Det har varit en global strukturell trend de senaste 20 åren att kapitalet sökt sig till billiga indexfonder och börshandlade fonder. Anledningen är flera men några är sannolikt för att det är en låg förvaltningsavgift och du vet vilken avkastning du får: du får i runda slängar en avkastning som motsvarar indexutvecklingen. Och det är i en miljö när allt fler aktiva förvaltare har haft svårt att leverera en tillräckligt hög avkastning som motsvarar de förväntningar man har som investerare när man betalar en relativt hög förvaltningsavgift.
Blackrock är tillsammans med Vanguard de absolut största kapital- och fondförvaltarna i världen. De är idag i en helt egen klass. Vanguard var först i världen med indexfonder och har blivit vid sin läst. Blackrock började som en aktiv fondförvaltare. Men i och med köpet av iShares från den brittiska banken Barclays som var först i världen med börshandlade fonder (ETF:er), har man en dominerande del av sitt förvaltade kapital passivt förvaltat mot index.
Här hemma är trenden det samma. Varje månad när fondbolagens förening lämnar statistik så är det klart att flödet till indexrelaterade produkter tar en allt större del av det svenska månadssparandet i fonder.
Världens största fond är ETF:en SPDR S&P 500 ETF Trust (SPY) med ett förvaltat kapital på hela 2 700 miljarder och har en daglig omsättning på i genomsnitt 150 miljarder kronor. Det är uppenbart att bara den fonden skapar stora dagliga aktieflöden på de amerikanska börserna.
Det skapar stora kapitalflöden när ett bolag lämnar ett aktieindex och ett nytt bolag tas in. Det färskaste exemplet är Tesla-aktien som delvis har stigit mycket den senaste månaden när spekulationen om att bolaget hade möjlighet att komma med i det ytters prestigefyllda S&P 500 index. Ett av världens absolut populäraste aktieindex att följa för passiva indexprodukter.
Spekulationen tog fart när bolaget lämnade sin kvartalsrapport i slutet på juli. Rapporten överraskade marknaden med en vinst. Och för att ha möjligheten att komma med i S&P 500 index är en av förutsättningarna att bolaget inte går med förlust.
Det skapade en våg av spekulation att Tesla-aktien skulle kunna komma med i indexet från den 21 september och bli det 17 största bolaget mätt i börsvärde. Då åtnjuter man rent teoretiskt ett passivt inflöde av fondkapital när fondkapitalet som är knutet till indexet måste köpa aktien.
Tesla-aktien har sedan rapporten en betydligt högre avkastning än S&P 500 index. Men när nyheten från indexberäknaren SP Dow Jones släpptes på fredagen att Tesla inte kommer med S&P 500 indexet backade aktien med 6,5 procent. Samtidigt handlades de tre nya bolag som kommer in i indexet upp. Etsy steg närmare 6 procent, Teradyne 1,7 procent och Catalent 1,2 procent på en marknad som var allmänt sur och backade med runt 1 procent.
Det betydligt smalare men också det äldsta existerande aktieindexet, det 124-åriga Dow Jones Industrial Average index som bara innehåller 30 aktier, genomförde en indexförändring den första september. Det var faktiskt den mest omfattande förändringen sedan 2013. En del var sannolikt drivet av Apples split.
Dow Jones Industrial Average index har en gammalmodig indexberäkningsmetod som inte använder marknadsvärdet som aktiens vikt i indexet. Det är helt enkelt aktiens pris i dollar som bestämmer vikten. Apples aktiekurs var klart högst med ett pris runt 500 dollar före splitten som var 4:1. Det innebar att Apples aktiekursförändring påverkade indexvärdet mest. Nu har Apples fått lämna över förstaplatsen till United Health Group. Apple återfinns nu först på 17 plats.
SP Dow Jones annonserade i slutet på augusti att tre nya bolag kommer in. Mjukvaru- och molntjänstbolaget Salesforce tog oljegiganten Exxon Mobiles plats. Salesforce inträde gör att tekniksektorns vikt bibehålls efter Apples split. Marknaden svarade med att handla upp Salesforces aktie 3,8 procent och sänka Exxon Mobiles aktiekurs med 1,6 procent.
Liknande mönster var det för bioteknikjätten Amgen som steg 4 procent på nyheten samtidigt som Pfizer lämnar indexet och tappade 1,6 procent. Det tredje nya bolaget var industrikonglomeratet Honeywell International som tog försvarsindustribolaget Raytheons plats. Honeywell steg närmare 4 procent och Raytheon backade 3 procent på nyheten om exkludering.
Det är inget lokalt amerikansk fenomen med stora kursrörelser när aktier kommer in eller får lämna ett väletablerat index som har mycket passivt kapital.
Den senaste månaden har vi sett liknande kursrörelser i det ryska internet- och teknikbolaget Yandex som är noterat på Moskvabörsen och den amerikanska Nasdaq-börsen. Yandex kom med i MSCI Russia index. Marknaden har handlat upp Yandex-aktien i spåren av den nyheten. Yandex blir indexets femte största bolag med runt 8 procents indexvikt. Och ökar teknikbolagens vikt på bekostnad av energi- och råvarusektorn.
Att internet- och teknikbolag är hett är Prosus ett kvitto för. Prosus är Europa största internetbolag och är en av världens största teknik-investerar. De äger 31 procent av det stora kinesiska internet- och teknikkonglomeratet Tencent. Prosus-aktien noterades den 11 september i fjol men gör nu redan entré i det prestigefyllda Euro STOXX 50 index. Aktien har varit populär hos många investerare och stigit 20 procent i år.
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden? Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
