Den svenska inflationstakten var högre än väntat i juli. Inflationstakten mätt som KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, sjönk visserligen från 0,7 till 0,5 procent men det var fortfarande en årstakt väl över Riksbankens prognos på 0,0 procent. Analytikerkåren hade i sin tur väntat sig en KPIF-inflation på 0,3 procent.

Det var framför allt lägre priser på energi och flygcharter som drog ner inflationstakten i juli medan högre priser på biluthyrning, livsmedel, kläder, boendekostnader och restauranger drog priserna uppåt. En viss effekt av Corona-krisen kan säkerligen spåras i prisutvecklingen i juli även om vi får avvakta fler mätningar innan några avgörande slutsatser egentligen kan dras.

KPIF exklusive energi, som blivit ett allt viktigare mått för Riksbanken för att mäta det underliggande pristrycket i svensk ekonomi, steg från 1,3 till 1,5 procent. Även här låg utfallet över både Riksbankens och analytikernas prognos på 1,1 respektive 1,2 procent.

Så även om inflationen fortfarande ligger klart under Riksbankens mål på 2,0 procent så lättar ändå juliutfallet något på trycket på banken att agera med nya stimulansåtgärder. I första hand minskar sannolikheten för att Riksbanken ska återgå till negativa räntor. Obligationsköpen kan däremot komma att utvidgas men här är målet i första hand att bidra till att den breda ekonomiska aktivieteten hålls uppe. Därmed är obligationsköpen i princip oberoende av inkommande inflationsutfall.

På marknaden har man reagerat med att handla upp kronan en bit mot de flesta andra valutor. Även om det inte rör sig om några större rörelser. En euro kostar nu kring 10,26 kronor medan dollarn kostar 8,73. Det borde inte vara några nivåer som skrämmer Riksbanken även om en starkare krona bidrar till att sänka det lite mer långsiktiga inflationstrycket. Mot just euro och dollarn betraktas kronan fortfarande som något undervärderad av de flesta bedömare, inklusive Riksbanken. Däremot är det förstås intressant att konstatera att kronan sedan årsskiftet stärkts mot att alla 21 valutor som ingår i den handelsvägda växelkursen, KIX. I flera fall med betydande tal där den 30-procentiga förstärkning mot den brasilianska realen och de dryga 20-procentiga förstärkningarna mot den ryska rubeln och turkiska liran sticker ut.

Mot euron respektive den amerikanska dollarn är förstärkningen 1,6 respektive 6,1 procent. Mätt från kronans bottennotering i slutet av mars är uppgången betydligt mer slående på 6,4 respektive 12,2 procent.

Förstärkningstrenden för den svenska kronan har dock kommit av sig under de senaste veckorna när framför allt den amerikanska dollarn stabiliserats.     

Den svenska kronan har, framför allt under senare tid, uppvisat ett mönster där den stärks när riskaptiten på marknaden är god och börserna stiger, respektive försvagas när marknadsoron tilltar. En tendens som vi på Placera tror kan hålla i sig även framöver. Inte minst nu när de flesta centralbanker i de utvecklade ekonomierna kör med räntor på eller nära noll, vilket i stort sett tar bort eventuella ränteskillnader från valutaekvationen.

Ett riktmärke för den internationella räntesättningen framöver kan lämpligen vara att Internationella valutafonden (IMF) numera räknar med att den amerikanska centralbanken håller räntan i spannet 0,00 – 0,25 procent i alla fall till 2025. Vi på Placera har svårt att se hur övriga centralbanker, inklusive den svenska, på något avgörande sätt ska kunna avvika från Federal Reserve.

Andra förutsättningar talar i sin tur för att kronan kan fortsätta att stärkas. Dit hör de, i utgångsläget, starka statsfinanserna och en förhoppning på att svensk ekonomi ska klara Corona-krisen något bättre än de flesta andra ekonomier. SEB räknar med att kronan kan stärkas till runt 10 kronor mot euron och 8,35 kronor mot dollarn fram till årsskiftet.

Det förutsätter nog ändå att vi inte får se några större svenska eller internationella bakslag vad gäller Corona-spridning respektive ekonomisk aktivitet. Samt att riskaptiten på finansmarknaden håller sig uppe på en hygglig nivå.

En nyckel till kronans utveckling blir förstås också vad Riksbanken väljer att kommunicera i samband med sitt penningpoltiska besked den 22 september. Börjar de hota med valutainterventioner och/eller negativa räntor så kan det bli slutet på de positiva kronresan. Riktigt så tuffa gällande kronförstärkning tror vi inte Riksbanken ännu är beredda att vara men osvuret är som alltid bäst.