Har Turkietfonderna nått botten nu?

Fondkommentar Tillväxtmarknaderna är hett hos investerarna i år. I Bank of America Merrill Lynchs senaste förvaltarenkät är tillväxtmarknaderna fortfarande det tillgångsslag som har störst övervikt. Men ett land stör bilden. Placera tar en extra titt på hur Turkiet mår.

Tillväxtmarknadstillgångar lever idag i en stor kontrast mot fjolåret då investerarna sålde ut stora mängder kinesiska aktier. Och inte minst så blev Turkiet syndabock för att fjolåret slutade i moll efter en stark inledning på året. Men den verkliga katalysatorn var sannolikt den amerikanska centralbanken Federal Reserves aggressiva räntehöjningar.

För det var just Fed:s 180 graders omsvängning för penningpolitiken i december, då man lugnade ner sig med förväntade räntehöjningar, som blev startskottet för de stora nettoinflödena till tillväxtmarknaderna. Och de senaste veckorna har marknaden börjat räkna med att Fed ska sänka räntan med 40 punkter under hösten, vilket gör den amerikanska dollarn mindre attraktiv som investering.

Det är något som bör gynna de globala börserna och inte minst tillväxtmarknaderna och Turkiet som har en stor kortsiktig inlåning i just amerikanska dollar.

Och det är klart att de globala investerarna numera är underviktade turkiska tillgångar. Det spänner brett från Östeuropafonder till globala tillväxtobligationsfonder. Neutral vikt i en Östeuropafond för Turkiet motsvarar runt 8 procent och mellan 4 till 5 procent i tillväxtmarknadsobligationsindex.

Turkiet

Turkiets ekonomiska problem är välkända. Det är cocktail av höga inflation, ett stort underskott i bytesbalansen och stora utlandslån – de främsta anledningarna till att den turkiska liran föll 30 procent mot amerikanska dollar under 2018. Året har inte börjat bättre, den turkiska liran hör till årets förlorare mot den dollarn med en nedgång på runt 11 procent. Och fram till för någon vecka sedan visade den inga tecken på stabilisering.

Det har dragit med sig Turkietfonderna söderut. Det senaste kvartalet hör Turkietfonderna till de förlorarna, i genomsnitt har de backat med 15 procent. I år ligger fondernas avkastning runt noll. Under fjolåret backade de drygt 35 procent, i svenska kronor, då var valutakollapsen en stor anledning till den svaga avkastningen.

Turkiet har en hög kortfristig utlandsskuld och företagssektorn har lånat (för) mycket i dollar. IMF beräknar att under 2020 måste landet göra 180 miljarder dollar i betalningar för utlandsskulden. Och att företagssektorn har lånat 300 miljarder dollar i dollar, en belastning som blir allt större om valutan fortsätter att falla och den ekonomiska tillväxttakten sjunker.

En fortsatt valutaförsvagning kan mycket väl leda till en våg av företagskonkurser som ytterligare förstör investerarnas förtroende och fördjupa valutaproblemen ytterligare, och bidra till politisk instabilitet.

Recep Erdogan

President Recep Erdogan visar inga brådskande tecken när det gäller att hantera valutakrisen. Han skapar faktiskt mer politisk osäkerhet genom att tvinga till ett nyval av det lokala valet i Istanbul.

Lägg till att de utländska investerarna fått minskat förtroende genom att flera ledande statstjänstemän har fått sina positioner för att de i mångt och mycket är ja-sägare. Ett tydligt exempel är att president Erdogan utnämnde sin svärson som finansminister. Och samtidigt har President Erdogan varit tydlig till den turkiska centralbanken med att de bör avstå från att höja räntorna för att stärka valutans fall och för att begränsa inflationen.

Det är uppenbart att många globala investerare och sannolikt även inhemska investerare lämnat Istanbulbörsen, när den politiska risken är högre än på länge.

Vad talar för Turkiet?

Den senaste veckan har både valutan och Istanbul-börsen stärkts betydligt. Den senaste inflationssiffran landade på 18,7 procent, vilket var bättre än förväntningarna på 19,1 procent. Något som investerarna uppskattat.

Frågan är om den senaste veckans rally för både valutan och turkiska aktier är här för att stanna eller om det bara är en tillfällig rekyl?

Man kan inte blunda för att Istanbul-börsen värderas i paritet eller marginellt lägre än Moskvabörsen, vilket i princip aldrig händer. Båda börserna värderas till p/e-tal under 6 på nästa årsvinster, vilket är historiskt lågt. Tillväxtmarknadsindex värderas till drygt det bubbla och globalt aktieindex till p/e-tal 16.

Bank och finans väger tungt på Istanbulbörsen, sektorn utgör knappt en tredjedel av börsvärdet. Turkiets största bolag är Turkiye Garanti Bankasi med ett marknadsvärde på drygt 3 miljarder dollar. Banken värderas till det låga p/e-talet 3,8 på nästa årets vinst och förväntas dela ut 6 procent.

Defensiva Turkcell är landets största mobiloperatör, och hör till Istanbulbörsens största bolag. Värderingen är låga 6,4 för p/e-talet på nästa år och den förväntade direktavkastningen är knappt 10 procent. Då räknar marknaden ändå med en försäljningstillväxt på 13,5 procent och vinsttillväxt på 15 procent. Frågan är om de turkiska bolagen kan blir så mycket billigare än så här.

Ett annat litet positivt tecken är för ovanlighets skull från president Trump. När han höjer tullar och och bråkar med många länder så sänker man stål- och aluminium tullar från Turkiet från 50 procent till 25 procent. Nu är tullarna för turkiskt stål och aluminium i nivå med övriga länder. Men det är ett steg i rätt riktning.

Den stora politiska knuten mot USA och skulle vara om landet väljer att inte köpa in det ryska missilsystemet. Men källor hävdar att det är en affär som redan är i hamn.

Om det nu kommer mer positiv makrostatistik som tyder på att botten för den ekonomiska nedgången är till ända, och landet kan visa tecken på tillväxt av ekonomin igen, skulle det vara en tydlig signal om bättre tider. Inte minst skulle det stärka den sargade turkiska valutan samt öka chansen för att säkerställa räntebetalningar i utländsk valuta och minska risken för en skuldkollaps.

En annan viktig faktor är den amerikanska centralbanken. Om finansmarknaden får rätt så är det räntesänkningar som står på agendan under hösten – en tydlig skillnad från de senaste årens räntehöjningar. Lägre amerikansk ränta gynnar också Turkiet då ungefär 60 procent av landets skuld är i utländsk valuta, vilket minskar risken för stigande räntebetalningar.

Kombinationen en rekordbillig börs, en minst lika billig valuta som sannolikt kan stiga i värde, tillsammans med kommande räntesänkningar från Fed skulle mycket väl Turkietfonder kunna bli kommande fondvinnare på en i övrigt turbulent aktiemarknad, när de utländska investerarna återvänder. En uppgång skulle även skulle gynna Östeuropafonder till viss del.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -