Allt fler får upp intresset för ETF:er, alltså börshandlade fonder. Dels för att de handlas som aktier, det vill säga till ett pris i realtid, till skillnad från fonder. Men också för att de öppnar upp möjligheter till marknader som du inte kommer åt annars, eller i alla fall inte utan att betala dyra avgifter.
Här kan du läsa artikeln ”Allt du behöver veta om ETF:er” ifall du vill ha en introduktion till investeringsslaget och mer ingående infromation hur de fungerar.
Ta reda på vad indexet innehåller
Precis som när du investerar i en fond är det bra att ta reda på vad indexet innehåller. När du investerar i ETF:er på mer okända marknader är detta extra viktigt.
Ta Sydafrika som det tydligaste exemplet. Du tänker kanske att en investering i den sydafrikanska börsen ger exponering mot gruv- och energimarknaden i Sydafrika, men i själva verket består den sydafrikanske börsen till en tredjedel av Internetjätten Nasper.
Nasper köpte så tidigt som 2001 in sig i kinesiska Tencent, Asiens näst största bolag sett till börsvärde. Innehavet har vuxit så pass att den kommit att dominera den sydafrikanska börsen.
Ett köp av den sydafrikanska ETF:en resulterar alltså att en tredjedel av pengarna exponeras mot en kinesisk aktie.
Tencentägaren Nasper utgör nära 36 procent av den sydafrikanska börsen.
Även Sydkoreas börsindex är otroligt dominerat av ett enda bolag, Samsung. Det är förstås ett ganska billigt och enkelt sätt att komma åt just Samsungaktien – om det är det man vill.
Sydkoreas börs är starkt dominerad av Samsung.
Ha koll på spreaden
Förutom den löpande förvaltningsavgiften, som fungerar precis som en fondavgift, har ETF:en också en spread. Den är viktig att ha koll på, eftersom det innebär en kostnad för dig som investerare.
Generellt kan sägas att ju mindre och mer nischad marknad, desto högre spread. Det positiva är att kostnaden nästan alltid trots det blir lägre än om du skulle köpa en fond med motsvarande exponering.
Det finns dock en viktig skillnad mellan spreaden och fondavgiften och det är att spreaden tas ut vid köp och sälj, medan avgiften tas ut över hela året. Den procentuella kostnaden blir alltså högre ju kortare du har ditt innehav.
Spreaden kan variera mellan olika tidpunkter under dagen, inte minst kan den variera med marknaden för det underliggande indexets öppettider.
Spreaden i ett index bestående av en rad oljestater i Mellanöstern jämfört med Indonesien.
Givetvis ska du också ha koll på courtaget. Har din bank ett högt courtage kanske exempelvis inte ett månadssparande är särskilt ekonomiskt.
Valutarisk och växlingsavgift
Valutarisken skiljer sig egentligen inte från att handla med fonder, men är ändå värd att nämna. I mindre länder är den förstås större. Det kan förstås gå till din fördel och vara en avancerad satsning på att du tror på en valutaförstärkning i det aktuella landet.
Växlingsavgiften tillkommer också och ska såklart räknas med när du jämför kostnaden med att istället köpa fonder, om det är ett alternativ. Precis som när det kommer till spreaden är växlingsavgiften en kostnad som uppkommer vid köp och sälj och därför blir den procentuella kostnaden av ditt investerade kapital betydligt högre om sparhorisonten är kort.
Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
