Värdering av tillväxtaktier kan vara knepigt att många anledningar. Värdering är av naturen alltid framåtblickande då man räknar p/e-tal och andra värderingsmultiplar på kommande år snarare än historiska (med åtminstone ett notabelt undantag när man använder Schiller-p/e).

Men oftast är det ganska rakt på sak då historiken ger en fingervisning om vad morgondagen har att bjuda på, i synnerhet för stabila bolag. Och för bolag med låg tillväxt så behöver man inte blicka så långt framåt då en större andel av värdet rent matematiskt ligger nära i tiden om man använder sig av diskonteringsvärdering.

En extrem i andra riktningen är ett forskningsbolag som har låga vinster eller rentav förluster idag men lovande utsikter långt fram i tiden. Ett annat typexempel som jag kommer att belysa närmare är bolag som gör vinst med en stabil och hög tillväxt.

Några av de mest namnkunniga bolagen som finns på börsen hör till den kategorin, som exempelvis amerikanska Amazon eller varför inte medicinteknikbolaget Cellavision? Det är bolag som av olika anledningar uppvisar tillväxt långt över börsgenomsnittet. Ofta är det en kombination av externa och interna faktorer.

Lite förenklat handlar de höga värderingsmultiplarna på tillväxtbolag om att bolagen förväntas ”växa in” i sin värdering. Om en aktie har exempelvis p/e 50 innevarande år men ökar vinsten med 100 procent så sjunker p/e-talet för kommande år till 25. Om tillväxttakten står sig blir p/e-talet 12,5 två år framåt och så vidare. Med andra ord så normaliseras värderingsmultiplarna på sikt och trendar mot en sorts genomsnitt.

Ett nyckeltal som avspeglar detta är det så kallade PEG-talet. Det är helt enkelt p/e-talet dividerat med tillväxttakten i procent. Till exempel så ger p/e 20 för ett bolag som växer med 20 procent ett PEG-tal på 1 och det anses vara en sorts normalnivå, åtminstone i teorin. I praktiken blir det sällan så, men det är i alla fall en bra referenspunkt som gör att man kan jämföra värderingen av olika tillväxtbolag.

En slutsats av ovanstående resonemang med normalisering av värdering på sikt är att tillväxttakten måste vara någorlunda uthållig. Så när man analyserar tillväxtbolag handlar det väldigt mycket om att bedöma inte bara hur hög tillväxttakten kan bli, utan också om hur länge ett bolag kan upprätthålla den. För det kan ju vara så att tillväxttakten är hög av mer eller mindre tillfälliga faktorer.

Ta SKF som exempel, mellan 2013 och 2014 ökade vinsten 4,5 gånger, men det är ju för att SKF är ett utpräglat cykliskt bolag, och goda år följs av dåliga så enstaka år är en dålig indikator för långsiktig tillväxttakt. Om vi återgår till exemplet med SKF så sjönk vinsten med 80 procent under perioden som föregick ovanstående (2012-2013) så det illustrerar väl poängen med cyklikalitet.

Så det man letar efter i tillväxtaktier är inte cyklikalitet och konjunkturkänslighet, det är uthållig tillväxttakt. Och det handlar oftast om externa faktorer. Ett bolag kan vara hur välskött som helst, men om branschen går dåligt är det nästan omöjligt att prestera riktigt väl. H&M är ett exempel på ett välskött företag i ”fel” bransch.

Det finns dock undantag, där bolag kan ta så mycket marknadsandelar att tillväxttakten blir hög trots att branschtillväxten är låg. Så om man kan se nya segment på en mogen marknad är det en intressant väg. Storytel är ett exempel. Nischbanker som TF Bank är ett annat och det är intressant att se när nischaktörer går på mogna bolag.

Men jag tror personligen att det mest givande är att börja med att leta efter tillväxtbranscher/segment om man vill hitta tillväxtaktier, snarare än att börja nedifrån och se till enskilda bolag. Och då kan man analysera branschfaktorer såsom inträdesbarriärer, teknologiskt försprång för bolag med ny teknik, konkurrentsituation med mera. Då får man också en känsla för hur uthållig tillväxten kan vara.

Nya segment i en marknad betyder lång tid till mättnad, något som Storytel visar, där en växande andel av mediakonsumentionen växlar över. I Cellavisions fall handlar det om en övergång från manuella till automatiserade system. För Storytel handlar det om tillgång till titelkataloger samt höga kostnader att bygga varumärke. För Cellavison är det ett teknologiskt försprång och patent.

Med sådana barrirärer är risken låg att en lovande marknad snart mättas med (för) många aktörer. För risken med tillväxtmarknader är att de snart drar till sig (för) många bolag. Ett bra exempel på det fenomenet är elskoterbolaget Voi. Det tog inte många veckor förrän det dök upp kloner med i princip identiska tjänster.

Åter till värderingen. Visst avskräcker höga värderingsmultiplar, men om man gör bedömningen att tillväxtttakten är uthållig så är det förmodligen också välförtjänt. För det är inte multiplar per se som kan få en aktie på fall. Om ett bolag har en viss värdering idag så har den det sannolikt imorgon också.

Det är först när något förändras fundamentalt i bolaget som multiplarna förändras. Så låt inte höga multiplar avskräcka. Se istället till uthålligheten i intjäning och om du bedömer den som god, ja då är det också goda chanser att det blir en bra investering.

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 20 den 13 maj. Läs mer om Börsveckan.