Fondbranschens farhågor om nya PPM

I det andra steget av reformen av premiepensionen som ska presenteras för regeringen i höst ska Fondtorget enligt regeringens direktiv bestå av ett avsevärt mindre antal upphandlade fonder. Upphandlingen ska skötas av en ny fristående myndighet. Läs mer om reformen i den här artikeln.

Processen med det första steget pågår fortfarande och i nuläget är det bara en tredjedel som fått godkänt av de ungefär 500 fonderna som står i kö för att få stanna kvar på Fondtorget. En del av kritiken från fondbolagen är att det första steget inte har utvärderats.

Fondbranschen ger tummen upp till första steget

Fondbolagen är i regel positiva till steg 1 i reformen som innebär ett anslutningsförfarande där bland annat tre års avkastningshistorik och minst en halv miljard i förvaltat kapital är krav för att vara med. Kraven infördes mot bakgrund av de skandaler med bland andra bolag som Allra och Falcon Funds som skedde 2017.

Fredrik Nordström är vd för Fondbolagens förening och expert i utredningen om PPM-reformen. Han påpekar att det här är den åttonde eller nionde i raden av utredningar om PPM-systemet.

”Branschen har länge påpekat brister i systemet och föreslagit förbättringar. Många av dessa är nu införda även om vi tycker att just kraven på tre års historik och 500 miljoner kronor i externt kapital inte har så mycket med kvalitetsaspekter att göra.”

Fredrik Nordström är vd på Fondbolagens Förening

”Genom de här åtgärderna har man redan åtgärdat de brister som fanns”, säger Fredrik Nordström.

Även Göran Espelund, grundare av Lannebo Fonder, är kritisk till att man går för långt i och med det andra steget i reformen.

”I och med 29-punktsprogrammet får myndigheterna de verktyg de behöver för att få ett fondtorg i världsklass”, säger Göran Espelund, som gärna påpekar gärna hur väl Fondtorget har tjänat spararna.

”Jag tror inte man hittar ett så bra utbud till ett så lågt pris någon annanstans i världen, det är tragiskt att PPM har fått så dåligt rykte”.

Göran Espelund, grundare av Lannebo Fonder

Erik Fransson, PPM-chef på Pensionsmyndigheten, framhäver att upphandling inte blir lika fyrkantig som hårdare kvantitativa krav.

”En upphandling kan man anpassa till vilken typ av fond som det handlar om”, det kommer också innebära mer säkerhet för spararna.”

Här håller inte Fredrik Nordström med:

”En upphandling måste göra en strikt definition av vad som ska handlas upp. Då faller allt som inte ser ut som en fyrkant bort och du får färre valalternativ och ingen plats för innovationer. Utbudet blir dessutom låst under upphandlingsperioden”.

10 000-kronorsfrågan: Hur många fonder blir kvar?

Enligt regeringens direktiv finns inget uttalat mål att antalet fonder ska minska, men det står tydligt att det kommer bli konsekvensen att ”utbudet kommer att minska avsevärt”. Det betyder förstås mer pengar i varje fond.

För indexfonder är det inget problem, men för aktivt förvaltade småbolagsfonder, exempelvis, kan det göra att den stora mängden kapital gör det omöjligt att investera i mindre bolag och att fonden blir mer indexnära.

”Man får se när regelverket blir klart, men någon form av hänsyn till storleken på förvaltarna måste man ju ta” säger Erik Fransson, chef över Fondtorget på Pensionsmyndigheten.

Erik Fransson, chef Fondtorgsavdelningen på Pensionsmyndigheten

Han är inte orolig över att upphandlingsförfarandet kommer att leda till att de stora indexfonderna gynnas framför aktivt förvaltade småbolagsfonder.

”Den här frågan är säkert inte obekant för utredaren och är troligtvis också omhändertagen på ett bra sätt för spararna.”

Ägarfrågan annan aspekt av PPM-reformen

En annan möjlig effekt av ett upphandlingsbaserat system är att om det blir de stora fondjättarna, ofta utländska indexfonder, som klarar sig bäst i det nya systemet på bekostnad av aktivt förvaltade fonder så fall skulle den svenska ägarstrukturen kunna påverkas rejält.

”250 miljarder kronor från aktiva Sverigefonder skulle kunna hamna i indexförvaltning, indexfonderna tar inget ägaransvar, säger Göran Espelund.”

Källa: Pensionsmyndigheten

Lägre avgifter att vänta med nya reformen

Förespråkare för upphandlingssystemet framhäver ofta att det kommer att leda till lägre avgifter.

”Pensionsmyndigheten har bestämt prissättningen ända från början i och med sin rabattrappa. Om man vill få ner priserna kan man göra det genom att sätta ett pristak för olika fondkategorier. Det kan t.ex. vara rimligt att en global indexfond kostar mindre än en tillväxtmarknadsfond eller en aktivt förvaltad småbolagsfond.”, säger Fredrik Nordström.

PPM-systemets rabattrappa fungerar så att ju mer kapital fonden har i PPM-systemet, desto större blir rabatten. I genomsnitt uppgår rabatten som spararna får till 0,6 procent.

Stora in- och utflöden problem för förvaltarna

Att en fond väljs in för att sedan eventuellt väljas bort från systemet kommer att skapa stora in-och utflöden som kan störa förvaltningen.

”Staten tar på sig ett stort ansvar när man flyttar spararnas pengar från en fond de valt till en fond de inte valt”, säger Fredrik Nordström och påpekar att eftersom spararen inte har rätt till en viss avkastning, så ökar också statens ansvar när individens valfrihet minskar.

Man kommer inte ifrån att debatten om ett upphandlat, mindre fondtorg eller ett stort med 500 fonder i allra högsta grad är en ideologisk fråga där synen på individens valfrihet är i centrum. Men man kan undra om exempelvis ett stort antal globalfonder tillför något till den stora massans valfrihet och bidrar till högre avkastning.

”Idag har individen ansvar för sitt val, men i och med detta kommer det bli staten som tar ansvaret. Risken är att spararna bli besvikna”, säger Göran Espelund.

Att det stora antalet fonder skulle försvåra valet av PPM-fonder för gemene sparare är inget Fredrik Nordström ger mycket för.

”I princip alla göra sina PPM-val via nätet och där finns möjlighet till att kategorisera och sortera med några enkla knapptryck”.

Erik Fransson påpekar att det även när det första steget i PPM-reformen är klart fortfarande kommer att finnas över 40 globalfonder. Ett sådant stort urval gör inte nödvändigtvis att spararen känner mer valfrihet, menar han.

”Medelmåttiga produkter kommer att ha det svårare.”