Det blev ingen räntesänkning och heller inget beslut om nya stimulanser när Riksbanken lämnade sitt penningpolitiska besked på tisdagsmorgonen. Givet det osäkra ekonomiska läget, såväl i Sverige som i vår omvärld, valde dessutom banken att lämnar två alternativa scenarier för tillväxt och inflation istället för en normal prognos.
Så från Riksbankens håll är det penningpolitiska läget oförändrat vilket betyder nollränta under överskådlig tid samt att banken köper, i huvudsak sats- och bostadsobligationer, omfattande upp till 300 miljarder kronor till och med september 2020.
När det gäller prognosen för reporäntan väljer Riksbanken förvånande nog att bara göra en prognos ett år framåt den här gången, och hänvisar förstås till den stora osäkerhet som råder. Normalt brukar annars reporänteprognoserna sträcka sig tre år framåt i tiden. Så när vi på Placera hävdar att nollräntan kommer att bestå under överskådlig tid så hänvisar vi bland annat till den ränteprognos som Riksbanken lämnade i februari. Då skulle en första räntehöjning bli aktuell först i inledningen av 2023 och som alla vet har det ekonomiska läget förvärrats betydligt sedan dess. Riksbanken gör även själva bedömningen att räntorna kommer att behöva hållas låga under lång tid framöver.
Ändå ter sig en räntesänkning avlägsen. Riksbanken utesluter visserligen inte en framtida räntesänkning men gör samtidigt bedömningen att en sådan skulle vara i stort sett verkningslös, och till och med vara skadlig då mycket pengar i slutänden skulle hamna på konton med negativ ränta. Vi på Placera tror detsamma och ser inte vad som skulle ändra på den saken i samband med det här krisförloppet. En mycket kraftig, men samtidigt högst osannolik, kronförstärkning skulle möjligen kunna ändra på det scenariot.
Samtidigt får man ha viss förståelse för att Riksbanken just nu väljer att vila på hanen vad avser nya åtgärder. Sedan februari har man, förutom obligationsköpen, presenterat åtgärder som utlåning till företag via bankerna (500 miljarder), utlåning i dollar (bedöms kunna bli 600 miljarder och i princip obegränsade tremånaderslån till banker mot säkerhet.
Riksbanken gör själva bedömningen att bankens balansräkning kan svälla till uppemot 2 500 miljarder vid året slut om alla faciliteter utnyttjas till fullo. Det ska jämföras med att Riksbankens balansomslutning låg på cirka 900 miljarder i slutet av februari. Så det är ett gigantiskt likviditetstillskott vi ändå talar om.
Allt är ändå inte lika träffsäkert när det gäller att få ut nya pengarna i systemet utan här ligger fortfarande rena obligationsköp allra först i ledet. Det är exempelvis högst osäkert i vilken grad bankerna kommer att utnyttja de nya lånefaciliteterna, främst vad avser lån till företag. Dessutom är rena obligationsköp det säkraste sättet att hålla nere de lite längre marknadsräntorna.
Det kommer också att finnas ett behov hos Riksgälden att emittera statsobligationer i en betydligt högre utsträckning än tidigare, i takt med att regeringen presenterar nya finanspolitiska åtgärder som behöver finansieras. Då kan det behövas färskt kapital från Riksbanken för att bland annat håller ner marknadsräntorna. Riksbanken köper dock alla sina obligationer på andrahandsmarknaden och inte direkt i Riksgäldens auktioner.
Så om den ekonomiska krisen förvärras och/eller blir längre än befarat kommer säkerligen Riksbanken se sig föranledda att utöka obligationsköpen. I vilken takt och omfattning får framtiden utvisa men det skulle inte förvåna om det sker redan i samband med nästa penningpolitiska besked den 1juli. Om inte tidigare än så.
När det gäller synen på den ekonomiska utvecklingen så väljer Riksbanken den här gången att presentera två alternativa scenarier istället för en regelrätt prognos. I alternativ A väntas svensk BNP sjunka med 6,9 procent i år och arbetslösheten stiga till 9,0 procent 2021. I det dystrare scenario B sjunker tillväxten med 9,7 procent medan arbetslösheten stiger till 10,4 procent. Det behöver väl knappast tilläggas att inflationen (KPIF) inte når upp till inflationsmålet i något av scenarierna.
Det kanske intressantaste i de prognoserna, förlåt scenarierna, är att BNP når upp till nivån som den låg på fjärde kvartalet 2019 först under första kvartalet 2022 i scenario A och andra kvartalet 2023 i scenario B. Då är scenario A ändå något av ett V-förlopp där tillväxten så sakteligen börjar repa sig redan under det här årets tredje kvartal.
Den svenska kronan har stärkts rejält efter riksbanksbeskedet samtidigt som marknadsräntorna stigit. Om än, i bägge fallen, från mycket låga nivåer.
