Generationen född mellan 1982 och 2004 är mer skeptiska till bankväsendet än någon annan generation före dem. Det menar fondbolaget Franklin Templeton som gjort en djupdykning i framtidsutsikterna för normbrytande fintech-bolag.

Europas storbanker, de svenska inkluderat, tragglar med låg tillväxt och hämmas av återkommande skandaler, stora och små. Bland annat kopplade till penningtvätt. Tillväxten hittar vi istället hos små fintech-bolag och hos enorma teknikjättar som fokuserat stora resurser på att vinna mark i finanssektorn.

Millenials (personer födda mellan 1982–2004) skepsis till finansvärlden är flerbottnad. Den globala finanskrisen som lamslog världens finansiella marknader under åren 2007–2009 har gjort ett tydligt avtryck. Ett drygt decennium senare har finansbranschen inte lyckats tvätta bort sitt dåliga rykte. Trots att världens aktiemarknader sedan länge lagt krisen bakom sig.

Post-finanskrisen har digitaliseringen inom finansbranschen tagit sjumilakliv. Men det har inte skett hos storbankerna i lika stor utsträckning som hos nya uppstickare. Nya teknik har många avseenden gjort gammelbanken obsolet.

I åldersspannet 15–30 år finns en stor grupp människor som i princip aldrig besökt ett fysiskt bankkontor. De kanske fortfarande rent formellt är kunder i samma gamla banker som sina föräldrar men har aldrig haft en egentlig anledning att besöka dem.

Fintech-bolagens mål är att erbjuda klara alternativ utan krusiduller och nya sätt att hantera våra vardagsfinanser. Gärna integrerade i applikationer vi redan använder dagligen. Tillskillnad från tidigare generationer föredrar millenials användarvänligheten i nya teknik före långsiktiga mänskliga relationer. Yngre generationer lånar också mer pengar båda för konsumtion och större investeringar.

På den vägen utsätter sig millenias också för en ny typ av risker då linjen mellan vad som kallas big tech (bolag som Google, Amazon och Paypal), den personliga integriteten och privatekonomin suddas ut.

Även kortjättar som Mastercard och Visa bör inkluderas i ekvationen. Lika värdefullt som procenten på transaktionsvolymerna är för kortbolagen, så har datapunkterna som varje köp genererar ett stort värde.

Bolagen som övervakar vår konsumtion har ett titthål utan filter direkt in i vårt mest privata. Kombineras konsumtionsmönster med internetsökningar, geodata och information från sociala medier, så kan fintech och teknikjättarna med skrämmande pricksäkerhet styra vår framtida konsumtion.

Nya fintech-satsningarna är snyggare och smidigare än gammelbanken. Men det behöver inte betyda att det vill vårt bästa. Precis som bankerna är dessa bolag i vinstdrivande och har sina egna intressen i första rummet.

Att fintech-sektorn är lönsam råder det inget tvivel om. Det är därför jättar som Amazon, Google, Apple och kinesiska Tencent gör vad de kan för att vinna mark här. Under 2018 investerades globalt 55 miljarder dollar inom fintech. I start up-myllret kryllar det av satsningar i olika kvalitet. En del faktiskt rent horribla för oss konsumenter.

Kinesiska teknikkonglomeratet Tencent kom med sin senaste kvartalsrapport i onsdags. Tillväxten i kvartalet var den lägsta sedan bolaget noterades för 15 år sedan. Speldivisionen tappar mark men den fallande tillväxten vägs upp av en enorm ökning inom just fintech och molntjänster.

Inom fintech-divisionen steg intäkterna med 44 procent. Främst drivet av betalningslösningen i chat-applikationen Wechat. Detta är ett utmärkt exempel på hur teknikbolagen först integreras i vår vardag och sedan lägger på nya lönsamma tjänster – som till exempel transaktionshantering.

Moln- och fintech-tjänster är nu omsättningsmässigt den näst största grenen inom Tencent. Ordföranden Pony Ma är övertygad om utvecklingen är i ett mycket tidigt skede och expansionen ska fortsätta. Men redan nu genererar sektionen rejäla intäkter.

I Kina har utvecklingen inom fintech kommit längre än i Västvärlden. Enorma Alibaba har genom dotterbolaget Ant Financial blivit en viktig del av vardagen för invånare på platser som Shenzhen, en världsstad med 13 miljoner invånare. Enligt Franklin Templeton är kontanter historia där.

Till och med kortbetalningar blir mer ovanligt. Istället konsumeras det genom mobilapplikationer som scannar QR-koder direkt via tjänster som Alibabas Alipay och Tencents Wechat.

Andra nytänkande aktörer inom finans och försäkring i Kina är bolag som Zhima Credit, Zhongan Insurance och Mybank. I USA kallas tjänsterna exempelvis för Apple Pay, Google Wallet och Amazon Pay.

Äldre aktörer sitter inte på händerna. Paypal, en gigant inom internetbetalningar, har lanserat sin kreditkortskopplade swish-kopia Venmo, vilken nu har över 40 miljoner användare. Chase Bank och Bank of America har tillsammans med ett par andra banker lanserat sin version av mobila betalningar. Den kallas Zelle.

Vad som verkligen är banbrytande fintech, om detta går åsikterna isär. Men det finns en rad spännande investeringar att göra på börsen som tangerar till ämnet. Förutom just i teknikbolag som Apple, Tencent, Alibaba, Google och Amazon.

På Placera har det skrivits om en uppsjö bolag med kopplingar till fintech-sektorn det senaste året. Bland annat inom artikelserien Heta Listan. Karl Lans har gjort en artikelserie av turerna kring tyska transaktionsbolaget Wirecard.

Nedan följer länkar till artiklar om bolag som rör sig kring fintech. Informationen om bolagen är fortfarande matnyttig men tänk på att vissa siffor och aktiekursangivelser kan vara föråldrade.

Ska vi säga p/e 150 – Krönika. Gammelbanken är mer fintech än du tror.

Visa och Mastercard - Ny teknik vinner mark. Till exempel betalningar i mobilen (så som Apple Pay och Samsung Pay). Men dessa affärsmodeller kommer inte undan kortbolagens grepp om transaktionsmarknaden. Oftast bygger de nya betalösningarna på att ett betal- eller kreditkort registreras till tjänsten. Behovet av ett fysiskt plastkort förvinner men kortjättarnas betalningsnätverk används fortfarande.

Wirecard - Bolaget en snabbväxande tysk betaltjänstspecialist. Aktien har fallit kraftigt senaste månaden efter anklagelser om fusk på lokalkontoret i Singapore. Uppgifterna förnekas av bolaget. Oavsett är Wirecard nu lågt värderat i förhållande till framtida tillväxt och i förhållande till konkurrenterna. Bolaget uppger att skriverierna inte påverkat den löpande verksamheten.

Paypal - Den globala e-handeln värderas till 25 000 miljarder dollar och förväntas fortsätta växa. Så trots sin storlek har Paypal en enorm marknad att växa vidare i. Paypal har samarbeten med de flesta stora kortbolagen. Socialmediasajten Facebook och jätteföretag som Walmart, Chevron, BP och Exxonmobil. Bolaget lanserade under fjolåret en applikation som liknar den svenska succén Swish men med möjligheten att koppla applikationen till ett kreditkort. Appen heter Venmo och kontot kopplas till ett telefonnummer en e-mail eller ett sociala medier-konto för att kunna adressera betalningar.

Intuit – Bolaget kan liknas vid något av ett amerikanskt Fortnox. Bolaget säljer bland annat digitala produkter för hantering av skatter och en plattform för bokföring, fakturering och full koll på ekonomin i småföretag. Applikationen Mint hjälper privatpersoner att ta ett helhetsgrepp om sin ekonomi. Övriga varumärken har namn som Turbotax och Quickbook.

Shopify - Bolaget har byggt en startklar e-handelsplattform som går att abonnera på från 9 dollar per månad. Till handelsplattformen går det sen att knyta butiksfront, betalningssystem och orderuppföljning. I samma gränssnitt kan kunderna sen styra marknadsföring och annonsering i sociala medier.

Square - Amerikanska Square är en leverantör av mobila betalningslösningar. ”Fyrkanten” är en dongel som kopplas till en surfplatta via hörlursuttaget. Den kan sedan ta emot betalningar via NFC och chip.

Fortnox – Bolaget har nu blivit ett av landets främsta mjukvarubolag som vänder sig till en rad olika branscher och kunder med lösningar för redovisning, bokföring, fakturaköp, CRM (Kundrelationshantering) och annan administration åt främst små- och medelstora bolag med typiskt sett mindre än 20 anställda.