På Placera använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Pekka: Börsen har gått ner för lite

Makro Trots en skakig resa har börsuppgångarna fått lite bättre fäste under de senaste veckorna. Rysarsiffror över arbetsmarknadsläget riskerar att sätta käppar i hjulet för den optimismen.

Nu när det kommit lite positiva signaler kring minskad smittspridningen i Europa och delvis också i USA så har börserna tagit ordentlig fart.

Förhoppningen, som driver börserna, är givetvis att regeringar runt om i världen så sakteligen ska kunna börja lätta på karantänsåtgärder så att olika typer av verksamheter ska kunna börjar röra sig mot det mer normala. En process som sannolikt kommer att ta tid men där placerare ändå ser ut att redan ha börjat ta höjd för ett tämligen snabbt förlopp.

Till det mer positiva börsklimatet i USA bidrar dessutom att den amerikanska kongressen håller på att arbeta fram ett nytt krispaket omfattande 1 000 miljarder dollar som komplement till det paket omfattande 2 200 miljarder som det beslutades om för bara ett par veckor sedan.

Det nya paketet väntas det tas beslut om innan utgången av april och det omfattar bland annat nya utbetalningar till hushåll, breddad arbetslöshetsförsäkring och lån till mindre företag.

Om börsrusningen fortsätter måste det ändå hävdas att aktiemarknaden tar ut ett väldigt positivt scenario vad avser takten i återhämtningen, och den skada som Corona-krisen hinner åsamka den globala ekonomin och företagens intjäningsförmåga.

En annan delförklaring till börsoptimismen är förstås att marknaden räknar med att de stora centralbankerna, exklusive Kina, kommer att hålla räntorna runt nollan under minst de närmaste 2 - 3 åren, samt fortsätta köpa finansiella tillgångar i stor omfattning.

Ser vi till börsutvecklingen under 2020 så ligger börsutvecklingen nu på -15,5 procent i Sverige och på -17,2 procent på den dominerande amerikanska börsen.  

Den som klev in brett på den svenska börsen så sent som i augusti i fjol har dessutom i princip ett nollresultat. Så någon urblåsning av börsen, i likhet med de vi såg under finanskrisen eller när IT-bubblan sprack, är det knappast tal om. Då låg nedgångarna från topp till botten på en bra bit över 50 procent.   

Nu ser förutsättningarna för en snabb återhämtning betydligt bättre ut och myndigheter och centralbanker har agerat både snabbt och resolut. Världsekonomin var trots allt på uppgång när Corona-krisen bröt ut och det finns heller inte samma behov av att sanera finanserna hos hushåll och företag.

Ändå saknas det förstås inte risker för ett mer utdraget krisförlopp och att finansmarknaden därmed tagit ut de positiva svängarna något för tidigt. De främsta riskerna förutom ytterligare Corona-spridning, ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv, är att arbetslösheten hinner ta rejält med fart och att många företag hinner slås ut. Arbetsmarknadsdata är dessutom en av de få statistikkällor som i dagsläget är någorlunda tillförlitliga när de realekonomiska effekterna ska bedömas.

Den svenska varselstatstiken slog exempelvis ett nytt dystert rekord med 42 415 i mars. En nära på dubbelt så hög siffra som den tidigare rekordnoteringen på 22 217 i november 1992, i samband med den svenska finanskrisen.

Men för finansmarknaden i stort är givetvis utvecklingen på den amerikanska arbetsmarknaden av större betydelse och här är den negativa utvecklingen hisnande. Det är bara att jämföra med finanskrisen.  

Under finanskrisen 2008 – 2009 låg veckosiffran över nyanmälda arbetslösa och pendlade mellan 550 000 – 650 000 när det såg som mest illa ut. Detta under en period när arbetslösheten steg från 5,0 procent i januari 2008 för att toppa på 10,0 procent i oktober 2009.  Under samma period låg den genomsnittliga sysselsättningsnedgången per månad i den offentliga statistiken (non farm payroll) på 433 000 personer med en topp på 800 000 i mars 2009.

Det ska jämföras med läget som amerikansk arbetsmarknad befinner sig i just nu.

Sysselsättningsnedgången i mars landade på 701 000 och arbetslösheten steg från 3,5 till 4,4 procent. Arbetslöshetsuppgången var den största under en enskild månad sedan 1975.

Så det är stora siffror men fortsatt högst hanterbara om man kan börja lätta på Coronaåtgärderna inom en snar framtid. Det ska dock tilläggas att de amerikanska arbetsmarknadsundersökningarna görs i mitten av mätmånaden och de stora karantänsåtgärderna inföll först efter att marsmätningen genomförts.

Annan arbetsmarknadsstatistik målar upp ett betydligt dystrare scenario.

Under de två senaste veckorna har antalet nyanmälda arbetslösa legat på 3,3 respektive 6,6 miljoner. Den kommande torsdagens veckosiffra väntas ligga på 5,2 miljoner. Blir det fallet summerar arbetslöshetsuppgången till runt 15 miljoner.

 

För att sätta den siffran i perspektiv tog det nio månader att uppnå motsvarande totalsiffra i samband med att finanskrisen eskalerade under 2008.

Även om siffrorna inte är direkt jämförbara på grund av förändrade villkor för att få arbetslöshetsunderstöd så är perspektiven ändå närmast svindlande. Arbetslöshetssiffrorna under de kommande månaderna riskerar att snabbt röra sig mot dubbelsiffrigt. Hur högt arbetslösheten hinner rusa uppåt beror förstås i sin tur på hur länge det dröjer innan det kan börja släppas mer rejält på karantänsåtgärderna.

På det internationella planet är statistikunderlaget vad avser arbetsmarknaden än så länge mer knapphändigt. Det är först under kommande veckor som statistik över marsutvecklingen börjar rullas ut i de flesta länder.

ILO (International Labour Organisation) uppskattar ändå att Corona-krisen kommer att minska antalet arbetade timmar i världen med 7 procent under andra kvartalet och att 40 procent av den globala arbetskraften är sysselsatt i sektorer som drabbas hårt av karantänståtgärderna. Den förstnämnda skattningen tror vi på Placera dessvärre ligger i underkant.

De finanspolitiska åtgärder som satts in kommer givetvis att mildra de negativa realekonomiska effekterna men håller Corona-krisen i sig några månader handlar det om en rejäl nedgång för världsekonomin. Dessutom gör ett mer långvarigt förlopp det än svårare att få till den kickstart av världsekonomin som många hoppas på. Framför allt lär det ta tid att beta ner arbetslöshetssiffrorna till mer hanterbara nivåer.

Nu vill vi inte måla upp ett allt för dystert scenario men risken är fortsatt överhängande att vi kommer att få se nya sättningar på börsen och att utvecklingen på arbetsmarknaden i det sammanhanget blir en nyckelfaktor. Å andra sidan kan en lägre tillströmning av nya arbetslösa i USA bidra till ett nytt glädjeskutt.

I ett längre perspektiv lär dessutom ett stort fokus hamna på den skulduppbyggnad som följer i spåren på massiva finanspolitiska åtgärder. Det är en fråga vi nog får all anledning att återkomma till när väl krutröken efter Corona-krisen har lagt sig.   

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -