De svenska inflationssiffrorna för maj innebar en viss lättnad för en pressad Riksbank. Inflationstakten enligt Konsumentprisindex (KPI) steg från 2,1 procent i april till 2,2 procent i maj. Enligt måttet KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, steg inflationstakten från 2,0 till 2,1 procent.
Därmed hamnade KPIF-inflationen rätt på Riksbankens egen prognos och pressar sig också över inflationsmålet på 2,0 procent. Lite skönt var det nog för Riksbanken att äntligen ligga rätt i sina prognoser (bankens prognos var 2,06 procent) och dessutom fick analytikerna, som räknat med en nedgång i inflationstakten till 1,9 procent, sig en lite knäpp på näsan. Framför allt var det nog många analytiker som räknat med att sjunkande energipriser skulle ge ett större negativt bidrag till inflationstakten i maj.
Men även mätt med det allt mer populära måttet där även energipriserna räknas av (KPIF-XE) steg inflationstakten från 1,6 till 1,7 procent. Så ett visst ökat tryck uppåt på den underliggande svenska inflationstakten tycks ändå finnas.
Det är bidrar nog också till att marknadsreaktionerna efter att inflationssiffrorna publicerats blev ganska dramatiska. Kronan har på kort tid stärkts med knappt 6 öre mot både dollar och euro. En dollar kostar, när detta skrivs, 9,42 kronor medan en euro noteras till 10,64 kronor.
Till marknadsrörelserna bidrar också att man på räntemarknaden tagit ut svängarna rejält kring Riksbankens räntesättning inför fredagens inflationssiffra. På räntemarknaden var prissatt en svensk minusränta ända till slutet av 2021.
Så även om inflationen nu ligger över Riksbankens inflationsmål så är det få, om ens någon på marknaden, som tror att Riksbanken ska mäkta med någon räntehöjning i närtid. Mot en räntehöjning talar att sannolikheten är relativ hög för att den svenska inflationen återigen kryper ner under inflationsmålet under kommande månader och det tydliga omslaget mot mjukare penningpolitik som skett på det internationella planet. Inte minst från amerikanskt håll.
Vi vidhåller också vår bedömning att någon räntehöjning inte är aktuell varken mot slutet av detta eller i inledningen på nästa år. Någon räntesänkning är heller inte att vänta utan en påtaglig försvagning av den svenska konjunkturen.
Däremot kan man, så här i sommartider, förstås hoppas att maj månads inflationsutfall markerar någon form av trendskifte för den svenska kronan som kan bidra till lite billigare utlandssemester, för dem som fortfarande planerar för detta.
