Uppgången för Konjunkturinstitutets barometerindikator fortsatte i juli. Indikatorn steg hela 8,1 enheter till 83,4. Tyvärr betyder detta att barometerindikatorn fortfarande har en bra bit till det historiska snittet på 100. Så stämningsläget i svensk ekonomi måste fortsatt betraktas som dystert.
Samtliga sektorer utom hushållen bidrar till uppgången men ökning förklaras, i de flesta fall, av mindre pessimistiska förväntningar på utvecklingen framöver. När det gäller beskrivningen av nuläget, i form av efterfrågeläge eller antalet anställda, är det fortsatt de dystra tongångarna som dominerar.
När det gäller industrin finns vissa ljuspunkter. Konfidensindikatorn i industrin steg i juli till 95,7 och närmar sig därmed det historiska snittet i rask takt. Faktum är att både i investeringsvaru- och konsumtionsvaruindustrin ligger indikatorerna redan nära detta snitt. Det senare kanske inte förvånar så mycket men att humöret i investeringsvaruindustrin stiger väcker även hopp om att det globala investeringshumöret kan vara på väg att vända.
Det ska dock poängteras att orderingången fortsätter att sjunka även i julimätningen, även om nedgången inte är lika dramatiskt som de dystra rekordnoteringarna i juni. Industriföretagen förväntar sig dock att orderingången de facto ska återvända till positivt territorium under den kommande tremånadersperioden.
I byggsektorn steg konfidensindikatorn från 89,8 i juni till 92,6 i juli. I sig en positiv signal men såväl byggande som anbudspriser fortsätter att sjunka. Undantaget är anläggningsbyggarna som väntar sig ökad order under kommande tremånadersperiod. Den riktigt dystra signalen från byggföretag är ändå att förväntningarna på byggandet på ett års sikt är riktigt dystra och bland husbyggarna är det till och med en historisk bottennotering. Brasklappen får bli att företag, generellt sett, inte burkar vara speciellt duktiga prognosmakare på lite längre sikt.
De privata tjänsteföretagen uppvisar den kraftigaste uppgången i konfidensindikatorn. Det sker samtidigt från den lägsta nivån så med en uppgång med 11,4 enheter når indikatorn för tjänstesektorn ändå bara upp i 73,3. Att tjänstesektorn fortsätter att gå så pass svagt väcker viss oro för sysselsättningsutvecklingen under hösten. Det här är den bransch som sysselsätter överlägset flest.
Det ska samtidigt konstateras att antalet varsel i Sverige har fortsatt att sjunka kraftigt sedan toppnoteringen i mars men frågan är förstås hur uthålliga företagen är om konjunkturåterhämtningen skulle dröja eller bli svagare än väntat. Planerna på att skära ner personal under kommande månader är dessutom relativt omfattande i alla näringslivsbranscher, även om den uppvisar en sjunkande trend. Vi vet dessutom att många redan är korttidspermitterade med statligt stöd.
I detaljhandeln steg konfidensindikatorn till 95,7 i juli. Egentligen en förvånande låg siffra sett till att försäljningen i detaljhandeln åter visar på positiv utveckling i hårda data. Enligt SCB:s statistik steg försäljningsvolymen i detaljhandeln med 3,5 procent i juni 2020 jämfört med juni 2019 och det skulle inte förvåna om den positiva, faktiska utvecklingen tagit ytterligare skutt uppåt i juli.
Corona-krisen har bland annat bidragit till att många nu väljer att semestra på hemmaplan och lär spendera en hel del av semesterkassan här. Så även om hushållens konfidensindikator backade en aning i julimätningen, till 83,3, så lär den inhemska konsumtionen hållas uppe.
Sammantaget är konjunkturbarometern för juli ganska dyster läsning även om det också finns ljuspunkter. Det mest positiva är givetvis att företagens förväntningar på framtiden ljusnat ytterligare medan den stora oroshärden är vad som ska ske med sysselsättningen när vi går in i höstmånaderna.
