Så fick vi då papper på den stora konjunktursmäll som drabbat svensk ekonomi i samband med corona-krisen. Konjunkturinstitutets barometer, som bygger på enkätundersökningar av humöret bland hushåll och företag (se mer kring undersökningen nedan), uppvisade det brantaste fallet i undersökningens historia och ligger nu lägre än vad som uppmättes både i samband med den senaste finanskrisen 2008 och när Sverige mer på egen hand körde in i väggen i början av 1990-talet.

Barometerindikatorn, som är det sammanvägda måttet från de bägge undersökningarna, föll med hela 34 enheter, från 92,5 i mars till 58,6 i april. När den senaste finanskrisen härjade som värst låg indikatorn på 67,1 medan 100 är det historiska genomsnittet.

För att sätta aprilsiffran i perspektiv så sjönk svensk BNP med 5,2 procent i årstakt i inledningen av 2008 och den här siffran indikerar därmed ett ännu större BNP-fall under årets andra kvartal.

I industrin föll konfidensindikatorn till 70,5 från riktigt anständiga 100,8 i mars. Nedgången är förstås bredbaserad och det är endast ett fåtal av de delbranscher som ingår i undersökning som orkar över det historiska snittet på 100 (se tabell nedan). Konsumtionsvaruindustrin, främst vad avser dagligvaror, har klarat sig bättre än industri i övrigt.   

När det gäller ingångende delfrågor i undersökning kan noteras branta fall för orderingången, med närmast en kollaps vad gäller exportorder, och kraftigt minskad produktion. Här ligger nettotalen i spannet -45 till -60. Industriföretag avser också att skära ner på personalen, om än inte i samma omfattning som under finanskrisen. En positiv tolkning av det är att företag möjligen inte ser samma långvariga svacka framför sig som då.

Än värre drabbad än industrin är tjänstesektorn där konfidensindikatorn nu sjunkit till extremlåga 47,8, vilket vida överträffar nedgången under finanskrisen. Här talar vi dessutom om breda nedgångar i alla delsektorer. Det kanske mest oroväckande, framför allt sett på lite längre sikt, är att långt över hälften av företagen i tjänstesektorn planerar att göra sig av med personal. Det är dessutom en mycket kraftig ökning jämfört med de personalneddragningar som skett hittills och tjänstesektorn är dessutom den överlägset viktigaste sektorn ur sysselsättningssynpunkt.

I byggsektorn ser det relativt sett bättre ut. Här sjunker konfidensindikatorn med måttliga 6,4 enheter till 93,0. Det är överraskande starka siffror och är väl ett tecken på att delar av den strategi som Sverige valt när det gäller Corona-åtgärder faktiskt funkar. Det negativa är att bygg- och anläggningsföretagen räknar med ett minskat byggande under det kommande året och planerar att minska på antalet anställda.

I detaljhandeln i stort noteras ett ordentligt tvärstopp då konfidensindikatorn sjunker från 105,3 till 74,3. Men som singlarna från branschen tytt på är det en stor skillnad mellan dagligvaru- och sällanköpsvaruhandel. I dagligvaruhandeln stiger konfidensindikatorn från redan höga 114,4 till hela 127,0. I sällanköpsvaruhandeln är det däremot breda nedgångar. Noterbart är att konfidensindikatorn för drivmedelshandeln sjunkit till 39,3 och att konfidensindikatorn för internethandeln, där många kanske hade väntat sig ett lyft, sjunker från 103,5 till 87,2. I detaljhandeln i stort väntas personalneddragningarna öka i omfattning.

De svaga detaljhandelssiffrorna kan förklaras av att det bland hushållen har skett ett tydligt skifte. Nu har hushållen en betydligt mer pessimistisk syn på sin egen ekonomi (mikroindex) än på svensk ekonomi i stort (makroindex). Även om bägge indexen med bred marginal ligger under det historiska snittet. Bedömningen av risken för egen arbetslöshet har stigit, men ligger fortfarande lägre än under finanskrisens dagar, och köpen av kapitalvaror och bilar väntas minska.

Ska man försöka summera aprilbarometern så är det givetvis lätt att ta till ordet katastrofsiffror. Av allt att döma blir den svenska BNP-nedgången under årets andra kvartal betydligt högre än under finanskrisen och kan röra sig mot dubbelsiffrigt. Framöver beror ju förstås allt på hur långvarig nedstängningen av ekonomin blir. Det kanske mest oroväckande i aprilsiffrorna, sett under den period vi ändå kan överblicka, är att nedskärningen av personal snarast bara är i sin linda och att de stora varslen troligen ligger framför oss. Något som borde skicka en mindre chockvåg genom bland annat Regeringskansliet.

Svensk ekonomi tycks ändå klara sig något bättre än flera av ekonomierna i EMU-området, som tagit till ännu mer drastiska åtgärder för att hålla corona-spridningen i schack. De preliminära, kombinerade inköpschefsindexet för EMU-området sjönk till 13,5 i april. En siffra som betyder att det är i de närmaste tvärstopp i stora delar av ekonomierna.    

Marknadsreaktionerna har ändå varit måttliga efter torsdagens mycket dystra makrobesked. Kanske inte att förvåna efter som många på marknaden ändå hade väntat sig riktiga djupdykningar. Om än inte, i de flesta fall, i den omfattning som vi fick oss till del.

Fakta om undersökningarna

Konjunkturbarometern ska ge snabba, kvalitativa indikationer kring hur det går för svenska företag och hushåll. Frågorna mäter därmed inte den faktiska utvecklingen utan har mer karaktären av humör- eller riktningsmätare vad gäller nuläge och framtidsförväntningar. Frågorna ställ i former som exempelvis om orderingången varit högre, lägre eller ungefär oförändrad jämfört med föregående månad eller kvartal. Resultaten presenteras i form av nettotal mellan andelen företag som rapporterat högre respektive lägre orderingång. Det här ger en indikation på hur utvecklingen sett ut och nivån på nettotalet har historiskt sett även gett god vägledning kring var den faktiska utvecklingen slutligen hamnat.

Konfidensindikatorn är en sammanvägning (medelvärde) av flera olika frågor. Både vad gäller utfall och förväntningar. Barometerindikatorn är i sin tur ett sammanslaget mått för konfidensindikatorerna i företags- och hushållsundersökningen.

Konfidensindikatorn för hushåll är uppdelat i ett mikro- respektive makroindex. Mikroindex avser hushållens syn på sin egen ekonomi medan makroindex avser deras syn på svensk ekonomi i stort.

Mer om undersökningarna kan läsas på Konjunkturinstitutets hemsida konj.se.