Hur hårt karantänsåtgärderna för att få bukt med corona-spridningen kan slå, och hur återhämtningen möjligen kan se ut, fick vi de första riktiga signalerna kring när Kina publicerade siffror över BNP, industriproduktion, investeringar och detaljhandel under natten mot fredag.

Kina var ju, av lätt förståeliga skäl, det första land som tvingades införa hårda restriktioner på sin befolkning för att få bukt med smittspridningen. Något som slagit hårt mot den ekonomiska tillväxten. Under årets första kvartal sjönk BNP med 6,8 procent i årstakt efter att ha stigit med 6,0 procent undre fjolårets sista kvartal. BNP-förändringen från fjärde kvartalet till första kvartalet var -9,8 procent. Det är tillväxttal som Kina troligen inte haft sedan möjligen någon gång under tidigt 1970-tal när landet fortfarande i hög grad var en jordbruksekonomi.

Nedgången var väntad och analytikernas prognos för BNP-utvecklingen i årstakt låg på -6.,0 procent. Därmed blev också reaktionerna på finansmarknaden av den lite mer oberäkneliga karaktären. MSCI-index för Kina steg med omkring 0,7 procent medan Hongkong-börsen (HangSeng) steg med hela 2,3 procent.

Den kinesiska börsen (MSCI) har dessutom klarat sig förhållandevis hyggligt under året och har sammantaget backat med måttliga 6,5 procent. Här misstänker dock många att den kinesiska börsen klarat sig från riktiga katastrofdagar till följd av både strikta handelsregler och statliga interventioner.

Yuanen försvagades marginellt och handlas nu kring 7,07 yuan per dollar.

Samtidigt med BNP-siffrorna publicerades dessutom industriproduktions- och detaljhandelssiffror för mars. Här var det tänkt att det skulle synas lite mer tydliga signaler kring att kinesiska ekonomi börjat få upp ångan igen när landet börjat släppas på de hårda restriktionerna. Det blev lite blandade signaler.

Till det positiva hör att industriproduktionen endast föll med 1,1 procent år årstakt i mars efter att ha sjunkit med hela 13,5 procent i februari. Det var klart bättre än förväntningarna om en nedgång med 7,3 procent. Dessutom inte bara en positiv signal för kinesisk ekonomi utan även för de många företag utanför Kina som är beroende av kinesiska varor och komponenter.  

Däremot är det betydligt sämre fart i hushållsledet och detaljhandelsförsäljningen sjönk med 15,8 procent i mars. Klart sämre än förväntningarna om en nedgång med 10 procent. Så av allt att döma väljer hushållen än så länge en försiktig strategi när livet så sakteligen börjar återgå till det mer normala.

Hushållen är dessutom en viktig faktor för den fortsatta återhämtningen i Kina då industrin väntas få det fortsatt tungt framöver när stora delar av deras exportmarknaden i sin tur infört allt hårdare karantänsåtgärder. Det inhemska investeringshumöret är dessutom dämpat och de fasta investeringarna sjönk med 16,1 procent under det första kvartalet.

Någon rekordfart i den kinesiska återhämtningen kan ännu så länge inte skönjas och troligen blir tillväxten under 2020 den lägsta på över 30 år. Internationella valutafonden räknar med att årets tillväxt landar på måttliga 1,2 procent för att studsa upp till 9,2 procent under 2021.

Den politiska ledningens tillväxtmål ligger på 6,0 – 6,5 procent, och även om nedgången kan skyllas på corona-krisen så räknar de flesta med att det kommer att presenteras nya stimulansåtgärder i närtid. I motsats till under finans- och eurokris har Kina den här gången varit återhållsamma med stimulansåtgärder och satsat betydligt försiktigare än man gjort i Europa och USA. Ett skäl är att hög skuldsättning bland hushåll och företag delvis bidrar till att bakbinda centralbanken.

Ett ytterligare skäl är att arbetslösheten inte skjutit i höjden på samma sätt som det finnas tecken på i andra delar av världen. Den kinesiska arbetslösheten sjönk till och med i mars till 5,9 procent från 6,2 i februari. Det kan jämföras med USA där nyanmälda sökande av arbetslöshetsunderstöd stigit med 22 miljoner under de fyra senaste veckorna och arbetslösheten lär ha stigit en bit över 10 procent när aprilsiffrorna kan börja summeras.

De kinesiska siffrorna ger en viss vägledning kring hur hårt karantänsåtgärderna kan slå i andra länder och regioner och dämpar till viss del förväntningarna på hur snabb återhämtningen kan bli när väl länderna börjar släppa på restriktionerna. Framför allt finns tecken på att det troligen kommer att finnas en kvardröjande försiktighet i hushållsledet.

I Kinas fall finns förvisso alltid en liten misstanke om att publicerade siffror kan vara friserade från offentligt håll. Det är inte helt osannolikt att så kan ha skett men mot det talar att Kina verkligen har luppen på sig från både marknads- och politikerhåll denna gång. Det talar för att man kommer att vara försiktiga med att tillhandahålla data som på något avgörande sätt avviker från verkligheten.