Givet att de flesta analytiker pekat ut ett eskalerande handelskrig mellan USA och Kina som det riktigt stora hotet mot finansmarknaden så får man ändå betrakta de negativa reaktionerna som förhållandevis återhållsamma. I alla fall hittills är väl bäst att tillägga.

Efter att Donald Trump, förra söndagen, började hota med rejält höjda tullar på kinesiska import omfattande 200 miljarder dollar, och dessutom nya tullar på resterande del av amerikansk kinaimport omfattande drygt 300 miljarder, har den amerikanska börsen sjunkit med måttliga 2,2 procent (S&P500). I Europa är börsnedgångarna något större, Stoxx600 är ner 3,4 procent, liksom den svenska börsen.

Inte ens i Kina syns så stora reaktioner på börsen efter att den initiala chocken väl hade lagt sig. MSCI-index för Kina backade under förra veckan med 4,6 procent.

Det kan tilläggas att börsfallen kommer efter en fantastisk börsstart på 2019, vilket gör de förhållandevis måttliga nedgångarna än mer uppseendeväckande.

Nu väntar marknaden med stor spänning, eller kanske mer av nervositet, på fortsättningen.

Det första som bör nämnas är att det finns en viss tidslucka för att komma överens om ett handelsavtal innan de nya amerikanska tullarna slår till med full kraft. De kinesiska varor som skeppades ut per båt innan det nya tullbeslutet togs i fredags omfattas fortfarande av de gamla tullreglerna om de når amerikanska hamn innan den 1 juni.  Majoriteten av den kinesiska exporten till USA sker via havet.

Givetvis påverkas den kinesiska handeln med USA redan nu men det finns ändå ett visst utrymme att begränsa de negativa effekterna fram till den 1 juni.

Förutom att redan införda tullar på kinesiska importvaror omfattande 200 miljarder dollar, höjdes från 10 till 25 procent, har den amerikanska administrationen aviserat tullar även på resterande kinaimport, omfattande lite drygt 300 miljarder dollar. Tidpunkten för när det här kan genomföras rent administrativt är lite osäker men både Trumps ekonomiska rådgivare Larry Kudlow och externa bedömare räknar med att det kan ta uppemot två månader.

Den tidsfaktorn är också högintressant eftersom ett nytt G20-möte är inplanerat till den 28 - 29 juni i Japan. Då möts sannolikt presidenterna Trump och Xi Jinping och det skulle vara ett utmärkt tillfälle att skriva under ett nytt handelsavtal. Det är bland annat mot den bakgrunden som många bedömare räknar med att handelsförhandlingarna återupptas någon gång under de närmaste veckorna. Den kinesiska vice premiärministern Liu He uttryckte redan i söndags behov av att ta upp nya förhandlingarna inom en snar framtid.

Liu He

Dessutom bidrar det här till att minska risken för att USA innan dess går vidare med nya tullar. Storbanken Goldman Sachs räknar exempelvis med att det fortfarande bara är 30 procents sannolikhet att amerikanerna breddar tullarna till andra kinesiska varor.

Mycket av den framtida utvecklingen beror dock på hur Kina väljer att svara på de amerikanska åtgärderna. Eftersom den kinesiska importen av amerikanska varor är betydligt mindre än den amerikanska importen av kinesiska varor är det omöjligt att svara med motsvarande tullar rakt av. Dessutom är mycket av de amerikanska importvarorna viktiga insatsvaror i den inhemska industrin. Höjda tullar lär det ändå bli på ett urval amerikanska produkter.

Andra möjligheter som står till buds är exempelvis att begränsa tillgången till den kinesiska marknaden genom regelförändringar eller administrativt krångel. Det finns också möjlighet att bojkotta varor som exempelvis de viktiga sojabönorna, vilket vore ett hårt slag mot delar av Trumps kärnväljare.

Det har också talats om finansiella motåtgärder. Kina äger ungefär 1,2 biljoner dollar i amerikanska obligationer och skulle kunna börja dumpa delar av innehavet, vilket skulle kunna pressa upp amerikanska räntor. En devalvering av den kinesiska yuanen står också till buds. Sannolikheten för finansiell krigföring får dock betraktas som mycket liten. Inte minst för att det skulle provocera den amerikanska administrationen kraftigt.

De realekonomiska effekterna av tullarna är än så länge begränsade men riskerar givetvis att bli större framöver. Hur allvarliga de blir beror i högsta grad på hur handelskriget fortsätter att utvecklas.

Det kanske mest olyckliga, ur ett finansmarknadsperspektiv, är att de nya tullåtgärderna kommer precis när marknaden på riktigt började ta till sig att den kinesiska ledningens stimulansåtgärder börjat bita. På lite sikt fanns dessutom förhoppningar om att en kinesiska återhämtning skulle sätta fart på en europeisk industri som visat på tydliga svaghetstecken i inledningen av 2019. Europa är ju trots allt en viktigare handelspartner till Kina än USA, även om USA står för en betydligt större del av ett krympande kinesiskt handelsöverskott.

Nu är risken stor att konjunkturindikatorerna, framför allt i industrin, åter börjar vika ner.

Dessutom är vi på Placera lite förvånade över att de negativa effekterna på amerikansk ekonomi fått så lite utrymme.  

Enligt tidiga studier är det i huvudsak amerikanska hushåll och företag som burit de ekonomiska kostnaderna för de redan införda tullarna. Amerikanska företag som gynnats av tullarna tycks dessutom i huvudsak ha använt det uppkomna läget till att höja priserna.  

Så när Donald Trump hyllar tullarna för att de skyddar, och skapar nya, amerikanska jobb samt fyller på statskassan så är det en sanning som kräver ett visst filter.

De hittillsvarande tullarna har dessutom främst varit inriktade på företagsprodukter men skulle tullunderlaget breddas så är det i huvudsak konsumentvarorna som drabbas. Det kommer i sig att trycka upp den amerikanska inflationen, om än tillfälligt.

Den finansiella oron har dessutom fortsatt att pressa upp en amerikansk dollar som redan i utgångläget betraktades som övervärderad. Inte minst från amerikanskt håll.

Stegrad finansiell oro lär också i sig påverka den globala ekonomin negativt och hur företagen reagerar får vi se när viktiga konjunkturindikatorer för maj börjar rullas ut i nästa vecka.

På längre sikt är det stora hotet mot världsekonomin att det här riskerar att påverka spelreglerna för den globala handeln på flera områden och under lång tid framöver.