Axfood: Dags för priskrig på livsmedel?

Aktieanalys Utan någon hög vinsttillväxt framöver så framstår Axfood-aktien som dyr trots bolagets defensiva kvalitéer. Risk finns också för priskrig när Coop nu tagit över alla Netto-butiker i Sverige och om Lidl tar fler marknadsandelar i lågkonjunkturen.

Ifjol köpte Coop alla butiker från danska Netto som valt att lämna den svenska marknaden. Det blev aldrig någon riktig succé för lågpriskedjan som funnits i Sverige sedan år 2002. Man lyckades inte etablerat sig i samma utsträckning som Lidl. Coop har å sin sida också brottats med svaga siffror. Att någon form av konsolidering skulle ske på marknaden var därför inte helt oväntat.

Och med affären kan det nu komma en stor marknadsförändring där Coops skalfördelar förbättrats på inköps- och administrationssidan. Det gör att man kan konkurrera bättre med lägre priser ut mot kund. Totalt så har Coop tagit över 163 stycken Netto-butiker, och enligt Konkurrensverket så är Coops ambition att konkurrera bättre mot ICA som man ser som huvudkonkurrenten.

Att dagligvaruhandeln i Sverige är en av Europas mest koncentrerade gör att matpriserna är relativt höga. Under 2018 så stod de sex ledande kedjorna (Coop, Netto, ICA, Lidl, Bergendahls/City Gross och Axfood) för cirka 90 procent av den totala livsmedelshandeln i Sverige. Att Konkurrensverket valde att godkänna Netto-affären, utan några åtgärder, är en förhoppning om att konkurrensen kan öka för ICA som idag är störst på marknaden.

Källa: ICA - årsredovisning 2019

I länder som till exempel Storbritannien så har lågprisaktörer tagit marknadsandelar från de etablerade matvarukedjorna under en längre tid, och av Konkurrensverkets marknadskontakter framgår det att lågpriskonceptet växer i Sverige vilket gynnar Lidl och Willys (Axfood).

Den tyska lågpriskedjan Lidl har under de senaste åren tagit marknadsandelar i Sverige och utövar dessutom ett konkurrenstryck på samtliga aktörer i sin roll som prispressare.

För Axfood, som huvudsakligen driver kedjorna Hemköp och Willys men också e-handelsaktören Mat.se, så har man en gynnsam konkurrensposition. Det beror på att man differentierar sig med Hemköp på premiumsidan och Willys på lågprissidan kombinerat med en onlineplattform. Därmed kan man undvika priskrig förhållandevis bättre än andra aktörer.

Vad som blir avgörande de kommande åren är t.ill exempel hur arbetslösheten utvecklar sig då det påverkar hushållens budgetar och tid för prisjämförelser. Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten ökar nästa år till 11,0 procent kontra 6,9 procent under 2019. Riksbankens stödpaket med fortsatt låga räntor hjälper i den osäkerhet som råder, men då arbetslösheten ökar så håller hushållen normalt hårdare i plånboken. Detta har man kunnat se i tidigare kriser med förändrat konsumtionsmönster.

En sådan marknadssituation innebär givetvis att risken för priskrig ökar när konsumenter dels minskar sina spontanköp och dels ägnar mer tid åt prisjämförelser. På totalen så betyder det att lönsamheten riskerar att sjunka strukturellt för alla aktörer precis som varit fallet i Storbritannien under ett antal år.

Men än så länge finns det ingen antydan om att det pågår ett storskaligt priskrig mellan de ledande kedjorna. I Axfoods senaste kvartalsrapport som presenterades i juli så ökade omsättningen med 4 procent till 13,6 miljarder kr under det andra kvartalet med en positiv utveckling för Willys. Rörelseresultatet ökade dock inte lika mycket som landade på 605 Mkr (601), motsvarande en rörelsemarginal om 4,5 procent (4,6).

Klas Balkow skriver i sitt vd-ord att Axfood fortsätter att prestera och växer mer än marknaden där Willys såg en tillväxt under det andra kvartalet på 7 procent i jämförbara butiker. Att lågprisaktörer gynnas i tider av osäkerhet bekräftades därmed.

Även Axfoods e-handel såg en bra tillväxtutveckling om 128 procent under det andra kvartalet i spåren av coronapandemin. Ser man till hela den svenska dagligvarumarknaden så står e-handeln dock fortfarande för en väldigt liten andel av dagligvarumarknaden, uppskattningsvis 3 procent enligt Axfood, och tillväxten är betydligt starkare för leveransalternativet upphämtning i butik jämfört med hemleverans. Det senare gynnar med andra ord aktörer som har butiker kontra renodlade e-handelsaktörer som MatHem.se. Att Clas Ohlson valt att investera i MatHem.se är därför intressant för den framtida konkurrensen.

Axfoods långsiktiga finansiella målsättning är att växa mer än marknaden och att rörelsemarginalen ska uppgå till minst 4 procent. Under de senaste tre åren så har koncernen redovisat en rörelsemarginal på 4,27 procent varav 4,51 procent under 2019.

Analytikerkåren som täcker Axfood och ICA prognostiserar att bolagen når sin lönsamhetstopp 2019-2020 och att rörelsemarginalerna faller under perioden 2021-2022. ICAs lönsamhet sjunker något mer med ett tapp på 15 baspunkter under dessa två år kontra 11 baspunkter för Axfood. I och med att Coop utsett ICA som huvudkonkurrenten så kan det förklara utvecklingen. Men ett eventuellt priskrig gynnar sällan marknaden i sin helhet då konsumenterna blir bekväma med att byta aktör och rabatter/kuponger blir det normala på marknaden.

Källa: Axfood, ICA, Infront Data, S&P Global Market Intelligence

Axfood är kanske den aktör som klarar sig bäst i ett priskrig givet affärsmodellen med en variation av priser under olika märken där Willys sticker ut som lågprisalternativet med ett stort utbud av svenska varor. Men med ett Coop som växt sig större, i och med Netto-affären, så är det oundvikligen negativt ändå då vinstvisibiliteten minskat mot tidigare.

Den avgörande frågan för investerare är så klart uppsidepotentialen i Axfood-aktien. Analytikerna som täcker Axfood förväntar sig att bolaget växer omsättningen med drygt 5 procent i år och närmare 3 procent under 2021. Med en rörelsemarginal som faller till cirka 4,4 procent år 2021 så utmynnar det i en resultatmultipel justerad för skuldsättningen, ev/ebit, om 20 gånger i skrivande stund. Det kan ställas mot att tillväxten i rörelseresultatet under prognosperioden 2021-2022 förväntas ligga på cirka 2 procent i snitt, och vidare att ev/ebit-multipel historiskt legat på 18 gånger i snitt under de senaste tre åren.

Utan några stora resultatförbättringar framöver så är det svårt att motivera dagens värdering för Axfood-aktien. Visserligen ger Axfood en stabil utdelning med en direktavkastning på cirka 3,5 procent i nuvarande lågräntemiljö, men det ska vägas mot att nedsideriskerna ökat i och med Coops möjlighet att sänka sina priser efter Netto-affären och om Lidl fortsätter att ta marknadsandelar. Det kan sänka lönsamheten för hela sektorn. Sammantaget, så lämnar vi en neutral rekommendation för Axfood.

Värdepapper Råd från Placera Kurs vid publicering Sedan publicering
Axfood Neutral 210,20 -
Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -