Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 18 december 2019, då den höjdes med 0,25 procentenheter till 0,00 procent.
Direktionen var enig om räntebeslutet och räntebanan.
Riksbanken upprepar också att den ska köpa statsobligationer till ett nominellt belopp om sammanlagt 45 miljarder kronor från juli 2019 till december 2020, enligt beslutet från april 2019.
"Den expansiva penningpolitiken bedöms skapa förutsättningar för en balanserad konjunktur och en inflation nära inflationsmålet", skriver Riksbanken.
Riksbankens räntebana lämnas oförändrad, och reporäntan väntas vara kvar på noll procent under nästan hela prognosperioden. Den nya slutpunkten är 0,18 procent första kvartalet 2023.
Det framgår av Riksbankens nya prognos.
Bild: Riksbankens nya och tidigare räntebana
Riksbankens nya och tidigare räntebana
Riksbanken har gjort en betydande nedrevidering av sin prognos för KPIF-inflationen i år. Detta till följd av sjunkande energipriser. KPIF exklusive energi revideras ned betydligt mindre.
Såväl den globala som den svenska ekonomin har utvecklats i linje med Riksbankens prognoser i december och utsikterna för inflationen och konjunkturen är i stort sett oförändrade.
Det skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på onsdagen.
"Även om fallande energipriser väntas dämpa inflationen i år bedömer Riksbanken att den därefter kommer att vara nära målet på 2 procent", skriver Riksbanken.
Beträffande den globala industrikonjunkturen noterar Riksbanken att olika indikatorer för tillväxten har stabiliserats de senaste månaderna och att en del av den osäkerhet som tyngt den globala utvecklingen under en längre tid har minskat något.
Riksbanken bedömer att följderna av det nya coronaviruset kommer att minska den globala tillväxten på kort sikt, "men det är i dagsläget svårt att fullt ut bedöma de ekonomiska konsekvenserna".
Beträffande inflationen i Sverige konstaterar Riksbanken att den ovanligt milda vintern och lägre oljepriser bidrar till fallande energipriser vilket håller inflationen nere 2020. Olika mått på den underliggande inflationen har dock varit relativt stabila strax under 2 procent de senaste åren.
"Detta talar för att inflationen kommer att vara nära 2 procent när effekterna av låga energipriser klingar av", skriver Riksbanken.
De finansiella förhållandena i Sverige förefaller ha blivit mer expansiva sedan hösten 2018 trots att Riksbanken har höjt räntan två gånger.
Det skriver Riksbanken i en fördjupningsruta i den penningpolitiska rapporten, och hänvisar till ett index som utvecklats av Riksbanken.
Bidragande orsaker till att förhållandena har blivit mer expansiva är mer expansiva finansiella förhållanden i omvärlden och Riksbankens nedjustering av prognosen för reporäntan.
"Hur mer expansiva finansiella förhållanden i sin tur påverkar efterfrågan och inflation är inte entydigt. Anledningen är att de finansiella förhållanden ibland speglar den makroekonomiska utvecklingen och ibland påverkas av faktorer som är mer specifika för just de finansiella marknaderna", skriver Riksbanken.
