På finansmarknaden har det under senare tid varit ganska mycket fokus på Tyskland som, av allt att döma, är på väg ner i en teknisk recession med tillväxt under nollan under minst två kvartal i rad. För Sveriges del tror de flesta att en djupare konjunktursvacka fortfarande kan undvikas. Och visst finns det ljuspunkter men helhetsbilden ser ändå allt mörkare ut.

Torsdagens konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet (KI) bekräftar den bilden.

Barometerindikatorn, som är det sammansatta måttet från de bägge undersökningarna av humöret bland hushåll och företag, sjönk in augusti till 94,9. Indikatorn ligger därmed med ganska bred marginal under det 100-streck som är det historiska genomsnittet. Dessutom ligger den nu i linje med dess tyska motsvarighet, IFO-index.

Nu tror vi på Placera inte att en svensk recession är nära förestående men visst börjar varningsklockorna ändå att klinga ganska högt. Konjunkturbilden skiljer sig dock åt en hel del mellan olika sektorer i ekonomin.

Industrin

Den svenska industrin har länge varit en positiv överraskning. När inköpschefsindexen i flera andra länder krupit ner under det symboliskt viktiga 50-strecket har den svenska industrin hållit emot på ett hyggligt sätt. I juli landade det svenska inköpschefsindexet på 52,0 medan den tyska motsvarigheten hade sjunkit till låga 43,2. Även KI:s konfidensindikator för industrin, som bygger på ett betydligt bredare underlag än inköpschefsindex, har länge legat på helt acceptabla nivåer men befinner sig nu i en klart negativ trend.

Konfidensindikatorn sjönk i augusti till 94,8 och ligger därmed klart under det historiska genomsnittet. Nivån är dessutom lägre än den var i samband med konjunktursvackan 2016, och om inte den negativa trenden bryts i närtid, kan vi säkert komma ner i nivåerna som den hade i samband med eurokrisen.

Allt är däremot inte mörker utan faktum är att företagens syn på exempelvis orderstockarna fortfarande håller en hygglig nivå, även om de är lägre än tidigare. Däremot är produktionsplanerna för det kommande halvåret rejält nedjusterade och ligger nu på den lägsta nivån sedan januari 2013. Dessutom har orderingången på både hemma- och exportmarknad minskat något.

Ska man försöka sammanfatta läget för svensk industri så får det bli att utgångsläget knappast är alarmerande men den breda pessimism som präglar i stort sett hela den globala industrin har nu slagit rot även i Sverige. Därmed får vi också återupprepa budskapet att såväl handelskonflikten mellan USA och Kina samt Brexit-frågan inom en snar framtid måste lösas på ett förhållandevis lugnt sätt för att industrikonjunkturen ska kunna ta förnyad fart under det här året. På tisdag i nästa vecka kommer ett nytt inköpschefsindex för augusti som vi ser fram mot med stor nyfikenhet.

Byggindustrin

De flesta trodde nog att byggindustrin skulle få ett riktigt tufft 2019 när den svenska bostadsmarknaden såg ut att svalna av väsentligt. Nu ser det åter lugnare ut på bostadsmarknaden och byggsektorn har klarat svackan helt okej. Konfidensindikatorn för byggsektorn ligger fortfarande över det historiska snittet med ett värde på 103,3. Byggande minskar dock något men det sker samtidigt från en hög nivå. Den stora skiljelinjen är att husbyggandet minskar medan aktiviteten bland anläggningsbyggarna fortsätter att öka.

Och även om anställningsplanerna justerats ner är det fortfarande 4 av 10 företag som anger bristen på lämplig personal som det största hindret mot ett ökat byggande. Anbudspriserna fortsätter däremot att falla, vilket kan vara ett tecken på att företagen väntar sig en svagare byggmarknad framöver.

Detaljhandel och privat tjänstesektor

I övrigt kan noteras att detaljhandelsföretagen fortsätter att ha en relativt optimistisk bild av läget, även om det försämrats något. Konfidensindikatorn i tjänstesektorn föll från 102,5 i juli till 101,5 i augusti. Omdömet om den nuvarande försäljningssituationen är faktiskt mer positivt än normalt.

I den privata tjänstesektorn steg i sin tur konfidensindikatorn från 96,0 i juli till 96,6 i augusti. Lite småsurt förstå men långt ifrån någon katastrofnivå. Faktum är att flertalet företag är nöjda med nuvarande efterfrågesituation.

Hushåll

Humöret hos de svenska hushållen har skiftat rejäl under de senaste månaderna, framför allt vad avser synen på den egna ekonomin (mikroindex). Synen på svensk ekonomi i stort (makroindex) har däremot sedan en lång tid tillbaka varit negativ. Den bilden präglar även augustiundersökningen. Mikroindex sjönk visserligen från 100,0 i juli till 98,8 i augusti men håller sig därmed kvar på en acceptabel nivå. Makroindex nådde däremot en ny botten på 89,7.

Den här skillnaden i syn går också igen på hushållens syn på vart arbetsmarknaden är på väg. För samtidigt som de flesta ser en mycket låg risk att själva bli arbetslösa så tro man att den svenska arbetslösheten totalt sett ska öka. Dt sistnämnda kan visa sig bli sant efter som företagens anställningsplaner har avstannat och vi även börjat se de första tecken på en svalare arbetsmarknad även i hårda data. Exempelvis steg den svenska arbetslösheten överraskande till 7,1 procent i juli.

Hushållen har också en helt annan syn på inflationen än de flesta bedömare, Riksbanken inkluderat. På 12 månaders sikt väntar sig hushållen en inflationstakt på 3,3 procent, att jämföra med Riksbanken prognos på 1,8 procent. Lite stick i stäv med detta väntar sig ändå hushållen att räntorna ska komma ner.

Ska man försöka sammanfatta synen på svensk ekonomi som den förmedlas i Konjunkturbarometern så är nuläget förhållandevis hyggligt. Däremot går vi med största säkerhet mot sämre tider med industrin i täten. Hur djup svackan blir får framtiden utvisa men konjunkturprognoserna måste, i de flesta fall, justera ner samtidigt som arbetslöshetsprognoserna måste justeras upp. Det gäller nog både regering och Riksbank.

Med risk för att bli tjatig så betyder barometerutfallet för augusti att Riksbankens tänkta räntehöjning runt årsskiftet försvinner allt längre in i framtiden. En sänkning, som faktiskt börjar prisas in på räntemarknaden, tror vi ändå är osannolik i närtid.