När det skakat till på många av världens börser under september har den svenska börsen närmast oförtrutet fortsatt sin resa uppåt. Månadsuppgången summerar till hela 4 procent och som en jämförelse kan nämnas att den amerikanska börsen, S&P500, tappade ungefär lika mycket under samma period och att europabörsens STOXX600 tappade 1,5 procent.

Faktum är att den svenska börsen var den som gick allra starkast under september av mer utvecklade ekonomier och är nu upp med 7 procent på årsbasis. Endast slagen av Danmarksbörsen som har sin egen mycket specifika börssammansättning och på ett mer tydligt sätt fått en extra skjuts uppåt av Corona-krisen.

En utlösande faktor till viss turbulens på världens börser under september tycks ha varit vinsthemtagningar i amerikanska teknikaktier och där börsnedgångarna spätts på sedan det kommit allt tydligare tecken på ökad smittspridning av Corona i Europa. Att varken ECB eller Federal Reserve mer tydligt markerade en vilja att trycka ytterligare på den penningpolitiska gasen på sina septembermötet blev också något av en besvikelse för marknaden. Dessutom har den amerikanska kongressen ännu inte lyckats komma överens om ett nytt stödpaket.

Så helt förvånande är det inte att vi har en lite svagare period bakom oss men där den svenska börsen ändå seglat mellan grynnorna med glans och nu har sex plusmånader bakom sig.

Men visst finns det förklaringar till de svenska börsframgångarna. Även förutom de mer uppenbara i form av fortsatt extremlåga räntor under överskådlig tid och utrullande av nya stödpaket, såväl svenska som internationella.

Konjunkturen har definitivt trotsat de dystra scenarier som målades upp i inledningen av Corona-krisen. Svensk ekonomi klarat sig bättre än de flesta andra utvecklade ekonomier samtidigt som återhämtningen också ser ut att bli både starkare och snabbare än väntat. I sin senaste prognos räknar Konjunkturinstitutet med att den svenska BNP-nedgången stannar vid 3,4 procent i år och nästa år ska ekonomin växa med 3,6 procent. Även globalt sett har prognoserna skruvats upp och ska vi tro på de verkliga optimisterna är världsekonomin åter på spåret någon gång under senare delen av 2021.

De svenska hushållen har lyckats hålla den konsumtion som varit tillgänglig uppe på en riktigt hygglig nivå och det har även börjat röra sig rejält för industriföretagen. Det färska, svenska inköpschefsindexet för industrin i september steg till 55,3 och ligger med god marginal över det 50-streck som markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Vi får faktiskt backa bandet ändå till hösten 2018 för att hitta motsvarande nivåer. Och kan bara konjunkturkurvorna fortsätta att peka uppåt kan börsuppgången säkert fortsätta. Däremot lär det förstås dröja innan arbetsmarknaden och kanske även byggmarknaden hänger på i konjunkturtåget.

Uppgången för kronan har dessutom kommit av sig och har säkert på marginalen stöttat en del svenska aktier under september.

Ändå är det förstås lite svårförklarligt att den svenska börsen ligger hela 20 procentenheter över den europeiska sett över året och att den så tydligt slagit följe med den amerikanska. Börssammansättningen förklarar förvisso en del, liksom det faktum att vi klarat de ekonomiska utsikterna relativt väl. Men trots att vi saknar de teknikbjässar som framför allt drivit den amerikanska börsen mot nya höjder så värderas den svenska börsen något högre än den amerikanska sett till utsikterna under det närmaste året.

Vår bedömning mot bakgrund av detta är att den svenska börsen är extra känslig för negativa överraskningar och hot mot börsutvecklingen saknas dessvärre inte. Hoten kommer framför allt från det politiska området.

Utvecklingen av Corona-smittan får, ur en strikt ekonomisk synvinkel, läggas på det politiska kontot eftersom det mest handlar om vilka karantänsåtgärder som sätts in. Fortsätter smittspridningen att öka och vi får se en allt tydligare andravåg riskerar det att leda till striktare karantänsåtgärder. I förlängningen kommer det att slå mot den ekonomiska återhämtningen och öka risken för konjunkturbesvikelser. Då blir det förstås svårare att försvara dagens värderingar.   

Brexit-processen är nu på väg in i sin slutfas och det är tänkt att nytt handelsavtal mellan EU och Storbritannien ska förhandlas fram redan till den 15 oktober. Förhandlingarna har hittills gått oroväckande trögt men – kanske av gammal vana från tidigare Brexit-processer – ändå räknar de flesta med att någon sorts avtal kommer att finnas på plats innan paniken på finansmarknaden tar fart. Men ju närmare slutdatum vi kommer desto osäkrare blir utfallet. Om det inte blir ett avtal, så får man räkna med en börsresa nedåt.

Den stökiga amerikanska presidentvalskampanjen riskerar förstås också att ställa till det även om de flesta tycks vilja spela ner dess betydelse för börsutvecklingen. Så hur det slår mot börsen är svårt att sia om men förutsättningarna i form av kontroversiella Trump-utspel eller att Joe Biden drar ifrån i opinionen ska i alla fall inte vara börspositivt. En ganska allmän syn tycks ändå vara att en Biden-vinst är något negativ för börsen som helhet.

Lyckas inte den amerikanska kongressen komma överens om det efterlängtade stödpaketet så kan den spirande optimismen i slutet av september och, som det ser ut, inledningen av oktober få sig en liten knäck.

Å andra sidan kan vi nog vara rätt säkra på att både ECB och Federal Reserve, samt andra stora centralbanker, kommer att agera om det blir turbulens på finansmarknaderna. Att de penningpolitiska insatser som hittills genomförts nått en så extrem omfattning talar snarast för än emot ett sådant scenario.

Det finns helt enkelt ingen annan marschväg än framåt för centralbankerna. Det talar för att de börskrascher som oktober annars kanske är mest känt för ska kunna undvikas. Sett över längre tidsperioder brukar dessutom oktober vara en av de allra bästa börsmånaderna.

När vi väger samman alla faktorer drar vi ändå slutsatsen att det kan vara läge att dra ner risken en aning. Mycket positivt är redan inprisat i dagens kurser och det blir allt svårare att överraska. Det gäller bland annat den kommande rapportperioden som vi tycker är ovanligt svårbedömd.

Vårt allokeringsförslag för oktober blir därmed 60 procent aktier och resterande andel huvudsakligen i kassan.