På torsdagsmorgonen presenterade Konjunkturinstitutet (KI) sin uppdaterade konjunkturprognos och som väntat så justerades synen på svensk ekonomi upp något. Nu räknar KI med att BNP ska falla med 4,8 procent i år för att rekylera upp med 3,4 procent 2021. BNP-nedgången under årets andra kvartal landade på -8,6 procent jämfört med föregående kvartal. KI poängterar att svensk ekonomi, trots rekylen, kommer att befinna sig i en djup lågkonjunktur även under 2021.
Det syns inte minst på arbetsmarknaden då arbetslösheten väntas landa på 8,5 procent under 2020 men tugga sig upp till 9,5 procent 2021. En uppåtgående kurva som är lätt att förstå då närmare en halv miljon personer är kortidspermitterade inom ramen för det statliga stödsystemet och det inte är särskilt troligt att alla dessa personer har ett jobb att återgå till när Corona-krisen är över. Det troliga är att många företag har en hel del obekväma beslut att ta under hösten om vi inte får se en mer rejäl global återhämtning.
Vi på Placera tror därför tyvärr att KI underskattar hur högt arbetslösheten kommer att stiga. Vi konstaterar att utgångsläget i alla fall inte ser direkt lysande ut med en arbetslöshet på 9,2 procent i juli. Utgår man dessutom från vad företagen säger i olika typer av enkätundersökningar, som KI:s egen barometer, så har vi ganska stora, och breda, personalneddragningar framför oss.
Potentiellt kraftigt stigande arbetslöshet bidrar dessutom till regeringen kommer att behöva presentera nya finanspolitiska åtgärder och förlänga många av de befintliga programmen. Inte minst gäller det att förlänga det statliga stödet till korttidspermitteringar som annars löper ut vid årsskiftet.
När det gäller finanspolitiken finns det dessbättre ganska mycket krut kvar i ladorna. Enligt KI väntas de covid19-relaterade åtgärderna uppgå till drygt 140 miljarder kronor, motsvarande cirka 3 procent av BNP, under 2020. Under nästa år räknar KI med att åtgärder för ytterligare 80 miljarder beslutas. Det innebär att det offentliga finansiella sparandet landar på -4,6 procent av BNP i år och sjunker till -3,4 procent 2021.
Det kan tyckas som hiskeliga summor i ett land som vant sig vid att alla politiker under närmare 20 års tid sjungit sparsamhetens och överskottets lov. Den svenska offentliga skulden (Maastricht-skulden) landar ändå på bara 45 procent av BNP 2021, enligt KI:s beräkningar. En skuldnivå som säkerligen får finansministrar i stora delar av den övriga världen att dregla av avundsjuka eftersom det i Corona-krisens spår inte är särskilt ovanligt med skuldnivåer på en bit över 100 procent av BNP. Dessutom skulle den svenska bruttoskulden, post-Corona, ligga på ungefär samma nivå som 2015 och ingen yvades i alla fall då om något överhängande svenskt skuldberg.
Vi på Placera skulle, givet utgångsläget, kännas oss relativt nöjda om svensk ekonomi klarar corona-krisen på det sätt som KI-prognosen målar upp. Givetvis ett hårt slag mot svensk ekonomi och arbetsmarknad men ändå något som känns förhållandevis hanterbart. Det finns dessutom stora möjligheter att presentera finanspolitiska satsningar – som inte behöver vara direkt corona-relaterade – för att hålla efterfrågan uppe och förbättra ekonomins funktionssätt utan att långsiktigt äventyra de svenska statsfinanserna.
Med detta sagt ska det också poängteras att alla prognoser fortfarande är behäftade med stor osäkerhet. Det kan komma nya smittvågor som fördröjer återhämtningen och det finns dessutom fortfarande stora frågetecken kring hur världsekonomin egentligen kommer att utvecklas under de kommande åren. Att allt skulle återgå till det ”normala” är ingen slutsats vi ännu törs dra.
