Det talas i dessa dagar mycket om den ekonomiska utvecklingen i Kina och USA. Där hoppet står till att Kina ska gå först i ledet när det gäller en ekonomisk återhämtning men där USA tyvärr ser ut att sjunka allt djupare ner i en recession.

Efter torsdagens veckosiffra på 4,4 miljoner nyanmälda arbetslösa i USA så summerar totalen för de fem senaste veckorna till 26,4 miljoner, vilket motsvara cirka 16 procent av arbetskraften. Så inte undra på att Donald Trump ser ett akut behov av att åter öppna upp amerikansk ekonomin. I går röstade dessutom kongressen igenom ett nytt stödpaket omfattande 484 miljarder dollar (motsvarande cirka 2,2 procent av BNP).

Stödet ska i huvudsak gå till att fylla på ”Paycheck Protection Program” som ger lån till småföretag och där lånen kan efterskänkas om företagen behåller sin personal. Det tidigare låneutrymmet på 350 miljarder dollar förbrukades rekordsnabbt. De totala finanspolitiska satsningar som presenterats i USA för att bekämpa effekterna av Corona-viruset uppgår nu till närmare 3 biljoner dollar.

Viktigast för svensk ekonomi är ändå hur det går i Europa i allmänhet och Tyskland i synnerhet. Tyskland är vår största handelspartner och till Europa går ungefär 70 procent av den svenska exporten. Tyskland spelar dessutom en avgörande roll i den ”Marshall-plan” för att återstarta EU-ekonomierna när väl corona-smittan kommit under kontroll. En stödfond som regeringscheferna diskuterade under torsdagens videomöte.

Ännu har regeringscheferna inte kommit överens om omfattning men EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen påpekade efter mötet att det handlar om biljoner snarare än miljarder i stödpengar.

Hur det ska finansieras är också oklart. Att EU-länderna skulle ge ut någon form av gemensam ”Corona-obligation” för att finansiera stödfonden finns det ett stort motstånd till. Framför allt i de nordliga länderna.

Ett annat förslag som diskuteras är att under tre år utöka EU:s långtidsbudget från 1,2 till 2,0 procent av BNI (Bruttonationalinkomsten) och att mellanskillnaden skulle lånas upp av EU-kommissionens själva. I praktiken egentligen ingen större skillnad mot att ge ut en gemensam obligation, men det här förslaget tycks ändå ha en större chans att accepteras av motståndarna mot gemensam finansiering. Tyskland blir i vilket fall som helst den stora finansiella garanten bakom den uppgörelse som man slutligen landar i.

Det är dessutom inte klart hur fördelningen av stödet mellan länder ska ske och om det ska vara i form av lån eller bidrag. Den svenska linjen är att det ska handla om olika former av lån med högt ställda krav på återbetalning.  

EU-kommissionen ska presentera ett mer detaljerat förslag till hur stödfonden ska se ut och finansieras den 29 april. Räkna ändå med att det kommer att bli en hel del protester och att kompromisser kommer att behöva göras. Det ”normala” förloppet när större beslut ska tas inom EU.

Samtidigt brottas Tyskland med en ekonomi som går mot tvärstopp. Det tyska IFO-indexet, som mäter humöret i tyskt näringsliv, sjönk i aprilmätningen till 74,3. Klart under den nivå som indexet noterades till i samband med finanskrisen 2008. Värre tycks det också bli eftersom framtidsutsikterna på sex månaders sikt pressades ner till nya, rekordlåga nivåer.

Samtidigt har regeringen redan förbrukat de överskott i statskassan som byggts upp under de senaste åren och kommit med en tilläggsbudget omfattande 156 miljarder euro (4,9 procent av BNP). Så redan i utgångsläget är den tyska statsbudgeten pressad och nya inhemska finanspolitiska stimulansåtgärder satsningar lär behöva presenteras. Förbundskansler Angela Merkel har ändå kommit med löften om att Tyskland är beredda stötta ett EU-paket på omkring 1 biljon euro.