Om det finns något i världen av makrosiffror som förtjänar epitetet ”chocksiffror” så hör definitivt de amerikanska arbetsmarknadssiffrorna för maj till den kategorin med stora bokstäver. Istället för en väntad sysselsättningsnedgång med grymma 8 miljoner så steg sysselsättningen i maj med 2,5 miljoner. Någon så stor miss mellan förväntningar och utfall har vi på Placera svårt att dra oss till minnes. Inte ens en prognosmiss som ligger i närheten av den här digniteten.

Samtidigt sjönk arbetslösheten från 14,7 till 13,3 procent. Här var väntat att arbetslösheten skulle stiga till hela 19,8 procent.

Utfallen är så mycket bättre än prognoserna att de helt enkelt är svåra att förstå sig på.

En förklaring som den myndighet som ansvarar för arbetsmarknadsmätningarna (Bureau of Labor Statistics) lyfter fram är att sysselsättningsuppgången är en effekt av att den amerikanska ekonomin så sakteligen öppnat upp under maj. Större sysselsättningsuppgångar märks bland annat i restaurang- och hotellnäringen, byggsektorn, hälsovård och utbildning samt i detaljhandeln. Dessutom rapporteras om 225 000 nyanställda i industrin.

Det finns förvisso en del frågetecken kring insamlingen eftersom nya metoder att få in svar tvingats fram i spåren på karantänsåtgärderna, men det är svårt att se hur detta skulle förklara den stora omsvängningen på arbetsmarknaden som skett mellan april och maj.

Så givetvis är arbetsmarknadssiffrorna för maj en stor, positiv överraskning som talar för att amerikansk ekonomi i snabb takt är på väg mot bättre tider. Även om det fortfarande är en bra bit till någon storts normalläge, är väl säkrast att lägga till. Flexibiliteten på den amerikanska arbetsmarknaden är också historiskt sett hög men det var nog tidigaste någon gång framåt sensommaren som de flesta analytiker trodde att sådana här stora sysselsättningsuppgångar kunde bli aktuella. Även i ett ganska optimistiskt scenario.

Det ska dessutom tilläggas att även sysselsättningen i Kanada steg i maj. Här var uppgången 290 000 jämfört med förväntningarna om en nedgång med 500 000. Det talar också för att öppnandet av ekonomier haft en påtagligt positiv effekt på arbetsmarknaden, och skulle kunna innebära att vi får se samma utveckling i Europa framöver.

Ändå är det säkrast att räkna med att majsiffran kommer att mötas av en viss skepsis. Inte minst mot bakgrund av att den går så stick i stäv med andra arbetsmarknadssiffror samt i stort sett all annan makrodata som influtit under maj.

Det kanske tydligaste exemplet är att antalet nya sökande av arbetsmarknadsunderstöd under coronakrisen summerar till 42,6 miljoner, motsvarande ungefär en fjärdedel av den amerikanska arbetskraften. Det ska dock tilläggas att bara 21,5 miljoner kvarstod som sökande i veckans rapport.

De närmaste månadernas utveckling på arbetsmarknaden kommer att vara mer avgörande hur vi ska se på styrkan i konjunkturuppgången framöver. Majsiffran måste ändå i huvudsak betraktas som en  välkommen rekyl.

Börser världen över tog glädjeskutt efter att arbetsmarknadssiffrorna presenterats, men det har än så länge inte varit något total eufori. Den amerikanska dollarn har också stärkts, samtidigt som räntorna rörts sig uppåt.

Ett skäl till, i alla fall lite, begränsade positiva reaktioner är vad majsiffrorna betyder för den amerikanska centralbankens agerande i nästa vecka och de finanspolitiska satsningar som Trump-administrationen håller på att förhandla fram. Det kanske inte blir samman massiva paket som det tidigare spekulerats om givet att arbetsmarknaden tar fart igen.