Konjunkturbarometern, som är en enkätundersökning av läget bland hushåll och företag, visade på svagare, svensk konjunkturutvecklingen när siffrorna för juni publicerades under onsdagsmorgonen. Det sammanfattande måttet, barometerindikatorn, sjönk från 99,4 i maj till 98,1 i juni. Det historiska snittet är normaliserat till 100 och indikatorn är nu på den lägsta nivån sedan september 2013.

Det är dessutom en bred nedgång i juni då indikatorerna backar inom alla företagssektorer. Hushållshumöret har däremot stärkts en aning men då från en, i utgångsläget, låg nivå.

Industrin

I industrin sjönk konfidensindikatorn från 102,9 i maj till 100,2 i juni. Därmed ligger indikatorn med knapp marginal över det historiska snittet. Den svaga utvecklingen i juni väcker dessutom en del frågetecken kring den studs uppåt som kunde noteras för inköpschefsindexet i industri i den senaste mätningen.

Det ska däremot också noteras att det främst vara missnöje med för stora varulager och dämpade produktionsplaner som bidrog till juninedgången. Fortfarande är industriföretagen förhållandevis nöjda med orderstockarnas storlek, vilket väcker visst hopp om att industrikonjunkturen kan återhämta sig om bara den internationella konjunkturen också visar tecken på att stärks.

På det senare finns det tyvärr endast små tecken på i dagsläget när dessutom hotet om ett eskalerande handelskrig mellan USA och Kina fortfarande hänger över oss.

Nu ska det dock vara bestämt att presidenterna Donald Trump och Xi Jinping ska mötas i samband med nästa veckas G20-möte. Visserligen hoppingivande att förhandlingarna kanske kan ta förnyad fart men till ett färdigt avtal är det ändå långt kvar.  

Bygg och anläggning

I bygg- och anläggningssektorn sjönk konfidensindikatorn från 102,1 i maj till 101,1 i juni. Aktiviteten i sektorn hålls därmed uppe på en hygglig nivå men blickar man framåt ser det inte särskilt ljust ut. Det är fortfarande så att det främst är orderstocken som byggföretagen håller på att beta av och inflödet av nya order ser ut att vara svagt. Det här syns bland annat på att anbudspriserna fortsätter att sjunka.

Anläggningsbyggarna klarar sig som helhet något bättre än husbyggarna.

Hushåll

Mer glädjande är att konfidensindikatorn i hushållssektorn studsade upp rejält i juni. Från 90,7 till 93,8. Framför allt var det synen på den egna ekonomin (mikroindex) som stärktes. Vi är inte särskilt förvånade eftersom det snarast var den kraftiga nedgången i majmätningen som stack ut och mest liknade någon form av mätfel. Nu har synen på den egna ekonomin åter nått ett mer normalt läge, även om själva nivån lämnar en del övrigt att önska.

Däremot har hushållens syn på den svenska ekonomin i stort (makroindex) fortsatt att försvagas. Makroindexet har befunnit sig i en negativ trend allt sedan inledningen av 2018 och hushållen har än en gång bevisat att de som grupp inte är särskilt pjåkiga prognosmakare som inte låter sig förledas av plötsliga börsrusningar.

I detaljhandel och tjänstesektor sjönk också konfidensindikatorerna till 102,3 till 98,3. I detaljhandeln fortsätter försäljningen att växa, men i en något långsammare takt än tidigare. I den privata tjänstesektorn fortsätter aktiviteten uppåt och i den här sektorn fortsätter dessutom företagen att nyanställa.

Så sammantaget är det fortfarande ganska god fart i svensk ekonomi. De flesta tecken tyder dock på att konjunkturläget kommer att försämras framöver.

Högst noterbart är dessutom att den svenska tioårsräntan för första gången någonsin nu sjunkit under nollstrecket. Att den pressats under nollan beror dock mest på det mjuka penningpolitiska besked som ECB-chefen Mario Draghi levererade under gårdagens tal.

Nu är siktet inställt på onsdagskvällens penningpolitiska besked från den amerikanska centralbanken då också nya ränteprognoser kommer att presenteras. Den stora frågan är om banken kommer att kunna leverera ett så mjukt besked att det tillfredsställer marknadens krav. På räntemarknaden är det trots allt prissatt närmare tre räntesänkningar innan utgången av 2019.