Ta prognoserna med en nypa salt

Makrokommentar OECD och Världsbanken har presenterat sina förutsägelser kring den ekonomiska utvecklingen. Men i likhet med andra bedömare famlas det också mycket i blindo när det gäller de mer långsiktiga konsekvenserna av Corona-pandemin.

Det är lite sorgligt att behöva nämna i en text som ska handla om konjunkturprognoser att ingen faktiskt har någon större aning om hur världsekonomin kommer att se ut om ett år. Att det blir en rekyl uppåt när ekonomierna åter öppnar upp behöver man knappast vara något större analytikerfenomen för att konstatera. De lite mer långsiktiga ekonomiska effekter som Corona-pandemin fört med sig är betydligt svårare att göra en bedömning av.

Det råder kanske allra störst osäkerhet kring hur företagens framtida investeringsbeslut kommer att påverkas, hur hushållens konsumtionsmönster kommer att se ut och hur snabbt arbetsmarknaden kan normaliseras. I alla fall i det korta perspektivet. För att inte tala om risken för en andra våg av Corona-smitta.

På längre sikt späs osäkerheten bland annat på av hur den massiva uppbyggnaden av statskulder ska hanteras, hur handelsströmmarna påverkas och olika politiska skeenden. Bara för att nämna några.  

Det enda som med någorlunda säkerhet tycks gå att fastställa är att aktiemarknaden ser ut att ta ut ett mycket optimistiskt scenario avseende både hur snabb och kraftfull som återhämtningen kan tänkas bli. I alla fall vid en jämförelse med andra historiska kriser. Möjligen förståeligt sett till de speciella förutsättningarna som Corona-krisen möjligen erbjuder i form av kraftig nedgång men utan de strukturella svagheter som annars skulle kunna begränsar kraften i återhämtningen. De strukturella obalanser som bland annat fördröjde återhämtningarna i samband med finanskrisen 2008 – 2009 eller när IT-bubblan sprack i början av 00-talet.    

Trots svårigheten att ännu så länge överblicka effekterna av Corona-krisen duggar förstås prognoserna ändå tätt. Den här veckan har stora institutioner som Världsbanken och OECD publicerar sina respektive prognoser. Världsbanken lägger mycket av sitt fokus på utveckling i ekonomiska svaga regioner/länder medan OECD mer är de industrialiserade ländernas forum.

Världsbanken räknar med att den globala tillväxten backar med 5,2 procent i år och studsar upp med 4,2 procent 2021. Det är den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget men med en hyggligt snabb återhämtning under 2021. Prognosen förutsätter att ekonomierna successivt öppnas upp från och med årsskiftet och att vi inte får se någon ny våg av smitta.

De utvecklade ekonomiernas BNP väntas sjunka med 7 procent i år medan nedgången i tillväxtekonomierna begränsas till 2,5 procent. Bland tillväxtekonomierna är det ändå första gången på 60 år som ekonomierna krymper.

OECD räknar i sin tur med att världs-BNP sjunker med 6,0 procent i år och växer med 5,2 procent 2021. Förutsatt att en andra smittvåg kan undvikas. Vid en andra smittvåg räknar OECD med en nedgång på 7,6 procent i år medan uppgången 2021 begränsas till 2,8 procent.

I det första scenariot räknar OECD med att arbetslösheten stiger från 5,5 procent 2019 till 9,2 procent 2020 och sjunker till 8,1 procent 2021.

Bägge institutionerna framhåller att riskerna mot prognoserna framför allt finns på nedsidan men i huvudscenariona är det ändå en förhållandevis kort svacka där mycket ändå återgått till det mer normala redan i närtid.

Vi på Placera tycker dock att flera viktiga frågeställningar blir i stort sett obesvarade i respektive prognos eller i alla inte nöjaktigt genomlysta.

När det gäller investeringar så kan det konstateras att inte ens i förhållandevis optimistiska scenarier så kommer världens BNP upp till nivån från 2019. Bara det borde minska företagens investeringsbehov väsentligt samtidigt som anekdotisk information och olika enkäter talar för att investeringsplanerna har dragits ner ordentligt. En tydlig nedåtrisk för tillväxten inte bara under 2020 och 2021 utan även under åren efter detta.

Enligt OECD:s beräkningar kommer Corona-krisen att svepa bort fem år av globala inkomstökningar hos hushållen. Så även om konsumtionen skulle rekylera upp från extremt nedpressade nivåer så kommer den troligen att vara lägre än innan pandemin under en längre period.

Arbetslösheten har skjutit i höjden och ser visserligen ut att kunna studsa tillbaka rejält när ekonomierna åter öppnas upp. Något vi fick se bevis för i samband med att de amerikanska sysselsättningssiffrorna för maj publicerades. Samtidigt är det sannolikt så att många av de jobb som gått förlorade under Corona-krisen inte kommer att återskapas. Företag går i konkurs medan andra gör en större översyn av sina framtida sysselsättningsbehov. Arbetslösheteten riskerar därmed att bara långsamt sjunka i likhet med de förlopp vi sett efter tidigare kriser.  

Den globala handeln var redan inne i en svag period med mycket låg tillväxt under 2018 – 2019 och ska backa med 9,5 procent under 2020 i OECD:s mer optimistiska scenario. Frågan är om handelsströmmarna någonsin kommer att återvända till samma nivåer nu när ekonomierna snarast är på väg att sluta sig ytterligare och nya handelskrig finns i faggorna.

Det är inte meningen att vara dysterkvistar i sammanhanget och i den bästa av världar kommer mycket att vara sig likt inom en inte allt för avlägsen framtid. Däremot är det viktigt att peka på att alla prognosmakare för närvarande famlar ganska mycket i blindo när de presenterar sina siffror och att dessa därför ska tas med en stor nypa salt. I den bästa av världar är det väl egentligen först framåt hösten som vettiga prognoser kan bli aktuella. 

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -