Det har inte undgått någon vilket kaos och vilken hysteri som coronaviruset åsamkat samhället och börsen. Osäkerheten är stor därute och det är också svårt att konkretisera effekterna på bolagens vinster just nu.
Komponentbrister och flaskhalsar är ett potentiellt problem och då underleverantörer inte kan producera i takt med efterfrågan, som vi nu ser, så kan det leda till stigande priser vilket kan försämra lönsamheten för tillverkande bolag i Europa. Lägre volymer ger sämre kostnadseffektivitet vilket förstärker den effekten.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 11 den 9 mars.
Just komponentbristen är ett ämne som fascinerar och hur det kan tänkas slå. En leverantör uppgav att de ransonerade orderkvantiteten där en order på 50 000 enheter begränsades till 10 000 för att kunna leverera åtminstone något till flera kunder. Det ger förstås effekter i nästa led. Vad som också är intressant i det ämnet är huruvida man väljer att prioritera nyckelkunder och inte alls leverera till mindre kunder. Det kan potentiellt helt slå ut småbolagens produktion som är beroende av underleverantörer, men som inte prioriteras.
En annan oväntad effekt som rapporterades om är containerbrist för exporten i Europa och USA då exporten från Kina minskat kraftigt och lämnat tomma containrar efter sig i hamnarna. En tredje huvudvärk är stramare kreditvillkor när man blir allt mer skeptisk till att partners inte kan betala för sig. Också det är något som kommer drabba små företag i större utsträckning. På den fronten har såväl kinesiska centralbanken som ECB infört eller förberett nödlån vilket förhoppningsvis kan stävja en sådan problematik.
Vad gäller inflationen har marknadens förväntningar kommit ned till de lägsta någonsin på 1,5 procent, ned från 1,8 procent utifrån den amerikanska 10-åringen, då risken för recession ökar. Men i takt med att centralbankerna återigen stimulerar ekonomin samtidigt som vi får finanspolitiska åtgärder i USA, Italien, Kina och Japan och antagligen fler länder snart, så lyfter det efterfrågan.
Med en potentiell utbudschock från störningar i försörjningskedjan kan det faktiskt istället skapa inflation.
Det bygger då till viss del på att efterfrågan inte viker i större mån än utbudet begränsas.
OECD räknade innan stimulanserna med en minskning av tillväxten om 0,5 procentenheter globalt, men att effekten kan bli tre gånger större vid ett utdraget utbrott, oklart omfattningen dock. Samtidigt ger oljeprisfallet en viss lättnad även om OPEC+ nu väntas komma med utbudsbegränsningar och oljepriset har redan brutit sitt fall och studsat upp till 51 USD från botten på 48 USD tidigare i veckan.
Att coronaviruset blir det som återupplivar inflationen är således inte något huvudscenario, men konstigare saker har hänt. Globaliseringen har varit en drivande faktor för låg inflation och den utvecklingen kan potentiellt vända med ökad protektionism vilket inte är osannolikt i hårt prövade länder. Reserestriktioner och fler stängda gränser är antagligen att vänta. Indien cancellerade exempelvis visum från medborgare i Italien, Kina, Sydkorea och Iran.
Vilka aktier är då vinnare och förlorare i all denna oro?
Ja, rese- och turistindustrin är förstås de stora förlorarna tillsammans med bolag med stor kinaexponering och cyklisk inriktning. Konfektionsbolagen tror jag också kan få problem med försenade vårkollektioner, eventbolagen drabbas också hårt när folkmassor inte tillåts och listan kan göras lång.
Vinnarna är dataspelsbolagen och annan digital underhållning i hemmet, i synnerhet bolag med exponering mot Asien. Preppers rensar hyllorna på torrvaror och konserver vilket gynnar vissa tillverkare. Detsamma gäller sjukvårdsmateriel som munskydd, handsprit etc.
Köplägen kan också uppstå i bolag som dras med i kursfallet men inte påverkas operativt. I den kategorin kan man lägga Telekom, Infrastruktur och till viss del energisektorn. Bolag med stora lager som i vanlig ordning inte är någon fördel kan faktiskt bli vinnare i och med fördröjningar. New Wave vore i såfall den uppenbara vinnaren, om än jag tror efterfrågans utveckling håller ner bolaget.
Med kraftigt fallande räntor så torde räntekänsliga aktier som fastigheter gynnas. I synnerhet bolag med defensiva bestånd som bostäder, samhällsfastigheter och livsmedelsbutiker etc. SBB är en tydlig vinnare här med långa kontrakt och trygga motparter i form av nordiska stater och kommuner. Fastighetsbolag med stort inslag av handelscentra i portföljen lär vara förlorare i en potentiellt vikande konjunktur och en minskad vilja att vistas i köpcentrum.
Mest uppseendeväckande är kanske ändå att Akelius D faller med börsen som helhet och handlades i 1,65 euro under torsdagen. Det aktieslaget har förvisso sina svagheter men en D-aktie med bostadsförvaltning i rörelsen ska om något gynnas av lägre räntor och inflationsförväntningar. Sedan kan man alltid dividera om huruvida D-aktien var övervärderad tidigare men allt annat lika så anser jag att den aktien ska upp till nivåerna innan coronaviruset ställde till det.
Summa summarum så kommer det vara ovisst en tid framåt men världen går inte under den här gången heller. Se därför till att vara förberedd och fundera i lugn och ro på vad du vill investera i och sedan köpa till rabatterade kurser när allt faller synkroniserat. Det gör jag.
