Ännu en gång tvingades Konjunkturinstitutet (KI) skruva ner de svenska tillväxtutsikterna när de nya prognoserna presenterades på onsdagsmorgonen. Dessutom konstaterar KI att den svenska högkonjunkturen nu är över. En insikt som vi på Placera tycker kommer lite väl sent.
I år väntas BNP-tillväxten landa på måttliga 1,2 procent och dämpas ytterligare till 1,1 procent 2020. BNP per capita landar bägge åren på endast 0,2 procent, vilket är mycket lågt i ett historiskt perspektiv. Men det riktigt dystra är egentligen den mycket måttliga BNP-tillväxt som KI ser under kommande år då den genomsnittliga tillväxten under perioden 2019–2023 hamnar runt 1,5 procent.
Det ska också konstateras att KI gör bedömningen att riskerna ligger på nedsidan och att en grundförutsättning för den prognos som presenteras är att handelskonflikterna i världen inte eskalerar ytterligare och att Storbritannien lämnar EU under ordnade former. Här är osäkerheten fortsatt mycket stor och läget just nu ser inte speciellt ljust ut.
Handelsförhandlingarna mellan USA och Kina som inleds på torsdag ser ut att få en trög start efter negativa utspel från bägge parter samtidigt som Brexit-frågan fortsatt hänger i luften.
Tillväxten i världsekonomi väntas i år dämpas till 3,1 procent (3,6 procent 2018) och ligga och ticka kring den nivån under överskådlig tid.
När det gäller den svenska ekonomin så räknar KI med att den privata konsumtionen dämpas nu när hushållen fått en allt dystrare syn på det ekonomiska läget och arbetslösheten börjat stiga. Ändå räknar KI med att konsumtionen ska ta förnyad fart under 2020. Frågan är om inte det är en alltför optimistisk syn. I alla fall om arbetslösheten skjuter upp till de 7,1 procent som KI räknar med.
Lite hjälp till hushållen kommer dock från en del skattesänkningar men också från det faktum att Riksbanken ska hålla styrräntan oförändrad de närmsta åren. KI räknar med att nästa räntehöjning dröjer till 2022 och först 2023 orkar reporäntan över nollstrecket. Givetvis goda nyheter för alla låntagare. Därmed går också KI på den linje som prissättningen på räntemarknaden indikerar.
Fast investeringar väntas minska i år och nästa år och till detta bidrar främst ett minskat bostadsbyggande men också försiktiga företag i en osäker omvärld. Investeringarna minskar i år med 1,4 procent och sjunker med ytterligare 0,8 procent 2020. Exporten ökar i år med hyggliga 4,3 procent men dämpas till 2,4 procent 2020.
Sammantaget får sägas att KI:s prognos visserligen är åt det försiktigare hållet men risken är fortsatt stor att nästa prognos kommer att innebära ytterligare nedjusteringar av tillväxttalen. Hoppet om en konjunkturvändning till det bättre står främst till att amerikansk ekonomi fortsätter att prestera samtidigt som de ekonomier i EMU-området som har utrymmen drämmer till med mer omfattande finanspolitiska stimulanser. För svenskt vidkommande finns det också stora möjligheter att agera med finanspolitiskt men vägen dit är krokig och det krävs nog att det blir betydligt sämre i svensk ekonomi innan några större åtgärder presenteras.
