På Placera använder vi cookies på vår sajt för att få den att fungera korrekt, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Tillväxt eller värdebolag för framtiden?

Fondkommentar Det senaste decenniet har det varit en klar fördel att investera i tillväxtbolag istället för värdebolag. Det är extra tydligt när vi ser på fondkategoriernas genomsnittliga avkastning. Frågan är om den fördelen består i det nya decenniet?

Inom fondförvaltning är det vanligt att dela upp börsbolagen i värdebolag eller tillväxtbolag. Det finns ett otal definitioner för respektive klass. Man kan säga att värdebolag är relativt lågt värderat förhållande till sin vinst. Vinsttillväxten är oftast stabil och inte så snabbväxande. Bolagen tenderar att generera ett stabilt kassaflöde och de har oftast starka balansräkningar. Det gör att de brukar betala relativt generösa och höga utdelningar.

MSCI US Value

MSCI Europe Value

Enligt den globala indexberäknaren MSCI är de största sektorerna i deras värdeindex oftast finansbolag med banker i täten. Andra signifikanta sektorer med tydlig värdetilt är industribolag, telekombolag, energibolag och allmännytta.

Tillväxtbolag har oftast stora förväntade vinster och brukar värderas högt. Det är sällan ett problem då tillväxten består. För ett högt värderat tillväxtbolag får investeraren oftast betala ett högt aktiepris på grund av vinsterna företaget förväntas generera i framtiden. Investerare köper tillväxtaktier för avkastning från kursuppgången snarare än utdelningen. Typiska tillväxtsektorer är enligt MSCI teknikbolag, hälsovård och Communication Services (bolag som Alphabet och Facebook.)

MSCI US Growth 

MSCI Europe Growth

Många fondförvaltare väljer att specialisera sin fond i en typ av bolag. Fondförvaltaren har då en tillväxtbolagsfond eller en värdebolagsfond.

Låt oss börja med ett av världens mest kända aktieindex, det amerikanska S&P 500 index. Ett index som består av de 500 största och mest omsatta amerikanska noterade bolagen. Totalt omfattar det elva olika sektorer och omfattar både tillväxtbolag och värdebolag. Det senaste decenniet har avkastningen varit riktigt hög på 286 procent.

Till stor del har den starka indexuppgången drivits av de snabbväxande tillväxtbolag. De fem största bolagen mätt som börsvärde är alla tillväxtbolag. Störst är Apple med ett marknadsvärde på omkring 1 400 miljoner kronor. Tillsammans med Microsoft, Alphabet (Google), Amazon och Facebook väger de fem tyngsta bolagen 18 procent av S&P 500 index – vilket är rekord.

Fondkategorin "USA, Tillväxtbolag" har en snittavkastning de senaste 10 åren på hela 351 procent. Klart högre avkastning än breda S&P 500 och betydligt bättre än fondkategorin USA, Värdebolag som samtidigt orkat stiga 224 procent. Microsoft har stigit hela 424 procent på 10 år. Liknande avkastning har Alphabet.

Många amerikanska tillväxtbolag har gynnats av strukturella trender. Listan kan göras lång. Apple uppfann smartphones som numera dominerar mobilmarknaden. Amazon gynnas av en stark tillväxt inom e-handel - och molntjänster där Amazon dominerar tillsammans med Microsofts molntjänst Azure.

Andra närliggande bolag som gynnats av den strukturella tillväxten inom e-handel är Visa och Mastercard. Båda är stora aktörer och verksamma inom digitala betalningslösningar. Visa har nästan stigit dubbelt upp mot Microsoft och Alphabet. Det har gjort att Visa idag placerar sig bland världens tio största bolag mätt som börsvärde. En plats som Visa var ljusår ifrån för 10 år sedan.

VISA 10 år

Många tillväxtbolag har gynnats av en tydlig multipelexpansion som var osedvanligt stark under 2019. Det är när marknaden helt enkelt värderar upp bolagsvinsterna betydligt snabbare än underliggande vinstutveckling. Ett koncept som gynnar tillväxtbolagen betydligt bättre än långsamt växande värdebolag.

De stora amerikanska värdebolagen inom bank och energi har inte hängt med i decenniets uppgång. USA:s största energibolag Exxon Mobil har i princip haft en oförändrad kursutveckling de senaste 10 åren. Avkastningen för aktieägarna under perioden har kommit i form av årliga aktieutdelningar.

Tittar vi på Europa ser vi ett liknande mönster. Europeiska tillväxtbolagsfonder har utklassat värdebolagsfonderna de senaste tio åren. Men i ärlighetens namn så har inte de europeiska tillväxtbolagen hängt med i de amerikanska.

Samtidigt som USA har haft en tioårig tillväxt i ekonomin har Europas tillväxt haltat fram. Europa har haft en PIGS-kris som nästan sänkte Grekland ner i avgrunden. Samtidigt har den europeiska centralbanken ECB fått kämpa med näbbar och klor för att försvara Eurosamarbetet. Som inte det var nog kan vi lägga till en utdragen Brexit process.

Europa har inte lika många snabbväxande teknikbolag som USA. Tyska mjukvarubolaget SAP är Europas största teknikbolag. Marknadsvärdet är bara en tiondel av Apples, vilket en hel del. Europas tillväxtbolag domineras av mer traditionella sektorer som detaljhandel och läkemedel som inte växer lika fort som mjukvarubolag. Europas största tillväxtbolag är båda schweiziska, detaljhandelsjätten Nestlé följt av läkemedelsgiganten Roche.

Europeiska värdebolagsfonder har haft det ännu kämpigare än sina amerikanska kusiner. Till stor del beror det på att det innehåller en giftig cocktail av europeiska banker, tyska biltillverkare och stora energibolag.

USA har en mycket större inhemsk marknad, vilket gör att bolagen inte är lika exportberoende som i Europa samtidigt som BNP-tillväxten varit hög, något som påverkar vinsttillväxten positivt och fått även de amerikanska värdebolagen att växa snabbare än de europeiska.

De amerikanska bankerna har också verkat i en bättre räntemiljö. Samtidigt har Europa dragits med en ovanligt låg BNP-tillväxt samtidigt som räntorna är ultralåga. En kombination som inte gynnat den stora europeiska banksektorn, samtidigt har banker på den europeiska kontinenten en riktigt låg produktivitet och ligger sent i digitaliseringscykeln.

Utöver det har handelskriget mellan USA och Kina drabbat det exportinriktade Europa hårt. Det är uppenbart att många av de europeiska värde- och tillverkningskedjorna är starkt sammankopplade med Kina, vilket skapat problem i handelskrigets spår. Samtidigt har den kinesiska tillväxten gått in i lugnare fas när landet ställer om ekonomin från enkel tillverkningsindustri till att klättra högre upp i värdekedjan. Tyvärr är inte Europa så dominerande inom framtidsområden som Artificiell Intelligens som man kan önska. Här ser kriget ut att stå mellan amerikanska och kinesiska teknikjättar.

Även det fortsatt låga ränteklimatet i Europa tillsammans med låg digitaliseringsgrad och låg produktivitet av europeiska banker talar inte för ett ökat intresse att investera här. Lägg till en stor omställning av den stora europeiska bilindustrin från fossildrift till eldrift. En omställningsprocess som är svår att kvantifiera i pengar. Men det kommer att kosta mycket.

En trend på båda sidor Atlanten i spåren av en ökad debatt om klimatförändringar är en ickefossil trend inom fondindustrin. En trend som inte är ny och redan har halverat energisektorns vikt i S&P 500 index det senaste decenniet. Allt fler investerare kan eller vill inte investera i kol och oljeaktier.

Senast var det världens största fondförvaltare Blackrock som satte hållbarhet i fokus. Även här är tanken att undvika fossilrelaterade aktier. De pengar som tidigare gått till dessa sektorer kommer åtminstone till en del gå till företag som löser miljöproblem.

Det finns saker som talar för värdebolagen under nästa decennium. Värderingsgapet mellan tillväxtbolag och värdebolag är större än på många år. Vid en svagare börsutveckling framöver är har företag med stabila verksamheter, bra balansräkningar och bra utdelningar begränsad nedsida och bättre förutsättning av än högvärderad teknik- och tillväxtaktier.

En stigande inflation som leder till högre marknadsräntor är en annan faktor som talar för värdebolagsfonder. Ingen ser någon stigande inflation ligga i korten idag. Men så såg det ut under många år efter börskraschen 1929.

Om historien upprepar sig och inflationen överraskande uppstår, då vill du sannolikt äga verksamheter inom långsamväxande verksamheter som bank, dagligvaruhandel, telekomoperatörer och allmännytta. Verksamheter som har lägre skuldsättning, värdering och i många fall kan vältra över viss del av den stigande inflation till kunderna.  

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden? Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på FacebookLinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -