En halvhygglig vecka på finansmarknaden fick sig en rejäl knäck under fredagen. Det var inte, vilket en del hade befarat, den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell som höll i kniven utan i tur och ordning den kinesiske ledaren Xi Jinping och Donald Trump.
Powell levererade visserligen inte ett fullt så mjukt penningpolitiskt budskap som många hade hoppats på i samband med fredagens tal i Jackson Hole, men det kom snabbt att överskuggas av annat och dessutom bli mer eller mindre överspelat.
Föst meddelade kineserna tullhöjningar på 5 – 10 procent på amerikanska varor omfattande 75 miljarder av amerikanska varor. Det fick i sin tur Donald Trump att gå bärsärk och ta till storsläggan. Han aviserade en tullhöjning från 25 till 30 procent på de 300 miljarder av kinesiska varor som redan är utsatta och att de tullhöjningar på ytterligare 300 miljarder dollar av kinesiska varor som var aviserade till 1 september blir på 15 istället för 10 procent. Sådär lite i förbigående passade han dessutom på att kalla Jerome Powell en förrädare eftersom han inte sänker räntorna i önskvärd takt.
Marknadsreaktionerna lät förstås inte vänta på sig. Börser världen över har tappat rejält under fredagen och måndagen. Så de 0,6 procent som den svenska börsen lyckades stiga med under förra veckan lär snabbt vara bortsopade. Den amerikanska börsen avslutade veckan på -1,4 procent.
Räntorna har sjunkit och det kanske mest uppseendeväckande är att den amerikanska tioårsräntan nu sjunkit till 1,45 procent och i snabb takt är på väg mot historiskt låga nivåer. Den svenska tioårsräntan återhämtade sig något under förra veckan men lär återigen hamna i en negativ trend. Den avslutade förra veckan på -0,29 procent.
Det behöver väl heller knappast läggas till att den svenska kronan åkt på lite stryk efter turbulensen. Viktigare för marknaden är att även den kinesiska yuanen visar tecken på att försvagas och nu ligger på den lägsta nivån mot dollarn på 11 år.
Det är egentligen bara att räkna med att handelspolitik, och politik i stort, kommer att vara i fokus under veckan som kommer. På månadseftermiddagen avslutas helgens G7-möte men inte slutkommuniké väntas på grund av splittringen i viktiga frågor.
I övrig består veckan godbitar på makroområdet av viktiga konjunkturdata för EMU-området och Sverige när Konjunkturbarometrarna för augusti publiceras på torsdag. Mindre nedgångar är att vänta. Samma dag lär det också bli en del fokus på den reviderade BNP-siffran från USA.
På fredagen kommer viktiga inflationssiffror för både EMU-området och USA. Om inte annat kan de bekräfta bilden av att både ECB och Federal Reserve kommer att agera med penningpolitiska stimulanser på respektive septembermöte.
Måndag
Det viktiga tyska IFO-indexet, som mäter humöret i tyskt näringsliv och baseras på ett betydligt bredare underlag än inköpschefsindex, publiceras. Det vänta backa något och framtidsförväntningarna ligger redan nu under de nivåer som nåddes under eurokrisens dagar. Orderingången på varaktiga varor i USA väntas ha tuggat på i hygglig takt även i juli.
Tisdag
Den svenska hushållsutlåningen kan ha tickat upp i juli eftersom det varit ganska god aktivitet på bostadsmarknaden. Mot detta talar att hushållen uttrycker viss oro inför framtiden i olika typer av undersökningar. De amerikanska hushållen har hittills hållit fanan högt när det börjat vika på andra områden. Nu räknar analytikerna med viss dämpning av hushållshumöret men det sker samtidigt från en mycket hög nivå.
Onsdag
De svenska hushållen shoppade loss rejält när det var lite dåligt sommarväder i juni. I juli kom värmen och det lär ha tryckt ner shoppingviljan en del. Penningmängdstillväxten i EMU-området väntas visserligen ha stigit något i juli men just den här, annars ganska centrala variabeln för ECB, har samtidigt sjunkit rejält i hackordningen när ECB ska bestämma den penningpolitiska riktningen.
Torsdag
Viktiga konjunktursignaler från Sverige och EMU-området när konjunkturbarometrarna för augusti publiceras. En mindre nedgång av barometerindikatorerna väntas men vi på Placera tror att risken ligger på nedsidan. Det ger i alla fall en indikation på hur läget var innan den senaste upptrappning i handelskriget mellan USA och Kina. Framöver lär det bli lägre utfall om inte knutarna kring handel och Brexit löses. När det gäller specifikt Sverige är vi mest nyfikna på om den positiva trenden för hushållen kan hålla i sig och om industrin har tappat ytterligare fart. Uppdaterade amerikanska BNP-siffror väntas innebära en mindre nedjustering av tillväxten under årets andra kvartal.
Fredag
Veckan avslutas med inflationssiffror för augusti från EMU-området och USA. Kärninflationen i EMU-området väntas ligga och ticka kring de 1 procent den legat på under snart fyra år och det bekräftar i så fall bara bilden att ECB kommer att agera på septembermötet. För marknaden är den amerikanska inflationssiffran mer intressant. Inflation i privat konsumtion (PCE-deflatorn) är egentligen Federal Reserves mest centrala inflationsmått och eftersom den ligger och tickar en bit under inflationsmålet på 2,0 procent så kan det anges som motiv för ytterligare räntesänkningar.
