Libra - en död valutarevolution?

Makrokommentar En revolution i vardande eller en valuta- och betalningsdröm som kommer att fastna i det regulatoriska träsket? Facebooks Libra har stött på patrull men planerna på att introducera en ny kryptovaluta redan under nästa år ligger fast.

I maj i år presenterade Facebook en plan som delvis möttes av jubel men där också skepsisen varit synnerligen stor. Framför allt från regerings- och myndighetshåll där man närmast kan beskriva reaktionen som smått chockartad. Tanken är att Facebook, tillsammans med ett 100-tal företag och organisationer, redan under första halvan av 2020 ska lansera en egen så kallad ”kryptovaluta”, kallad Libra. En form av elektronisk valuta (e-valuta) som ska kunna användas för internationella transaktioner.

De kryptovalutor som redan finns, exempelvis Bitcoin med cirka 10 miljoner användare, är försvinnande små och kan bara i mycket begränsad omfattning användas som betalningsmedel.

Det är i det här sammanhanget som Libra-planerna är av en helt annan dignitet och på sikt faktiskt har potential att i grunden ändra på det internationella betalningssystemet. Enbart Facebook har idag drygt 2,4 miljarder användare och med samarbetspartners som svenska Spotify, Uber, nederländska PayU med flera är det potentiella kundunderlaget ännu större. Dessutom är ett av huvudargumenten för att introducera Libran att det blir en valuta som kan användas av de 1,7 miljarder fattiga människor i världen som i dagsläget saknar bankkonto och därmed är utestängda från det finansiella systemet.

Libran kommer dessutom att kunna erbjuda både snabbare och förmodligen väsentligt billigare transaktioner mellan dem som väljer att ingå i Libra-systemet. I första hand säkerligen hushåll och småföretag men på sikt kan säkert även större företag välja att genomföra, i alla fall delar av, sina transaktioner i Libran. Inte minst för att undvika kostsamma och lite besvärliga valutaväxlingar, framför allt i samband med lite mindre transaktioner.

I ett inledningsskede lär det ändå handla om förhållandevis små summor per transaktion. För den som redan i dagsläget använder svenska Swish är själva betalningssystemet välbekant men nu ska ett liknande system rullas ut i betydligt större omfattning och dessutom kunna användas internationellt. Libran kommer dessutom att ha ett betydligt bredare användningsområde än Swish.

För många låter det kanske som en liten dröm som ytterligare skulle underlätta livet en aning.   

Andra är betydligt mer kritiska och Facebook har, föga förvånande, stött på patrull.

Det är framför allt från amerikanskt håll som skepsisen mot den nya valutan varit stort och Facebook har redan kallats till tre förhör i den amerikanska kongressen. Senast var det själva Facebook-chefen Mark Zuckerberg som kallats att svara på de, oftast men inte alltid, kritiska frågorna.

Kritiken, inte bara från USA, handlar bland annat om hur Libra Association, som ska stå för själva administrationen av Libra-systemet, ska undvika att valutan används för penningtvätt, terrorfinansiering och annan kriminell verksamhet.

Mark Zuckerbergs smått lakoniska svar på kritiken var att ingen Libra kommer att introduceras förrän de regulatoriska frågetecknen är uträtade samt att krypto-bollen ändå är i rullning, och om inget amerikanskt företag gör detta så kommer det att genomföras av andra intressenter (läs kinesiska).

Ifrågasättandet (och de indirekta hoten) från amerikanska politiker har dock fått viktiga samarbetspartners som betalningsförmedlarna Visa, Mastercard och PayPal att hoppa av Libra-samarbetet.  Ett hårt, men inte utslagsgivande, slag för samarbetet. Dessa samarbetspartners är dessutom öppna för att återinträda i Libra-samarbetet i framtiden.

Underliggande finns dessutom hotet från Libran att den på sikt skulle kunna försvåra genomförandet av en effektiv penningpolitik, framför allt i mindre länder, och på sikt hota den amerikanska dollarns roll som världsvaluta. Runt 90 procent av de internationella transaktionerna görs idag i dollar och i princip alla råvaror prissätts i samma valuta. En världsordning som ger USA ett unikt ekonomiskt och politiskt påtryckningsmedel (dessutom billigt) och som amerikanska politiker i princip är beredda att göra allt för att behålla.

En världsordning som ständigt kritiseras hårt utifrån, där EU och Kina går i spetsen, men som fått föga gensvar från amerikanskt håll. Dessutom, apropå Libran och andra kryptovalutor, höll Bank of Englands avgående centralbankschef Mark Carney på årets centralbankssymposium i Jackson Hole ett brandtal för införandet av en internationell e-valuta under överinseende av internationella organisationer. Bland annat för att bryta den amerikanska dollarns dominans.

Ändå har EU-länder som Tyskland och Frankrike utryckt att de avser att försöka hindra introducerandet av Libran i EMU-området.

På det mer populistiska, men högst förståeliga planet, riktas dessutom kritik mot att ett antal storföretag skulle få ännu större inflytande och insyn på vårt dagliga liv. Och på sikt även ett påtryckningsmedel på politiker, framför allt i mindre länder. Dessutom får förmodas att bankerna, som sannolikt skulle bli förlorare på införandet av Libran, är skeptiskt inställda till ett nytt, och billigare, system för att förmedla betalningstjänster.

Så där står vi idag. Facebook som, trots de regulatoriska stötestenarna och kritiken, fortsätter att driva Libra-projektet med kraft. Politiker som försöker förhindra, eller i alla fall i högsta grad försvåra, införandet. Centralbanker som närmast lite panikartat introducerar planer på egna e-valutor.  Och en, i huvudsak, kritisk mediakår.

Vi på Placera ställer oss, kanske lite fegt, i mitten av fältet. Vi håller med de bägge Mark, Zuckerberg respektive Carney, om att bollen är i rullning och att en e-valuta tycks oundviklig på lite sikt. Däremot är nog planerna att införa Libran redan under första halvan av 2020 alldeles för optimistiska. Regleringen av en kryptovaluta i var mans smartphone lär dessutom kräva omfattande reglering för att fungera och uppnå den grad av trovärdighet som behövs för att bli ett omfattande betalningsmedel.

Det bästa vore att skapa en internationell e-valuta under exempelvis Internationella valutafondens (IMF) överinseende.

För det är faktiskt lite skrämmande att ge ytterligare kontroll och inflytande till internationella storföretag.

Betänk också vilken chans till internationella prisjämförelser som en internationell e-valuta skulle kunna ge upphov till när den väl nått en viss grad av acceptans och börjar användas i prissättning.

Till stöd för konsumenter men inte särskilt välkommet av centralbanker som redan brottas med för låga inflationssiffror.

Nationella, små kryptovalutor som Riksbankens e-krona är, ur vår synvinkel, inget som kommer att ha samma effekt på betalningssystemet. I praktiken är e-krona bara en digital variant av den vanliga kronan och skillnaden mot att använda Swish och/eller ett kontokort blir försumbar ur ett praktiskt perspektiv. För att introducera en e-krona behöver det också byggas upp en omfattande organisation för övervakning och daglig kontroll av transaktioner i systemet, trots mycket små fördelar för hushåll och företag.

Det här är Libran

1. Libran fungerar i princip som egen valuta med en elektronisk plånbok som tillhandahålls av exempelvis Facebook eller något annat företag. Facebooks variant heter Calibra. Du köper ett antal Libra med ”riktiga” pengar (typ kronor) och kan sedan använda Libra i ett globalt system för att betala för varor elektroniskt. Jämförelsen med svenska Swich ligger, ur ett rent betalningsperspektiv, nära till hands. Något bankkonto behövs däremot inte för att använda sig av Libran.

2. När du köper Libra så placeras dessa pengar i något som närmast kan liknas vid en centralbanks valuta- eller guldreserv. Eftersom Libra-reserverna är tänkta att spridas ut på flera valutaslag ska det bidra till att ett stabilt värde på Libran garanteras över tid. Libra-reseven ska bestå av 50 procent dollar men även euro, yen, schweiziska franc mm ska ingå. Dessutom ska varje utstående Libra ha full täckning i reserven. Kryptovalutor som är kopplade till det faktiska värdet på en eller flera valutor (alternativt guldpriset) kallas för ”stablecoin”. Det är stor skillnad mot exempelvis Bitcoin där värdet bestäms av tillgång och efterfrågan och mer är att betrakta som en ren finansiell placering.

3. Förvaltningen av Libran ska skötas av Libra Association som är tänkt att bestå av 100 självständiga företag och icke vinstdrivande organisationer som vart och ett har en röst i tekniska och policyfrågor. Ett sätt ett begränsa Facebooks inflytande och försäkra någon form av intern demokrati. I dagsläget ingår runt 22 företag i Libra-samarbetet.

4. Libra Assocciations vinst kommer från avkastningen på tillgångarna i Libra-reserven och ska i huvudsak gå till förvaltningen av Libra-systemet. De enskilda företagens vinster ska komma från ökad handel, ökade intäkter i form av exempelvis reklam och när Libra-reserven växer sig stor, överavkastningen från denna.

5. Huvudkontoret för Libran ska placeras i Schweiz.

6. Planerna på Libran har snabbat på processen hos flera centralbanker att introducera en egen e-valuta, som exempelvis Riksbankens e-krona. Dessa valutor blir dock bara elektroniska varianter av de traditionella valutorna och kommer exempelvis inte att kunna användas vid internationella transaktioner – en amerikanska e-valuta kanske undantaget. Dessutom saknar centralbankerna både ett nätverk av kunder samt det tekniska kunnandet och de plattformar som Tech-företagen kan erbjuda.

7. Du behöver inget Facebook-konto för att använda Libran

Källa: SEB och Bloomberg

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -