Arbetslösheten i Sverige fortsätter att ticka uppåt. I juli landade arbetslösheten på 9,4 procent, säsongsrensat och trendjusterat, och passerade därmed toppnivån på 9,3 procent från april 2010, i efterdyningarna av finanskrisen. Utfallet för juli var dock något lägre än analytikernas förväntningar på 9,5 procents arbetslöshet.
Att arbetslösheten inte stigit ännu snabbare beror högst troligen på regeringens stöd till kortidspermitteringar som omfattar cirka 570 000 personer. Ett mer rättvisande mått på hur hårt Corona-krisen slagit mot sysselsättningen är därför arbetade timmar som i juli sjunkit med 8,0 procent jämfört med motsvarande månad i fjol.
Nu väntar en orolig höst på arbetsmarknaden.
Visserligen har andelen företag som planerar att dra ner på personalstyrkan minskat väsentligt under de senaste månaderna. I Konjunkturinstitutets barometerundersökningar låg den andelen på hela 51 procent i april men har nu sjunkit till omkring 15 procent. Det är, om inte annat, ett tecken på att faktiskt finns en viss underliggande styrka på svensk arbetsmarknad. Antalet varsel har dessutom sjunkit västenligt sedan toppnivån på drygt 42 000 i mars och ligger nu på mer normala nivåer. Augustivarslen ser dessutom ut att landa kring bara några tusen om trenden från de inledande veckorna håller i sig.
Samtidigt krävs det nog att regeringen förlänger sitt stöd till korttidspermitteringar för att inte många företag ska tvingas ta en hel del obekväma beslut under hösten. En ny höstbudget ska lämnas den 21 september och givet det, i utgångsläget, hyggliga statsfinansiella läget borde det finnas utrymme för fortsatt företagsstöd. Det väntar dock hårda budgetförhandlingar med samarbetspartnern Miljöpartiet och budgetkompisarna i Liberalerna och Centerpartiet.
Det är ändå säkrast att räkna med att arbetslösheten kommer att fortsätta tugga sig uppåt under hösten. Riksbankens prognos om en genomsnittlig arbetslöshet på 8,7 procent i år och 9,2 procent 2021 ser ut att vara i optimistiska laget. För att den prognosen ska realiseras krävs nog att den globala återhämtningen går ännu snabbare än vad som ligger i konjunkturkorten för tillfället.
Bland annat var den amerikanska centralbanken fortsatt skeptiska till styrkan i den amerikanska återhämtningen, enligt det penningpolitiska protokoll som publicerades under onsdagskvällen. Något som också bidragit till att vi för närvarande ser lite oro på finansmarknaden.
Fredagens preliminära inköpschefsindex för augusti blir därvidlag viktiga värdemätare på hur snabbt den ekonomiska återhämtningen fortskrider. Dessutom fortsätter nya vågor av smittspridning att gäcka de prognosmakare som hoppas på en återhämtning i formen av ett kraftfullt V.
