Det fortsätter att vara dramatiskt på finansmarknaderna när antalet smittade av Corona-viruset nu närmar sig 100 000 på global nivå. Flertalet börser var visserligen upp under veckan innan fredagshandeln inleddes men det ser ut att bli en rejält sval avslutning på veckan.

På räntemarknaden är det dessutom rejäl oroligt och ska vi utgå från räntesättningen så är sannolikheten för att världen hamnar i en recession överhängande. Den amerikanska tioårsräntan har nu sjunkit till 0,83 procent och för att sätta den siffran i lite perspektiv så bottnade tioårsräntan på lite drygt 2 procent i samband med finanskrisen 2008. Sedan Corona-viruset blev ett mer allmänt känt fenomen i mitten av januari har tioårsräntan backat med 100 punkter.

Den svenska tioårsräntan är nu nere på -0,35 procent och den tyska motsvarigheten på cirka -0,65 procent.

Men det är inte bara ett allt mer överhängande recessionshot som pressar ner räntorna utan även förväntningarna på hur centralbankerna ska agera.

Efter den amerikanska centralbankens överraskande snabba räntesänkning tidigare i veckan så har förväntningarna på ytterligare åtgärder skjutit i höjden. Nu indikerar prissättningen på räntemarknaden en sänkning till av den amerikanska styrräntan till spannet 0,00 – 0,25 procent under det här året. Det är samma nivå som räntan landade på i samband med finanskrisen och där den sedan låg kvar i närmare sju år. Nästa räntesänkning lär bli aktuell redan vid det ordinarie penningpolitiska mötet 17 – 18 mars om den finansiella turbulensen fortsätter.  

Andra centralbanker som sänkt räntan under veckan är bland annat den australiensiska och kanadensiska.

Även ECB väntas givetvis agera. Deras nästa penningpolitiska möte hålls den 12 mars. Med en ränta som redan i utgångläget ligger på 0,00 procent så finns förstås nästan inget utrymme för att agera med räntan kvar. Möjligen kan banken komma att sänka inlåningsräntan med någon tiondels procentenhet från dagens -0,50 procent. En åtgärd som torde ge mycket begränsad effekt i dagsläget.

Mer troligt är att banken väljer att öppna upp plånboken ytterligare och utöka de månatliga köpen av obligationer som återstartades så sent som 1 november. Vi på Placera räknar med att ECB drämmer till och utökar köpen med 20 miljarder euro i månaden till 40 miljarder.

För Riksbanken dröjer nästa penningpolitiska besked till 28 april och mycket hinner givetvis hända till dess. Det kan i alla fall konstateras att problemen hopar sig för banken. Corona-viruset gör inte bara konjunkturutsikterna högst osäkra utan påverkar även på andra sätt. Det som skett på räntemarknaden har också påverkat valutarörelserna på ett för banken ofördelaktigt sätt. Dollarn har exempelvis tappat ordentligt med fart och handlas nu kring 9,44 kronor efter att ha varit uppe kring 9,82 en bit in på februari. Även mot andra valutor har den svenska kronan stärkt och den handelsvägda kronkursen (KIX) har gått upp rejält under de senaste veckorna. Det gör kronan till den näst bäst presterande G20-valutan efter euron.

Mycket av kronans förstärkning torde vara flödesstyrt efter att dollarn börjat tappa, så vi räknar inte med att kronan uppnått någon status av ”säker hamn” i orostider. Men redan den kronförstärkning som skett pressar sannolikt ner inflationen något ytterligare. Då låg inflationen (KPIF) redan på låga 1,3 procent i januari och riskerar att sjunka ytterligare när inflationssiffrorna för februari publiceras i nästa vecka.

För att ytterligare spä på Riksbankens dilemma så har Brentoljan nu gått ner under 50 dollar per fat. Den handlades vid årsskiftet strax under 70 dollar per fat. Det börjar dessutom spekuleras kring ett oljepris som kan börja krypa ner mot 40 dollar om den globala ekonomin skulle försvagas ytterligare och OPEC + Ryssland inte kan komma överens om mer drastiska produktionsneddragningar.

Att Riksbanken återgår till negativ ränta är givetvis inte uteslutet men vi på Placera lutar i första hand åt att banken kommer att erbjuda någon form av fördelaktig utlåning till företag som drabbats negativt av virusutbrottet och/eller åter börjar köpa obligationer. Den senare åtgärder är i praktiken lite mer kontroversiell eftersom Riksbanken redan idag äger en stor del av den utestående stocken av svenska statsobligationer.

Åt det mer glädjande hållet är att svenska konjunkturdata överraskat positivt under inledningen av 2020. Torsdagens siffror över industriproduktion och orderingång i januari var betydligt starkare än väntat. Dessutom har inköpschefsindexen för februari positiva överraskningar både i industrin och tjänstesektorn. Detta trots att Corona-virusets negativa effekter på humöret i alla fall delvis borde ha gett utslag i dessa mätningar.

JP Morgans globalt sammanväga inköpschefsindex störtdök däremot i februarimätningen. Mycket av den nedgången förklaras dock av kinesiska katastrofsiffror. I Kina föll de officiella inköpschefsindexen för industrin och tjänstesektorn till 35,7 respektive 29,6. Då ligger gränsen för tillväxt respektive nedgång på 50. I övrigt var det annars inga större negativa överraskningar.

Tyvärr är det ändå så att all inkommande makrostatistik kommer att tolkas försiktigt så länge smittspridningen fortsätter. Än så länge går det ju inte att överblicka några mer långsiktiga konsekvenser för ekonomin. Därför ska man kanske inte heller vänta sig något större glädjeskutt om fredagens amerikanska arbetsmarknadssiffror skulle visa på en fortsatt stark utveckling i amerikansk ekonomi. Men en viss lättnad skulle det säkert ändå kunna innebära.

Med ett begränsat utrymme för flertalet banker att agera med stora penningpolitiska stimulanser så börjar allt fler efterfråga olika typer av finanspolitiska diton. De åtgärder som hittills presenterats rör sig, i de flesta fall, om mer direkt bekämpning av själva virusutbrottet.

Sverige tillhör annars gruppen med ett fåtal länder som har ett bra utgångsläge för att agera med finanspolitiken. De politiska låsningar som fortfarande finns i svensk politik kan kanske lösas i Corona-skräckens tider. Detsamma gäller i exempelvis Tyskland.