Nu när sista dagen för inlämning av deklarationen passerats kan du börja titta framåt. En tredjedel av skatteåret 2020 är visserligen redan förbi, men det finns en hel del du kan göra för att påverka nästa års deklaration.
Ett sätt att undersöka hur mycket du betalar eller får tillbaka i skatt är att gå in Skatteverkets hemsida och använda räkneverktyget Räkna ut din skatt. Där kan du ta reda på om du kommer att få skatteåterbäring eller betala kvarskatt nästa år. Tänk på att vara noggrann när du fyller i uppgifterna.
Den som framförallt riskerar en riktig skattesmäll är den som tjänar tillräckligt mycket för att komma över brytpunkten för marginalskatt och dessutom får inkomster från flera håll. Gränsen för statlig inkomstskatt är i år 509 300 kronor.
”Varje utbetalare drar skatt utan att ta hänsyn till andra utbetalare. Bara du själv vet vad din totala lön eller pension är”, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.
Johan Schauman
”Var extra uppmärksam när du byter jobb eftersom det kan komma utbetalningar som inte följer det normala mönstret, till exempel avgångsvederlag, semesterersättning eller liknande”, säger Johan Schauman.
Så kan du slippa kvarskatt
Om du kommer fram till att du kommer att få kvarskatt även nästa år finns två sätt att undvika det. Det ena är att be arbetsgivaren eller pensionsutbetalaren att dra mer skatt. Har du flera ber du den som betalar ut den största inkomsten.
Du kan också ansöka om jämkning hos Skatteverket. Johan Schauman tycker att jämkning ofta är att föredra eftersom det inte bara tar hänsyn till marginalskatten, utan också ser till andra omständigheter som påverkar den slutliga skatten.
För att få en så korrekt jämkning som möjligt ska du fylla i detaljerad information.
”Ta fram alla underlag och siffror innan du börjar, så slipper du sluta halvvägs för att leta efter uppgifter”, tipsar Johan Schauman.
Skatteverket gör en skatteberäkning baserat på uppgifterna i ansökan och fattar ett beslut om hur mycket skatt arbetsgivaren ska dra under resten av inkomståret.
Det går bra att lämna en jämkningsansökan hur många gånger som helst ifall förhållandena ändrar sig eller du märker att du missat något.
Du kan få avslag på din jämkningsansökan om uppgifterna exempelvis är oriktiga, bristfälliga eller om du om du inte uppfyller kraven för ett avdrag, såsom resor till och från arbetet.
”Målet är ju att göra en så korrekt beräkning som möjligt, inte att göra en så låg eller hög beräkning som möjligt”, säger Johan Schauman.
Du kan betala in pengar på skattekontot
Du har alltid möjlighet att göra en extra inbetalning på ditt skattekonto för att undvika att restskatten gör obehagliga hål i plånboken när du behöver det som minst.
Den som har bristande pengadisciplin kanske finner att det är en högre tröskel att begära tillbaka pengarna från skattekontot än från ett vanligt konto som är lätt att nalla från.
För att hitta bankgironumret loggar du helt enkelt in på ditt skattekonto på Skatteverkets hemsida.
Tänk på att du sedan 2017 inte får ränta på dina pengar på skattekontot. Även om dagens sparränta är låg, är det förstås mer lönsamt att spara pengarna på ett konto med ränta fram tills den dagen du ska betala in kvarskatten.
Pensionärer får ofta kvarskatt
Pensionärer är särskilt i riskzonen att betala restskatt, just för att antalet utbetalare ofta är flera. Störst risk för skattesmäll riskerar de alldeles nyblivna pensionärerna, som får lön en del av året och pension resten.
De olika pensionsutbetalarna ser alltså inte vad du får för olika inkomster. Det är med andra ord upp till dig att se till att lagom mycket skatt dras.
För att slippa den tråkiga restskatten kan du med fördel gå in på Minpension.se och se vilka olika inkomster du kommer att få från de olika utbetalarna. Använd sedan Skatteverkets räkneverktyg för att räkna ut din skatt.
Den största utbetalaren, ofta Pensionsmyndigheten, men det kan också vara ett tjänstepensionsbolag eller kanske en arbetsgivare om du fortfarande jobbar deltid, kan du då kontakta och be dem dra mer skatt. När det gäller just Pensionsmyndigheten loggar du in på Mina sidor för att ändra hur mycket skatt som ska dras.
Det andra alternativet är även här att ansöka om jämkning hos Skatteverket.
Vill du slippa skatteåterbäringen?
Även om ett tillskott i kassan i form av skatteåterbäring är något önskvärt för de flesta är det egentligen mer ekonomiskt rationellt att själv kunna disponera pengarna under tiden. Då kan du göra vad du vill med pengarna och till exempel spara dem med avkastning.
Får du regelbundet tillbaka på skatten, men hellre vill att pengarna ligger i din ficka och inte hos Skatteverket, kan du också begära jämkning.
Det går till på precis samma sätt som för den som vill undvika restskatt. Först räknar du ut hur mycket skatt du kommer att få betala. Sedan ansöker du om jämkning.
Inte minst kan det vara aktuellt för unga som kanske jobbar för första gången. Du får nämligen tjäna 20 008 kronor i år utan att betala skatt. På det sättet slipper du vänta ända till april nästa år innan du får tillbaka det som återbäring.
”Även om det skönt med skatteåterbäring vill de flesta hellre ha pengar nu än sen”, säger Johan Schauman.
Den här blanketten kan du ge till din arbetsgivare utan att gå via Skatteverket.
Har du flera arbetsgivare, får barnpension eller exempelvis äger en fastighet eller på något annat sätt har en mer komplex ekonomi kommer du som är ungdom istället behöva jämka. Här kan du läsa mer i detalj vad som gäller för just dig.
Vanligaste anledningarna till kvarskatt
1. Arbetsgivaren drar för lite skatt. Be den som administrerar din lön dra mer skatt eller ansök om jämkning.
2. Du har fler än en arbetsgivare. De olika arbetsgivarna har inte koll på din sammanlagda inkomst och du betalar därför för lite skatt under året. Den arbetsgivare som betalar ut mest lön kallas för huvudutbetalaren och ska dra skatt enligt skattetabell. De andra ska dra 30 procent. För slippa kvarskatten framöver kan du be huvudutbetalaren dra extra mycket skatt. Alternativet är att begära jämkning hos Skatteverket.
3. Du har fler än en pensionsutbetalare. Här gäller samma sak som i punkt 2, läs också stycket ovan om pensionärer.
4. Du har fått pengar från Försäkringskassan. Här kan du läsa exakt hur Försäkringskassan drar skatt vid olika typer av bidrag och ersättningar. Är pengar från Försäkringskassan, till exempel genom sjukpenning, din huvudsakliga inkomst räknas de som huvudinbetalare och de drar skatt enligt skattetabell.
5. Du har ett ISK. Ett ISK-schablonbeskattas och skatten dras inte kontinuerligt under året.
6. Du har ett bostadsuppskov/vinst från bostadsaffär som ska betalas. När försäljningen sker är det bra att redan då sätta av motsvarande belopp för skatten på ett sparkonto. Här kan du räkna ut beloppet. Är summan över 30 000 kr slipper du kostnadsränta om du sätter in pengarna på skattekontot senast den 12 februari året efter försäljningen. Under 30 000 kr är sista dagen 4 maj.
7. Du betalar fastighetsavgift eller fastighetsskatt. Precis som med ISK är det inget som beskattas löpande under året.
8. Du har sålt av fonder eller aktier från en vanlig depå. Här gäller 30 procent vinstskatt och liksom i fallet med bostadsförsäljningsvinst är det bra att spara den delen av vinsten som ska beskattas på ett sparkonto. Om du säljer av kontinuerligt och vill slippa vinstskatt i framtiden kan du överväga att sälja av en gång för alla, till exempel i samband med att du realiserar en förlust, och istället byt till ett mer skatteförmånligt ISK.
9. Du har gjort så mycket avdrag att skatten skatten blir noll och du har köpt rot- eller ruttjänster. Då får du betala tillbaka den ”rabatt” som du fick när du köpte tjänsten. Du kan dock se över möjligheten att dels fördela om ränteavdragen för ett gemensamt lån med eventuell make/maka eller att fördela rot/rut annorlunda mellan er om ni har en gemensam bostad där arbetena utförts.
Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
