Så blev kronan en skvalpvaluta

Makrokommentar Den svenska kronan har återigen gjort sig förtjänt av epitet ”skvalpvaluta”. Det kan vi i huvudsak skylla på svagare omvärldskonjunktur och en velande Riksbank.

Den 20 december 2018 höjde Riksbanken sin styrränta för första gången på sju år. Efterlängtat av många även om räntan höjdes till högst blygsamma -0,25 procent. Det borde kanske, i normalfallet, varit startskottet till en liten revansch för kronan men sedan dess har det mest gått utför med vår stackars ”skvalpvaluta”.

Nedgången för kronan tog fart i mitten av januari och Richard Falkenhäll, valutastrateg på SEB, pekar bland att på ett omslag i centralbankspoltiken på det internationella planet i allmänhet och hos ECB i synnerhet mot en mjukare linje som ett skäl att tro på att även Riksbanken skulle följa den linjen. Dessutom kom nu allt tydligare tecken på att konjunkturen, framför allt i EMU-området, var på väg att försvagas.  Den ytterligare höjning av räntan som Riksbanken planerade under hösten såg därmed allt mer osannolik ut.

Nedgången för kronan späddes dessutom på under februari och mars när inflationen i Sverige vida underskred Riksbankens egna prognoser.

Under mars och större delen av april höll sig kronan förhållandevis stabil och ett starkt bidragande skäl till detta var, förutom bättre generell riskaptit på finansmarknaden, att Riksbanken vid ett flertal tillfällen spelade ner betydelsen av de låga inflationsutfallen i början av 2019. Något som fick de flesta marknadsaktörer att börja luta åt att Riksbanken skulle hålla fast vid sin räntebana och genomföra en räntehöjning upp till nollan under hösten.

Men av allt att döma svek modet i Riksbanksdirektionen i takt med att det penningpolitiska mötet den 24 april närmade sig och man återföll i gamla synder att lägga stor vikt vid enskilda inflationsutfall. Därmed blev också det penningpolitiska beskedet betydligt mjukare än väntat, vilket satte förnyad fart på kronnedgången.

Det överraskande mjuka beskedet kom dessutom vid en olycklig tidpunkt eftersom vi var mitt inne i utdelningssäsongen, som normalt är en svag period för kronan.

Så när vi nu står i mitten av maj har kronan hittills i år tappat lite drygt 6 procent i handelsvägda termer (KIX-index).

Mot betydande valutor som den amerikanska dollarn eller det brittiska pundet är fallet ännu större medan nedgången mot euro stannar vid 5 procent.

           
  Valuta Kurs 25-apr årsskifte 12 mån
Europa          
EMU-området Euro 10,79 -3% -5% -5%
Storbritannien Pund 12,42 -3% -9% -7%
Schweiz Franc 9,54 -4% -5% -11%
Norge Kronor 1,10 -1% -7% -2%
Danmark Kronor 1,45 -3% -5% -5%
Island Kronor 0,08 -1% -2% 7%
Polen Zloty 2,51 -2% -5% -4%
Ryssland Rubel 0,15 0% -14% -6%
Tjeckien Krona 0,42 -3% -5% -4%
Turkiet Lira 1,59 1% 7% 20%
Ungern Forint 0,03 -2% -4% -2%
           
Amerika          
USA Dollar 9,60 -2% -7% -12%
Brasilien Real 2,41 -1% -4% -1%
Kanada Dollar 7,13 -2% -8% -6%
Mexico Peso 0,50 -1% -10% -13%
           
Asien/Oceanien          
Kina Yuan 1,40 0% -7% -3%
Japan Yen 0,09 -4% -8% -12%
Australien Dollar 6,68 -1% -6% -3%
Hong Kong Dollar 1,22 -2% -7% -12%
Indonesien Ruphia 0,00 0% -8% -8%
Indien Rupie 0,14 -2% -7% -7%
Nya Zeeland Dollar 6,32 -2% -5% -6%
Sydkorea Won 0,01 1% -1% -1%
Saudiarabien Riyal 2,56 -3% -7% -12%
Singapore Dollar 7,02 -2% -7% -9%
Thailand Bath 0,31 -4% -11% -13%
           
Afrika          
Marocko Dirham 1,00 -2% -6% -9%
Sydafrika Rand 0,67 -3% -9% 4%
           
Källa: Macrobond och Riksbanken      

 

Hur det går för kronan framöver är som vanligt svårt att sia om, även om många bedömare betraktar kronan som undervärderad vid dagens nivåer. Vi får ju trots allt gå tillbaka till finanskrisens dagar 2009 för att hitta motsvarande kronkurser mot euro och dollar.

Andra pekar istället på att man nog får räkna med att kronan försvagas över tid, bland annat för att Sverige ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft, och att dagens nivåer därför egentligen inte är särskilt överraskande eftersom det ändå är dit kronan är på väg på lite sikt. Den riktigt långsiktiga trenden för kronan ger de senare lite vatten på sin kvarn.

Richard Falkenhäll lutar exempelvis åt att det framöver blir mer normalt att euron handlas i spannet 9,50 – 10,00 kronor än i det historiska spannet som legat kring 9,00 – 9,50 kronor.   

På kort sikt handlar ändå en eventuell kronförstärkning eller -försvagning om mer handfasta faktorer.

Som det är nu används kronan i allt högre grad som finansieringsvaluta och exportföretagen har små anledningar att växla in sina exportinkomster och placera dessa på kronkonton till negativ ränta. Det gäller sannolikt också för de stora finansiella investerarna, även om det inte finns några statistiska belägg för detta.

Årets återhämtning på börsen, som signalerar ökad riskaptit, och normalt sett stödjer den svenska kronan har inte heller gett någon positiv effekt den här gången och nu har dessutom börserna vänt ner.

Riksbankens räntepolicy och låga inflationsutfall, tillsammans med en velig inställning till den svaga kronan, lär också fortsätta att pressa kronan.

Att handelskonflikten mellan USA och Kina trappats upp är inte heller några goda nyheter för en exporttung valuta som kronan. Framför allt inte om de också skulle utlösa värre turbulens på finansmarknaderna.

En euro på 11 kronor och en dollar som ytterligare närmar sig 10 är i sig inget osannolikt scenario.

Det som sannolikt krävs för en mer betydande kronförstärkning är att vi ser en stabilisering av konjunkturen i EMU-området och/eller en förändrad syn på den framtida penningpolitiken, både i Sverige och i övriga världen. Då kan man dessutom hoppas på att naturliga köpare av kronan, som exempelvis exportföretagen, återvänder och det skulle också kunna locka till vinsthemtagningar hos dem som spekulerat framgångsrikt i en allt svagare krona.

I så fall skulle momentum för kronan snabba kunna förändras till det bättre. Något som vi sett ske på valutamarknaden vid ett flertal tillfällen. Det förtjänar också att nämnas att euro handlades till 9,50 kronor så sent som 2017 och då låg Riksbankens styrränta ändå på -0,50 procent.

Som det ser ut just nu blir det ändå att ställa in sig på en betydligt dyrare utlandssemester i år än i fjol. Av alla mer betydande valutor är det endast mot den turkiska liran som kronan inte försvagats hittills i år.

Men det är långtifrån alla som har en skeptisk syn på den svenska kronan. Exempelvis räknar storbanken Goldman Sachs med att kronan, på sex månaders sikt, stärks till 10,30 kronor mot euron och till 8,80 kronor mot den amerikanska dollarn. År 2022 ska en euro dessutom kosta 8,25 kronor medan en dollar reas ut till 6,11 kronor. Hur de riktigt kommer fram till den prognosen har vi dock inte kunnat utröna. 

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -