På Placera använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

En mardröm eller mirakelmedicin?

Makrokommentar EU-kommissionen har presenterar sitt förslag till en Återhämtningsfond omfattande 750 miljarder euro. Egen beskattningsrätt för kommissionen och bidrag istället för lån gör dock förslaget svårt av att svälja för motståndarna.

Nu har EU-kommissionen presenterat sitt förslag till ”Återhämtningsfond” för EU-området i syfte att bekämpa de negativa, ekonomiska effekterna av Corona-krisen och förhoppningsvis ge EU-länderna en välbehövlig boost när smittan väl är under bättre kontroll.

Det förslag som presenterats blev större än förväntade 500 miljarder euro. Paketet omfattar nu 750 miljarder euro varav 500 miljarder ska utbetalas som direkta bidrag till medlemsländer medan 250 miljarder avser lån.

Fonden är tänkt att träda i kraft 1 januari och vara verksam under perioden 2021 – 2022. Under den här hösten vill EU-kommissionen ha ett stöd av mer kortsiktig karaktär. Återhämtningsfonden ersätter dessutom den eurobudget som det förhandlats om mellan euro-länderna. Först och främst för att EU-länder utanför euron också behöver stöd, enligt EU-kommissionen.

Fonden är tänkt att finansieras genom att utöka EU:s utsläppshandelssystem (ETS), införa koldioxidskatt på importvaror, samt att införa skatter på den digitala ekonomin. I ett första skede behöver dock EU-kommissionen låna upp pengarna på finansmarknaden genom att ge ut obligationer med en löptid upp till 30 år.

Att EU-kommissionen, på det här sättet, skaffar sig egna intäktskällor är i sig ett mycket kontroversiellt förslag. Risken är förstås att de här blir permanenta, och med tiden, utvidgade skattekällor som gröper ur de enskilda ländernas skattebas. Även om EU-kommissionen lockar med att det skulle betyda att de enskilda ländernas EU-avgift inte skulle behöva höjas för att finansiera Återhämtningsfonden.

Digitalskatten lär dessutom leda till en kontrovers med USA eftersom den troligen kommer att drabba amerikanska företag som Google, Amazon, Facebook med flera speciellt.

Av förståeliga skäl ska mest stöd gå till de länder som haft den kraftigaste smittspridningen, de största negativa ekonomiska effekterna och har svårigheter att på egen hand finansiera stödåtgärder. Men vissa gracer ska givetvis också tillkomma övriga EU-länder på det sätt som är vanligt när EU beslutar om större åtgärder.

Även de fyra länder som kraftfullt motsätter sig en stödfond som betalar ut direkta bidrag istället för lån med hårda krav på återbetalning försöker EU-kommissionen blidka i sitt förslag. Så även Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark, ”de fyra sparsamma” får sig varsin släng av sleven.

Kraven för att få stöd från Återhämtningsfonden är att länderna utarbetar ett eget reform- och investeringsprogram som ska få stöd av en kvalificerad majoritet av EU-länder. Det torde inte möta så stora svårigheter om reglerna för Återhämtningsfonden till slut går igenom.

Det finns dock goda skäl att tro att det här förslaget kommer att ha svårt att finna stöd hos ”de fyra sparsamma” och därmed riskerar att falla utan diverse omarbetningar. Dels för att dessa länder motsätter sig direkta bidragsstöd, dels för att de här länderna, tillsammans med några andra, motsätter sig att EU skaffar sig egna intäktskällor.

Det kan dock med tiden bli svårt för de ”fyra sparsamma” att stå emot kravet på en gemensam EU-fond. Inte minst som Tyskland, som tidigare varit uttryckt stark skepsis till krisstöd direkt vid EU, numera så tydligt bytt fot. Det var ju bara någon vecka sedan som Angela Merkel och Emmanuel Macron presterade sitt förslag till stödfond. Om än ”bara” omfattande 500 miljarder euro.

Det finns dessutom förstås ett egenintresse, inte minst för exportberoende Sverige, att stötta en återhämtning i hela EU-området. EU-ministern Hans Dahlgren har redan uttryckt sig i den riktningen även om han också återupprepar kravet att det ska röra sig om lån istället för bidrag.

För statsminister Stefan Löfven blir det dock troligen mycket svårt att sälja in fonden, i alla fall i den här utformningen, till folkopinionen i Sverige. Dessutom finns det frågetecken kring hur övriga riksdagspartier kommer att ställa sig.  

Det är nog ändå läge att ställa in sig på att det kommer att bli någon form av stödfond under EU-kommissionens försorg. Frågan är snarast vilka kompromisser som Sverige och andra skeptiker kommer att tvingas till. Att EU-kommissionen finansierar stödfonden via lån borde vara en framkomlig väg medan mardrömmen är att den finansieras via höjda EU-avgifter. När det gäller EU-avgiften sitter Sverige dessutom redan i rävsaxen efter britternas EU-utträde. Vilket kan betyda att den svenska EU-avgiften skjuter i höjden ändå.

Det finns faktiskt en ännu värre mardröm och det är att förslaget om att EU:s långtidsbudget ska röstas igenom med kvalificerad majoritet istället för enhälligt går igenom. Ett förslag som nu börjar dryftas ordentligt igen.

Marknadsreaktionerna efter EU-kommissionens förslag blev offentligt har varit mycket måttliga även om vi ser ett mindre tryck uppåt på räntorna. Börsen tog redan ut svängarna redan i samband med Merkel/Macron-förslaget.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -