Som de flesta på marknaden räknat med så rörde inte Riksbanken räntan i samband med onsdagens penningpolitiska besked. Något förvånande gjorde banken heller inga förändringar i den framtida räntebanan utan håller fast vid prognosen att räntan höjs i slutat av året eller i början av nästa år.

Efter det är det en försiktig hållning som gäller med ungefär en räntehöjning om 0,25 procentenheter per år (givet av nästa räntehöjning kommer innan utgången av 2019). Det är först mot slutet av 2022 som Riksbankens styrränta väntas når upp till knappa 1,0 procent.

Riksbanken konstaterar att utvecklingen i såväl Sverige som omvärlden i stort sett följer bankens prognoser. Konjunktur- och inflationsutsikterna är fortsatt goda men banken betonar att det fortfarande finns risker kring omvärldsutvecklingen.

Den svenska kronan har stärkts efter räntebeskedet, vilket tyder på att det i förväntningsbilden låg att Riksbanken skulle justera ner räntebanan ytterligare en gång. Framför all skulle skälet vara att de flesta andra centralbanker rört sig i riktning mot en mjukare penningpolitik. Dessutom kan det konstateras att de globala konjunktursignalerna trots allt varit åt det svagare hållet under senare tid.

Även försvagningen i den svenska ekonomi blir allt tydligare och inköpschefsindexen för industri- respektive tjänstesektor i juni kom bägge in svagare än väntat. Industriindexet håller sig visserligen, med ett värde på 52,0, över den viktiga 50-nivån men tjänsteindexet sjönk i juni ner till 49,9.

Så svaga inköpschefsindex såg vi senaste för industrin i samband med konjunktursvackan 2016 medan vi får gå ända tillbaka till eurokrisens dagar i juni 2013 för att hitta ett tjänsteindex under 50-nivån.

Givet svagare svenska konjunktursignaler, en inflation som, enligt Riksbankens egna prognoser, väntas ligga klart under inflationsmålet på 2,0 procent under återstoden av 2019 och mjukare centralbanker överlag, så håller vi fast vid vår bedömning är Riksbanken inte mäktar med någon räntehöjning i närtid. Frågan är om man ens kommer att mäkta med någon räntehöjning under hela 2020.

Noterbart är också att EU-ledarna fört fram IMF-chefen Christine Lagarde som kandidat till att efterträda Mario Draghi på posten som chef för ECB. Ett val som tycks vara i marknadens smak då reaktionerna efter utnämningen varit i stort sett obefintliga. Vi på Placera tror också att hon kan visa sig vara ett gott val och räknar med att hon följer den penningpolitiska strategi som Draghi har etablerat. Det skulle betyda att vi kan vänta oss någon form av penningpolitiska stimulanser från ECB:s sida under hösten. Om nu inte inflationen i EMU-området, mot förmodan, skulle börja närma sig 2,0 procent samtidigt som konjunkturläget stabiliseras.