Placera har tidigare skrivit om att den dåliga likviditeten på företagsobligationsmarknaden gör att man underskattar prisrörelserna i obligationerna och framförallt risken. Men så länge som fonderna inte tvings sälja obligationer eller bolagen tvingas till betalningsinställelser är allt frid och fröjd.

Men just nu lyser såväl friden som fröjden med sin frånvaro på de finansiella marknaderna. Frågan är då hur väl räntefonderna klarar sig i coronaturbulensen – och framförallt – vad som händer om det skulle blir stora utflöden och fonder måste börja sälja sina obligationer.

”Det gör såklart att jag blir väldigt orolig”, säger Sean George, hedgefondförvaltare på Strukturinvest.

Sean George

När det väl sker försäljningar omvärderas fondernas innehav.

”Många svenska räntefonder har liknande innehav, så om en fond blir tvungen att sälja kan de andra fondernas NAV (net asset value = fondinnehavets värde) också sjunka”, säger Sean George.

Maria Ljungqvist, räntefondförvaltare på Aktieansvar, påpekar också risken att det blir ”trångt i dörren”, det vill säga att många vill sälja samtidigt till exempel för att justera risknivån i fonden, och att fonder med liknande innehav även för att annat problem med sig, nämligen att flera andelsägare ska sälja av samma fonder samtidigt vilket gör att fonderna då måste sälja av sina innehav samtidigt:

”Då är det bra om det finns andra spelare som kan sitta och bjuda emot.”

Maria Ljungqvist

De senaste åren har präglats av stora inflöden till räntefonder, särskilt de som innehåller företagsobligationer, i jakten på bättre avkastning än bankkontot. Många räntefonder har i sin tur behövt ta sig längre ut på riskskalan i jakten på avkastning.

”Ju mindre bolag, desto mindre likvida är generellt obligationerna”, säger Maria Ljungqvist.

Inflöden i företagsobligationsfonder steg i februari enligt statistik från Fondbolagens Förening.

Den europeiska high yield-obligationsmarknaden har sjunkit med 6 procent i år. Frågan är alltså hur det står till med den svenska marknaden.

”Den svenska marknaden har laggat gentemot den europeiska”, säger Maria Ljungqvist, räntefondförvaltare på Aktieansvar.

Hon poängterar att även prisindikatorerna som syns ”på skärmen” ligger efter, eftersom handeln inte sker öppet på samma sätt som på aktiebörserna. Det ger sämre pristransparens för alla vet inte exakt på vilka nivåer vissa obligationer handlats.

Exempel på kreditbetyg

”Det var jättesvagt i måndags”, säger Maria Ljungqvist, och fortsätter:

”I första vågen i februari var det investment grade som såldes, i andra vågen som var den här veckan var det obligationer som givits ut av bolag med en kreditkvalitet motsvarande BB.”

Obligationer som har ännu lägre kreditbetyg, single B och lägre, tror Maria att de flesta fondförvaltare väntar in i det sista med att sälja.

”Priserna är inte färdigjusterade, särskilt om det fortsätter att gå surt i Europa, så ska svenska priser justeras lite till”, säger Maria Ljungqvist.

Sean George är också orolig för den höga koncentrationen av bostadsobligationer i svenska räntefonder, trots den höga kvaliteten och goda kreditbetygen.

”Bostadspriserna har hittills gått ned i alla lågkonjunkturer.”

Att högräntefonderna generellt har ett högt innehav av fastighetsbolagsobligationer kan både vara bra och dåligt, beroende på hur man ser det.

”Jag tycker inte att fastighetsbolagen är bullet proof, fastighetspriser går upp och ned och just nu är vi på höga nivåer”, säger Sean George.

Maria Ljungqvist tror att många investerare just nu under oron för coronaviruset tilltalas av att fastighetsbranschen både är inhemsk och relativt opåverkad av internationella leverantörskedjor.

”Jag tror att en del tänker att det inte är så dumt med lite svenska fastigheter trots allt.”

Här kan du läsa om de stora flödena av pengar ut ur högräntefonder globalt.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud