På Placera använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Så tyder du fondernas hållbarhetsbetyg

Fonder Har fonden ett grönt löv, Svanenmärkning eller fem jordglober? Och vad betyder det i egentligen? Det är inte lätt att välja fonder utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Placera reder ut begreppen.

Efterfrågan på hållbara fonder har vuxit starkt på senare tid. Banker och fondbolag har inte varit sena med att anpassa sig och urvalet har blivit större och mer varierat. I takt med den här utvecklingen har också behovet av märkningar och mätningar av fonder ökat.

Som sparare är det inte lätt att veta hur hållbar en hållbar fond egentligen är, och bara de senaste åren har det också dykt upp olika typer av rankningar och betyg som ska hjälpa spararna att välja.

Märkningar och mätningar kan vara del i beslutsstöd

Så hur bra är då märkningarna och mätningarna för att spegla hur bra en fond är? Ja, ett första steg är ju att veta hur de fungerar – och dess tillkortakommanden.

”De kan vara bra som en första selektering för att minska ned sitt urval, men därefter, om man vill välja rätt och hållbart, då måste man söka bakom kulisserna”, säger Victoria Lidén, hållbarhetsanalytiker på Öhman Fonder.

Victoria Lidén

Jonas Lindmark är analyschef på Morningstar. Han tycker att hållbarhetsbetygens kanske viktigaste uppgift är att få bolagen att ändra sin verksamhet till det bättre för att få högre rankning.

”Det kan lyfta bolagens beteende, precis som skolelever kan anstränga sig extra för att få bra betyg.”

Morningstars Sustainalytics

Sustainalytics är jordgloberna som du hittar på Morningstars sida och även hos många banker. Den sätter poäng på bolags ESG-risker som i sin tur utgör fondernas innehav och utifrån detta mäts också fonderna. ESG är en förkortning för Environmental, Social and Governance, det vill säga ett bolags sociala och miljömässiga ansvarstagande.

Morningstars jordglober

”Den här typen av analys handlar om risker och hur mycket risk man tar som investerare för att det ska bli hållbarhetsproblem som gör att man förlorar pengar”, säger Jonas Lindmark.

Jonas Lindmark

Mätningen har fram tills nyligen i dubbel bemärkelse varit en relativmärkning, alltså ett mått på hur bolagen i fonden stått sig ur ett ESG-perspektiv jämfört med andra bolag i sin kategori.

På det sättet kunde ett oljebolag få en bättre poäng än en konsultfirma, trots att den sistnämnda förmodligen är betydligt sämre ur ett ESG-perspektiv. Nu har Sustainalytics bytt till en absolut skala när det gäller bolagen, vilket betyder att en hållbarhetsrisk är lika stor, oavsett bransch.

Det har resulterat i att många svenska fonder fått rejält högre betyg, eftersom att branscher som generellt har höga hållbarhetsrisker, till exempel oljebranschen, många gånger har uteslutits eller helt enkelt inte råkar vara så vanliga på svenska börsen.

Vissa fonder ökade i och med denna ändring sin poäng med så många som fyra jordglober – ett resultat som kanske säger något om trubbigheten i mätningen.

En del fonder fick också se sitt betyg sänkas. Inte heller det berodde på att fonderna var mindre hållbara än tidigare, utan exempelvis på att fastighetsbolagen inte längre jämfördes med de skandaldrabbade bankerna.

Men trots ändringen är Sustainalytics fortfarande en relativmätning när det kommer till fonderna, vilket betyder att endast 10 procent av fonderna kan ha fem glober i sin egen kategori.

Något annat som kan vara bra att ha i åtanke när du utvärderar bolagens hållbarhetsmått är att det finns en kontroversfaktor i mätningen. Ett exempel på detta är att vissa Sverigefonder har Astra Zeneca dras poängen ned för dessa, eftersom läkemedelsjätten ägnar sig år djurtester.

Jonas Lindmark ser själv nackdelar med att helt exkludera vissa kontroversiella branscher eller bolag.

”Om alla bra ägare försvinner som ägare av den problematiska verksamheten, då är det bara skurkarna kvar.”

Fonderna behöver inte ansöka om att ansluta sig till Sustainalytics-mätningen. För att få ett betyg räcker det om 70 procent av fondens innehav är mätt. Fonder med ett stort antal små bolag kommer ibland inte med i mätningen, eftersom att de inte lever upp till att 70 procent av innehavet är poängsatt av Sustainalytics.

Victoria Lidén, som själv använder sig av rankningen, tycker att det är viktigt att man är medveten om att måtten utgör en ögonblicksbild.

”Det visar inte förbättringsarbeten som pågår i bolagen eller om fonden jobbar med att påverka innehaven i en mer hållbar riktning.”

Sustainalytics sätt att mäta gör att många av de fonder som marknadsförs som hållbara får en lägre poäng än ”vanliga” fonder. Högst rankning har för närvarande Spiltan Investmentbolagsfond. Här kan du läsa om Sustainalytics metod.

Jonas Lindmark tycker att ett problem med hållbarhetsfonder som exkluderar vissa branscher av etiska skäl är att de tar politisk ställning. Sustainalytics undviker politiken och fokuserar istället på hållbarhet genom att peka ut bolag som tar onödiga risker att drabbas av skandaler.

”Det handlar om att undvika miljökatastrofer som leder till jättestora böter, dyra arbetsrättsliga tvister eller att en bank förlorar tillståndet. Den typen av risk är något man kan hantera och är mer konstruktivt.”

Svanenmärkning

Svanenmärkningen är troligen Sveriges mest kända miljömärkning. Sedan två år finns den även för fonder. En Svanenmärkt fond ska uppfylla en rad kriterier.

Fonderna måste själva ansöka om rätten att använda märkningen och det kostar pengar. Kostnaden för att få Svanenmärkningen är, förutom en ansökningsavgift på ungefär 30 000 kronor, 0,0015 procent av fondens totala kapital årligen. Exempelvis innebär det att Swedbank Transition Sverige slår i 100 000-kronorstaket baserat på dagens fondförmögenhet.

”Den som ansöker vet att det är ett antal kriterier som man utgår ifrån, till skillnad från Sustainalytics exempelvis, som är en mer självständig analys”, säger Susanne Arvidsson, docent i finansiering vid Lunds Universitet.

Susanne Arvidsson

Fonden ska avstå från investeringar i vissa branscher och särskilt problematiska bolag. Branscher som tobak, utvinning av fossila bränslen och vapen utesluts om än med en gräns på fem procent av omsättningen, dock inte för kontroversiella vapen, där råder nolltolerans. Pornografi och alkohol godtas.

Fossila företag som ställer om till förnyelsebar energi godkänns under vissa, ganska högt ställda, krav. Företag som inte följer normer och konventioner inom arbetsrätt och mänskliga rättigheter eller gör sig skyldiga till grova korruptions- och miljöbrott får inte heller ingå i en Svanenmärkt fond. Heller inte statsobligationer får ingå från om de är utgivna av vissa stater. Här kan du läsa samtliga kriterier.

”Att vi ställer hållbarhetskrav inom så många områden gör Svanenmärkningen unik. En Svanenmärkt fond lever upp till hårda krav på exkludering, inkludering och transparans och ska dessutom leva upp till ett visst antal krav inom hållbarhet”, säger Per Sandell, affärsområdeschef för finansiella tjänster på Svanen.

Per Sandell

Poängsystemen gör att fonder kan fokusera på olika saker. Exempelvis kanske en stor fondförvaltare ha större chans att påverka företagen i en mer miljövänlig riktning, medan ett mindre fondbolag kanske lägger sitt fokus på att hitta de bästa bolagen som har bäst produkter för miljön.

”En skillnad jämfört med exempelvis Morningstars upplägg, som bygger på en tillbakablick på vilka innehav som fonden historiskt haft, är att Svanenmärkningen säkerställer ett framåtblickande perspektiv på hur fonden ska förvaltas”, säger Per Sandell.

Morningstars CO2-risk

Vissa fonder är märkta med ett löv. Det betyder att de enligt Morningstar har en låg koldioxidrisk. Med det menas att fonden har låg exponering mot fossila bränslen och att bolagen som fonden investerar i inte skulle skulle påverkas särskilt mycket ekonomiskt ifall världen helt och hållet skulle behöva ställa om till icke-fossila bränslen eller införa ett pris på koldioxidutsläpp.

Mätningen tar inte hänsyn till produktens livslängd, vilket gör att vissa verksamheter vars produkter i själva verket bidrar positivt till exempel klimatomställningen, kan få en sämre rankning än ett bolag vars produkt leder till stora koldioxidutsläpp under sin livscykel. Inte heller tar Låg CO2-riskmärkningen med bolag i omställningsfas.

Varför är hållbara fonder ofta dyra?

Det finns några saker som är bra att ha i åtanke när du ska utvärdera hållbarhetsaspekten i ditt val av fonder. Det är dels att hållbarhetsstämpeln många gånger är ett sätt att ta mer betalt av spararna.

Inte för att fonderna med hållbarhetstema generellt sett är dyrare än motsvarande aktivt förvaltade fonder, men det kan vara ett sätt att få bankkunderna att spara i aktivt förvaltade fonder, som ju alltså är dyrare än indexfonder.

”Jag tror att det är av historiska skäl som hållbarhetsfonder oftast har varit aktivt förvaltade, att man ska aktivt välja in eller välja bort. Men idag finns det även ett urbud av prisvärda fondprodukter som förvaltas hållbart och indexnära”, säger Victoria Lidén.

 

Sverige Avgift Sustain-alytics*

Låg CO2-

risk

Bättre?** Svanen*** Avk. 3 år
Öhman Sverige Marknad Hållbar 0,34% 4 Ja Genomsnitt Nej 26,3%
Catella Sverige Hållbart Beta 0,49% 4 Ja Bättre Nej 45,1%
Handelsbanken Sverige Index Criteria 0,69% 4 Ja Bättre Nej 41,30%
Handelsbanken Sverige 1,04% 4 Nej Bättre Nej 46,50%
SEB Hållbarhetsfond Sverige C 1,30% 4 Ja Genomsnitt Ja 52,0%
Swedbank Robur Transition Sweden 1,31% 4 Ja Bättre Ja 34,2%
Öhman Sverige Hållbar 1,39% 4 Ja Genomsnitt Nej 26,3%
Länsförsäkringar Sverige Aktiv 1,40% 5 Ja Bättre Ja 42,8%
CF Tillväxt Sverige Carnegie 1,46% 2 Nej Genomsnitt Ja 49,8%
Nordea Swedish Stars 1,46% 5 Ja Bättre Nej 34,5%
Skandia Sverige Hållbar 1,69% 4 Ja Bättre Ja 1 år: 33,1%
Catella Sverige Aktiv Hållbarhet 1,72% 4 Ja Genomsnitt Nej 30,5%
Lannebo Sverige Hållbar 1,86% 4 Ja Genomsnitt Nej 46,2%
             
Global            
Öhman Global Marknad Hållbar 0,49% 5 Ja Bättre Nej 1 år: 34,6%
SEB Hållbar Faktor Global 0,97% 5 Nej Bättre Nej 1 år: 29,9%
Swedbank Robur Global Transition 1,28% 5 Ja Bättre Ja 66,5%
Öhman Global Hållbar 1,41% 4 Ja Genomsnitt Nej 62,0%
SEB Hållbarhetsfond Global 1,50% 5 Ja Genomsnitt Nej 38,3%
Länsförsäkringar Global Hållbar 1,52% 4 Nej Genomsnitt Nej 47,7%
Didner & Gerge Global 1,65% 3 Ja Genomsnitt Ja 45,9%
Öhman Global Småbolag Hållbar 1,74% saknas Nej saknas Nej Ny
Handelsbanken Global Tema Criteria 1,45% 5 Ja Bättre Nej 59,5%
Handelsbanken Global Index Criteria 0,43% 4 Ja Genomsnitt Nej 56,5%
Swedbank Global Impact 0,93% 3 Ja Genomsnitt Nej 1 år: 25,5%
             
Specialiserade fonder            
Handelsbanken Hållbar Energi 1,63% 5 Nej Genomsnitt Ja 51,7%
CB Save Earth Fund RC 1,80%     Genomsnitt Ja 1 år: 14,4%
Nordea Klimatfond 2,09% 5 Ja Genomsnitt Nej 57,6%
             
Tillväxtländer            
SEB Hållbar Faktor Emergin Markets 1,15% 5 Nej Genomsnitt Nej 1 år: 14,4%
Tundra Sustainable Frontier Fund 3,20% saknas Nej saknas Ja 14,4%
Nordea Emerging Stars 2,18% 5 Ja Genomsnitt Nej 60%
             
Norden/Europa            
SEB Hållbarhetsfond Norden EUR 1,45% 3 Ja Genomsnitt Nej 42,6%
SEB Hållbarhetsfond Europa C EUR 1,67% 4 Ja Bättre Nej 38,9%
             
ETF:er            
ETF Xact Sverige Handelsbanken 0,15% 5     Ja 42,7%
ETF Xact Norden Handelsbanken 0,15% 5     Ja 25,9%

 

*Antal jordglober **Bättre eller sämre än genomsnittsfonden i sin kategori ***Se länk till Svanenrapport

 

Det finns billiga hållbarhetsalternativ

Som du kan läsa i tabellen ovan så finns det fonder med hållbarhetsinriktning som inte är dyra, även om de är få. En spontan tanke kan kanske vara att dessa fonders påverkanstrategi inte är lika aktiv.

Det är svårt att bilda sig en uppfattning om det, men utifrån hållbarhetsrapporterna går det inte att dra en sådan slutsats. Om det i sin tur beror på att många av de aktiva fonderna är dåliga på att redovisa sitt påverkansarbete eller på att påverkansarbetet inte är så omfattande, det får lämnas osagt.

Ett exempel Handelsbankens dotterbolag Xacts ETF Sveriges påverkansredovisning.

Stirra dig inte blind på hållbarhetsmärkningarna

En sak som kan vara bra att ha i åtanke är att märkningar och mått är ganska trubbiga. Därför ska du inte stirra dig blind på dem, utan möjligen använda dem för att göra ett grovt urval.

Därefter kan du gå in och läsa respektive fonds senaste rapport för att ta reda på vilka bolag som finns där. Har den en hållbarhetsrapport är det förstås en stor fördel – om du hittar den, vilket inte alltid är så lätt gjort.

Läs hållbarhetsrapporten

Alla fonder som marknadsför sig som hållbara ska lämna en hållbarhetsrapport och redogöra för sitt arbete. Där står vilka kontroversiella branscher som fonden inte investerar i, vilka bolag som fonden sålt och om detta var av miljömässiga eller etiska skäl.

I hållbarhetsrapporten ska du också kunna utläsa hur fonden har påverkat bolagen.

Fonder som påverkar – men hur?

Många av de hållbara fonderna utlovar ofta att de, som aktiva ägare, är med och påverkar bolagen i ”rätt” riktning. Men hur detta går till rent konkret och vad de faktiskt uppnår är ofta svårt att bilda sig en uppfattning om.

Fondens påverkan på bolagen handlar till viss del om vilka bolagsstämmor man röstat på samt ifall man röstat mot något förslag och om fonden suttit med i valberedningen.

Etiska frågor såsom styrelsens sammansättning och ersättningar tas ju upp på bolagsstämmor, men övriga frågor såsom miljö, arbetsrätt, alltså det som är kopplat till själva verksamheten gör det inte. Då gäller det för fonderna att påverka genom att kommunicera direkt med bolaget.

I detta hänseende skiljer sig fondernas rapportering stort. För en vanlig sparare är det oerhört svårt att värdera hur mycket förvaltaren faktiskt jobbar med detta. Nedan ser du två exempel på hur fonder redovisar sitt påverkansarbete.

Hållbarhetsrapporterna med information om hur de faktiskt påverkat är svåra som tidigare nämnts svåra att hitta, generiska beskrivningar av hur de arbetar desto lättare. Om det finns en hållbarhetsrapport är det inte säkert att man blir särskilt mycket klokare för det. Ofta är de på engelska.

Här skulle fondbranschen kunna lära sig av Sjunde AP-fonden som redovisar med konkreta exempel och resultat hur de arbetar med påverkan. Ett annat positivt exempel är också Handelsbankens fond Hållbar Energi som på ett tydligt sätt beskriver vilken typ av frågor de har drivit med respektive bolag.

Från Handelsbanken Hållbar energis Svanenrapportering. Sedan i höstas äger fonden Tesla igen.

Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar ger inte mycket för att inte ens de största svenska fondförvaltarna skulle kunna påverka bolagen.

”Hur man kan påverka mest med sina fondpengar är genom att välja en riktigt stor förvaltare, som Blackrock eller Fidelity. Det är mycket större chans med en sådan stor förvaltare.”

Fondens inställning till kända ESG-risker saknas ofta

Något annat man kan sakna i hållbarhetsrapporterna är en kommentar till de kända ESG-risker som finns i bolaget. Lite krasst uttryckt går det att ju att hitta något bra och något dåligt i alla bolag.

Till exempel är det inte säkert att fonden redovisar sin inställning till risken med korruption om fonden skriver om Ericsson eller penningtvättsrisken i SEB i hållbarhetsrapporten.

Swedbank Robur redovisar varför fonden Transition Sverige valt att investera i bolagen

 

Hållarhetsfonder ofta lika ”vanliga fonder”

Vissa hållbarhetsfonder är ofta mycket lika fonder utan särskild hållbarhetsinriktning. Är man intresserad av att ens pengar ska göra högsta möjliga nytta för samhället torde en sådan fond inte vara av intresse.

Det är de små bolagen som har lösningar på exempelvis klimathotet och vattenbrist som har mest behov av kapital och som kan göra mest skillnad. Den svenska marknaden är rimligen lite för liten att en fond ska kunna ha ett större innehav med bolag som påverkar miljön i en positiv riktning.

Som sparare gäller det att själv skapa sig en uppfattning om vad som är hållbarhet för dig. Här kan du läsa mer om hur dina pengar har mest påverkan och hur du kan tänka som sparare.

Ett enkelt sätt att själv skapa sig en uppfattning om fondens grad av ”impact” är att reda på vilka bolag som utgör fondens tio största innehav. Det kan du hitta genom att gå in på Morningstar, Avanza eller Nordnet, där det står tydligt om du går in på respektive fonds egen sida. Storbankerna är tyvärr ofta duktiga på att gömma den här informationen.

Påfallande ofta hittar man penningtvättsmisstänkta banker och korruptionsanklagade bolag på dessa listor över största innehav – trots hållbarhetsinriktningen.

Många gånger påminner en fond med hållbarhetsmärkning om en vanlig Sverigefond. Detta är innehaven för Swedbanks Robur Sverige och Transition Sverige.

Fler rankningar att vänta framöver

I framtiden tror forskaren Susanne Arvidsson att fler innovativa rankningar kommer att finnas på marknaden. Några av dem kommer att bli mer etablerade och det kommer utkristalliseras vilka som fonderna kommer att tycka det är viktigt att få en bra rankning i.

”Jag tycker att det är viktigt att de som finns kommunicerar hur de är sammansatta, vilka områden man lyfter in och om företagen betalar för det, eller om de är oberoende.”

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -