I skuggan av förnyad smittspridning av Corona fortsätter konjunkturen att stärkas i både EMU-området och Sverige. Barometerindikatorn, som är det sammanvägda måttet från enkätundersökningarna av humöret bland hushåll och företag, steg kraftigt i september. I Sverige ligger barometerindikatorn nu på 94,5 och i EMU-området stretade den sig upp till 91,1. Därmed närmar sig indikatorerna mer normala nivåer även om det ännu är en bit kvar innan vi kan börja tala om något sorts god konjunktur i sammanhanget.
Brasklappen i sammanhanget är att enkätssvaren i de flesta fall samlats in för några veckor sedan. I princip innan det kom mer tydliga tecken på förnyad smittspridning i Europa.
I Sverige är det industrin som kommit allra längst i återhämtningen. Här steg konfidensindikatorn till hela 105,8 och ligger därmed med viss marginal över det 100-streck som markerar det historiska genomsnittet. Vi får backa bandet ändå till våren 2019 för att hitta motsvarande nivåer. Det får sägas vara riktigt imponerande sett till det svåra utgångsläget. Visserligen är det främst industriföretagens syn på framtidsutsikterna som stärkts ytterligare men även omdömena om orderstockens storlek har förbättrats. Orderstocksomdömena ligger nu på ungefär samman nivå som i slutet av 2019 och då såg man knappast ett katastrofscenario framför sig. Även om konjunkturutvecklingen då var åt det något svagare hållet.
I EMU-området steg konfidensindikatorn för industrin till -11,1, (för EMU-området används en annan skala på branschnivå). Vilket är en viss förbättring jämfört med -12,8 i augusti och klart över katastrofnivåerna på runt -30 som uppmättes under våren. Det mest hoppingivande är ändå att konfidensindikatorn för tjänstesektorn tog ett rejält skutt uppåt och också landade på -11,1. Det är annars tjänstesektorn som drabbats av de hårdaste sviterna till följd av Corona-pandemin.
Även i Sverige steg konfidensindikatorn i tjänstesektorn rejält, till 86,5 i september från 79,0 i augusti. Det saknas ändå en bra bit innan vi kan börja tala om något sorts normalläge även om takten i uppgången imponerar.
I hushållssektorn är förbättringarna av humöret mer marginella, både i Sverige och EMU-området. Det står i viss kontrast till att konfidensindikatorerna i detaljhandel stärkts ytterligare, framför allt i Sverige. Ett tecken på att konsumtionsviljan ändå finns där och att hushållen gör sitt bästa för att konsumera det som är någorlunda tillgängligt.
Det som sticker ut i den svenska undersökningen är att byggsektorn fortsätter att gå svagt och faktiskt är den enda sektor där konfidensindikatorn försvagas. Här landar indikatorn på 89,5, vilket är en försämring med 4,4 enheter från augusti. Det är framför allt bland husbyggarna som läget har försvagats.
Sammantaget får sägas att resultaten från de bägge humörundersökningarna är rejält hoppingivande. Bägge de sammanvägda utfallen var bättre än väntat och tyder på en snabbare återhämtning än vad som låg i korten i somras. Det som däremot sprider en viss osäkerhet är tecknen på ökad smittspridning. Risken är förstås att det tvingar fram nya karantänsåtgärder som kan slå negativt på konjunkturåterhämtningen framöver. Vi väljer därför att tolka septemberresultaten med viss försiktighet och inte dra fram de riktigt positiva scenarierna riktigt än. Till den försiktigheten bidrar dessutom att inköpschefsindexet för tjänstesektorn i EMU-området faktiskt backade i septembermätningen.
I sammanhanget spökar dessutom en ökad poltiskt osäkerhet i form av en förmodat stökig Brexit-process de närmaste veckorna och det kommande presidentvalet i USA. Som, även om de kanske inte direkt slår så hårt på den ekonomiska utvecklingen i stort, kan bidra till ökad turbulens på finansmarknaderna. Något som också kan komma att slå negativt på humöret bland hushåll och företag framöver.
