För första gången någonsin har Konjunkturinstitutet genomför en extra konjunkturbarometer för att på så sätt få snabb information kring den ekonomiska utvecklingen i dessa Corona-tider. Enkätundersökningen av företagen i svenskt näringsliv har genomförts under perioden 11 - 13 maj och undersökningen består av två frågor.
I den första frågan ombeds företagen att uppskatta hur omsättningen har påverkats de senaste två veckorna jämfört med normalt. I den andra frågan ombeds de att uppskatta risken för att deras verksamhet kan komma att avvecklas. Undersökningarna ska komplettera de månatliga undersökningarna under en begränsad period.
Då undersökningen är helt ny är det förstås lite mer vanskligt än vanligt att tolka resultaten, men bilden som målas upp är ändå ganska entydig.
I totala näringslivet är det 74 procent av företagen som rapporterar minskad omsättning under de senaste veckorna. 32 procent anger att den minskat med mer än 25 procent och 36 procent anger att det finns risk för att verksamheten behöver avvecklas. 30 procent anger liten risk medan 6 procent ser läget som mer akut. Det sistnämnda är en hög siffra.
Skulle vi översätta det till Konjunkturinstitutets enkätunderlag på 5 500 företag så rör det sig om 330 företag i akut hjälp av stöd för att inte gå under. I svarsunderlaget saknas dessutom många mindre företag och de som inte funnit det mödan värt att fylla i enkäten. I båda dessa grupper får antas att risken för avveckling är ännu något högre. Inga företag med mindre än 5 anställda ingår exempelvis i enkätunderlaget.
Ungefär 10 procent av företagen har sett en positiv omsättningstillväxt till följd av Corona-krisen. En mycket stor majoritet av dessa företag återfinns i handeln.
Inom tjänstesektorerna uppger 78 procent av företagen att omsättningen minskat under det senaste två veckorna. Tio procent anger att den minskat med mer än 75 procent och 40 procent av företagen anger att det finns risk för att företaget behöver avvecklas. Hela 8 procent anger läget som akut. Betydligt fler än i andra sektorer. Hotell- och restaurangbranschen har drabbats hårdast.
Även om det förstås är grymma siffror var det väntat att tjänstesektorerna skulle drabbas hårdast av de restriktioner som införts. Det är de signaler som i princip kommit från alla håll.
Lite mer förvånande är det kanske att industrin drabbats förhållandevis hårt. I alla fall om vi förutsätter att industriföretagen faktiskt bara beaktar den senaste tvåveckorsperioden, vilket vi inte är helt säkra på att de gör i denna typ att tendensundersökningar. Det är nog ganska lätt att den som svarar på enkät vars syfte är att fånga upp effekten av corona-krisen väger in lite längre tidsperioder i sina svar. Annars har det ju kommit vissa signaler om att aktiviteten tagit lite bättre fart, om än från mycket låga nivåer.
Bland industriföretagen rapporterar 71 procent av industriföretagen minskad omsättning under de senaste två veckorna. För 38 procent av företagen har omsättningen minskat med mer än 25 procent. Hela 30 procent av företagen anger att det finns risk för att verksamheten behöver avvecklas men bara 1 procent anger risken för detta som hög.
I handeln uppger 64 procent av företagen att omsättningen minskat i viss uträckning medan 22 procent anger att ökat. I dagligvaruhandeln är det 55 procent av företagen som rapportera ökad omsättning. Även det i linje med de signaler som kommit från andra håll.
Byggsektorn har också påverkats negativt men här är nedgången av omsättningen betydligt lägre än i andra sektorer.
Som tidigare nämnts är det förstås vanskligt att dra några drastiska slutsatser från en helt ny undersökning. Det som ändå kan konstateras är att utfallet från den här undersökningen i mycket stor utsträckning sammanfaller med den branschbild som förmedlats av andra källor, som exempelvis arbetsmarknadsstatistiken. Mer intressant blir förstås att följa resultaten när Konjunkturinstitutet följer upp med fler undersökningar.
Därför torde även marknadsreaktionerna efter tisdagens siffror utebli. Det ska dock konstateras att kronan har fortsatt sin resa uppåt och nu stärkts med knappt 5 procent sedan bottennoteringen den 23 mars. För övrigt samma datum som den svenska, och de flesta andra av världens börser, bottnade på. Så det är väl ingen vild gissning att det främst är en ökad global riskaptit som drivit på revanschen för kronan. Av för svenskt vidkommande viktiga valutor är det bara mot den norska kronan och den ryska rubeln som kronan försvagats sedan dess.
