Så kan svenska kronan stärkas

Makrokommentar Den svenska kronan har haft en lite skakig inledning på 2020. Nu hoppas de flesta på att en återhämtning för världsekonomin, när väl coronasmittan kommit under kontroll, ska bidra till en bättre kronresa under fortsättningen av 2020.

Efter att ha gått starkt inför Riksbankens räntehöjning i slutet av 2019 har den svenska kronan åter tappat fart i inledningen av 2020. Handelsvägt (KIX-index) har kronan gått från 120,5 vid årsskiftet till 122,3 (högre index innebär svagare krona). En mindre förstärkning av kronan har dock skett under den allra senaste veckan.

I hög grad handlar den här utvecklingen om dollarstyrka eftersom de flesta mindre valutor har gått svagt under samma period. Exempelvis har den norska kronan gått från cirka 1,07 kronor vid årsskiftet till 1,05 svenska kronor. Här har dessutom lite extra nedåtpress på den norska kronan kommit från det sjunkande oljepriset. Mot euron handlas den svenska kronan nu till 10,49 kronor, vilket ungefär är i samma nivå som kring årsskiftet, men mot dollarn har resan däremot gått från 9,36 till 9,72 kronor.

Det ska samtidigt sägas att valutarörelserna i kronan skett samtidigt som den generella volatiliteten på valutamarknaden i stort, legat på historiskt låga nivåer.

Att kronan hade det tung under stora delar av 2019 förklaras av stigande osäkerhet kring svensk och global tillväxt, handelskriget mellan USA och Kina, Brexit och fortsatt negativa räntor i Sverige. Den kronförstärkningen som skedde mot slutet av förra året berodde i hög grad på att flera av dessa negativa faktorer gick mot någon form av lösning, samtidigt som det stod allt mer klart att Riksbanken verkligen skulle överge minusräntan. Oron som kvarstod rörde främste den globala tillväxten, även om det också började synas tecken på en stabilisering.

Kronförsvagningen i inledningen av 2020 berodde i hög grad på fortsatt oro kring den globala tillväxten samtidigt som det återigen blev lite mer geopolitiska spänningar. Richard Falkenhall, valutastrateg på SEB, pekar bland annat på de ökade spänningarna mellan USA och Iran som en trigger för nedgångarna i mindre valutor. En kronnedgång som späddes på ytterligare i samband med att spridningen av Corona-viruset blev en ny riskfaktor att räkna med.  

Finansmarknaden i stort har ändå reagerat förhållandevis lugnt på smittspridningen, vilket kan tolkas som att många betraktar det här som en tillfällig störning och att den globala tillväxten kommer att studsa upp när väl de kinesiska myndigheterna fått smittspridningen under kontroll. Det relativa lugnet på finansmarknaden har dessutom bidragit till att kronan fått lite respit.

En effekt som ändå hänger sig kvar på finansmarknaderna är att marknadsräntorna sjunkit vilket bidragit till börsuppgångarna.

När vi nu blickar framåt mot kronans utveckling framåt så är grundanalysen att kronan - i vanlig ordning är väl bäst att tillägga - betraktas som undervärderad av en stor majoritet av analytikerkollektivet. I stort sett ingen räknar däremot med att kronan ska röra sig ner mot de 9,50 kronor per euro som såg som en möjlig nivå för ett antal år sedan.

Förstärkningspotentialen bedöms vara större mot dollarn som i sin tur betraktas som övervärderad vid dagens nivåer. Inte bara mot kronan. En dollarnivå som även fått Donald Trump att reagera och hota med direkta valutainterventioner. En manöver få tror kan lyckas om han inte får den egna centralbanken, och stora delar av den övriga världen, med sig på tåget. I USA är dollarkursen i första hand finansministerns bekymmer.  

Den viktigaste faktorn för en kronförstärkning är tveklöst att världsekonomin rider ut coronastormen och åter börja visa tecken på återhämtning. Får vi se nya svaghetstecken och/eller turbulens på finansmarknaden kan, precis som SEB skriver i sin färska valutaanalys, de flesta valutaprognoser förpassas till papperskorgen. I det fallet får vi högst sannolikt se de flesta röra sig mot de traditionellt trygga valutahamnarna som dollar, japanska yen och schweiziska franc.

Några inhemska faktorer som talar för en starkare krona är att den negativa styrräntan nu är ett minne blott och att den svenska handelsbalansen åter börjat stärkas. Det förstnämnda torde bidra till att svenska företag blir mer villiga att växla in till svenska kronkonton medan det senare betyder att de mer reala penningflödena, om än små i sammahanget, blir positiva.

Få törs dock, efter att ha gått på många nitar under de snart 30 år som kronan flutit, dra några stora växlar på en kronförstärkning.

Enligt SEB:s prognos ska en euro kosta 10,35 kronor om 6 månader och runt 10,25 vid årsskiftet. Motsvarande prognos för dollarkursen är lite mer aggressiv med 9,41 respektive 9,07. Då tror ändå SEB på en starkare krona än vad som ligger i konsensusbilden.

Vi på Placera sätter, liksom SEB, vårt hopp till en starkare global återhämtning och upprepar prognoser att kronan ”borde” stärkas från dagens nivåer.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -