Räkna med dyrare kranvatten

Privatekonomi Priset för ditt kranvatten varierar kraftigt beroende på var i landet du bor. Solnabon får betala 1 600 kronor per år, medan Ockelboinvånaren får betala fem gånger mer, 8 200 kronor, och nu väntar kraftiga prishöjningar.

Det senaste året har priserna för el, värme, avfall och vatten ökat tre gånger mer än den allmänna kostnadsutvecklingen, främst till följd av skenande elpriser (elnät, skatter och elhandel) där fokus också legat senaste tiden.

Kostnaden för vårt kranvatten har däremot inte riktigt haft samma fokus, eftersom priserna för vatten legat på relativt låga nivåer under en längre tid. Men nu är läget ett annat.  

”Kostnaden för hushållen kommer att behöva öka gradvis så att dagens taxa är fördubblad, jämfört med idag, om 20 år. Men då ska vi komma ihåg att det är från en låg nivå, någonstans mellan cirka 300 - 900 kronor betalar ett normalhushåll i månaden”, säger Fredrik Vinthagen, kommunikationsstrateg på branschorganisationen Svenskt Vatten.

Fredrik Vinthagen

Dels handlar det om åldrande VA-nät som behöver underhållas och förnyas och dels klimatförändringar, som bland annat orsakar skyfall med översvämningar och akut vattenbrist, och som ställer högre krav på en modernisering och klimatanpassning.

”Vi vill framhålla att det är viktigt att de som fattar beslut kring detta alltid har i åtanke att dessa pengar ska hämtas i enskilda privatpersoners plånbok. Vatten och avlopp är tjänster som vi inte kan välja bort”, säger Jennie Wiederholm, ordförande Nils Holgersson-gruppen, med representanter från HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Bostadsrätterna.

Jennie Wiederholm

Stora variationer i pris mellan olika kommuner

Hur mycket man får betala för sitt vatten beror i hög grad på var man bor. Variationen är nämligen mycket stor.

Om du bor i Ockelbo som är den dyraste kommunen får du betala nästan fem gånger mer än om du bor i Solna som är den billigaste kommunen. Det framgår av den senaste Nils Holgersson-rapporten, som kartlagt kostnaden för vatten och avlopp för den som bor i lägenhet.

Ockelboborna får betala drygt 8 200 kronor i snitt per år för vatten och avlopp, medan solnaborna bara betalar drygt 1 640 kronor per år i snitt. Utslaget på en månad innebär det 686 kronor för den som bor i Ockelbo, och 137 kronor för den som bor i Solna.

Källa: Nils Holgersson-rapporten

Anledningen till de stora prisskillnaderna beror främst på de olika förutsättningar som påverkar kostnaderna för att hantera vatten- och avlopp, exempelvis storlek, läge, typ av bebyggelse, avstånd, topografi, befolkningstäthet, antalet verksamhetsområden, råvattenkälla och så vidare.

Vidare kan särskilda förhållanden som till exempel skärgård kräva dyrare lösningar. Generellt är kostnaden för vatten och avlopp högst i kust- och glesbygdskommuner som Strömstad, Tjörn, Vaxholm och Norrtälje medan den är som lägst i tätbebyggda kommuner som Stockholm, Västerås, Lidingö och Örebro.

”Förutsättningarna skiljer sig markant åt mellan olika kommuner. Kommuner med låg befolkningstäthet och stora avstånd har färre betalande per meter ledning och högre kostnader per ansluten för renings- och vattenverk”, säger Fredrik Vinthagen.

Faktum är att 2/3-delar av kostnaderna ligger i ledningsnätet, enligt Svenskt Vatten.

”I glesbygd blir det många meter ledning per person. I Solna, som egentligen är en tätort med många flerfamiljshus, blir det färre meter per person. VA är en infrastruktur som på många sätt liknar processindustri, och därför finns det stordriftsfördelar”, säger Fredrik Vinthagen.

Att just Solna kommun har lägst VA-taxa i hela Sverige har alltså främst att göra med färre meter ledningsnät och bra förutsättningar, men det finns andra förklaringar enligt Solna Vatten.

”Vi har ett ganska nytt ledningsnät och det kopplas in nya abonnenter hela tiden vilket skapar bra ekonomiska förutsättningar. Dessutom så har vi en slimmad organisation och en väl fungerande driftentreprenad”, säger Lars Jolérus, vd Solna Vatten, och chef för tekniska förvaltningen.

Samtidigt poängterar han att det finns utmaningar när det gäller dagvattenfrågorna allteftersom klimatet ändrar sig, vilket kan medföra prishöjningar inom ett par år.

”I nya detaljplaner finns det ett tydlig fokus på att ta fram hållbara dagvattenlösningar vilket är ett bra förebyggande och framåtriktat arbete. Några prishöjningar blir nog inte aktuellt på ett par år men sedan förväntar jag mig nog att det nödvändigt med justeringar även för vår del”.

Ingår i hyran

I Sverige har vi en tradition att både värme och vatten ingått i hyran, vilket kan försvåra för konsumenten att överblicka kostnaden för just dessa poster.

”Vi ser kraftiga prisskillnader på vatten och avlopp mellan kommunerna. De stora variationerna är svåra för en enskild konsument att förstå. En liter mjölk kostar ungefär lika mycket över hela Sverige medan det är väldigt stora prisskillnader för en liter vatten beroende på var man bor”, säger Jennie Wiederholm.

”Idag blir det dock vanligare att man mäter vattenförbrukningen i varje lägenhet och att hyresgästen betalar efter hur mycket man förbrukar. Det här är en utveckling som förespråkas i EU direktiv och inom kort så kommer det att vara obligatoriskt för varmvatten i nybyggda hus”.

Stora prisskillnad även för villaägaren

Prisskillnaderna för vatten och avlopp är stora även för villaägarna, det visar en rapport som Villaägarna tagit fram. Literavgiften varierar mellan cirka 2 öre per liter och 7 öre per liter.

Det finns två VA-avgifter för dig som bor i villa, anläggningsavgift (en engångskostnad när du ansluter din fastighet) samt brukningsavgiften som är en periodisk avgift.

Den kommun där brukningsavgiften är högst är Tanum som har en avgift som är 270 procent högre än den billigaste, Stockholm och Huddinge. I Tanum är årsavgiften cirka 11 000 kronor och i Stockholm och Huddinge knappt 3 000 kronor.

Ungefär en miljon fastigheter är inte anslutna till kommunalt VA, utan har istället enskilt avlopp. En del har också en gemensamhetsanläggning för avlopp tillsammans med sina grannar.

”Om man inte har kommunalt vatten och avlopp blir kostnaderna helt annorlunda. Det kan kosta cirka 200 000 kronor att anlägga ett enskilt avlopp, exempelvis att installera en slamavskiljare och gräva en stor markbädd på tomten”, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker, Villaägarna.

Anna Werner

Oftast måste man också oftast gräva en brunn för att få tillgång till dricksvatten, ibland kan man vara ansluten till kommunens dricksvatten, men ändå ha eget enskilt avlopp.

”Det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Men med egen brunn slipper man å andra sidan en brukningsavgift för varje liter vatten man använder”, säger Anna Werner.

Påverka din kostnad

Som boende i flerfamiljshus är det svårt att direkt påverka sin egen vattenkostnad, även om individuell mätning och debitering på vatten blir vanligare.

”Även om vattnet ingår i hyran eller månadsavgiften så betalar man för det, så kollektivt kan vi hjälpas åt att hålla kostnaden nere, både för förbrukning och för kommande investeringar. Genom att inte spola bort massa vatten som vi inte använder, genom att vara noggranna med vad vi spolar ner i avloppet och så vidare”, säger Jennie Wiederholm.

Desto större möjligheter att påverka sin vattenkostnad har den som bor i villa. Ett villahushåll kan kontrollera fastighetens totalförbrukning enklare än varje enskild hyresgäst kan i en flerfamiljsfastighet.

Vattenförbrukningen har under ett flertal år gått ned, snålspolande toaletter, nya kranar och duschmunstycken, effektivare tvätt- och diskmaskiner och så vidare.

”Den rörliga kostnaden, alltså förbrukningen som mäts via en vattenmätare, är dock en liten del. Att bygga vattenverk och reningsverk och sätta ihop dessa med ett nedgrävt ledningsnät som sträcker sig 5,2 varv runt ekvatorn och sedan driftsätta detta, det är det dyra”, säger Fredrik Vinthagen.

Han anser att det finns större hushållsutgifter där olika åtgärder har större effekt, men poängterar att det är klokt, inte minst med förra sommaren i färskt minne, att ha en smart vattenanvändning.

”Om många slösar så räcker inte vattnet lika bra till alla”.

I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn.

60 liter för personlig hygien.
30 liter för toalettspolning.
15 liter för disk.
15 liter för tvätt.
10 liter för mat och dryck.
10 liter övrigt.

Här är några tips på hur kan spara på vattnet

I Sverige har vi länge haft gott om vatten, men de senaste åren har detta ändrats på många platser. Även om de kommunala vattenverken, 1 750 stycken, producerar nästan 900 miljarder liter dricksvatten per år så finns det både ekonomiska och miljömässiga skäl att inte slösa.

Laga droppande kranar, rinnande toaletter och läckande ledningar. En droppande kran kan förbruka så mycket som upp till 40 000 liter vatten på ett år. I en rinnande toalett kan det gå åt så mycket som 300 000 liter vatten på ett år. Det motsvarar 2 700 badkar.

Stäng kranen när du borstar tänderna eller rakar dig. Då sparar du upp till hela 6 liter vatten i minuten.

Tvätta bilen i en biltvätt som återanvänder vattnet. Biltvätten ska också ha oljeavskiljare eller reningsverk för att rena det smutsiga vattnet. Det är ett extra plus om biltvätten också är miljömärkt. Tvätta inte bilen hemma på gatan. Då åker det förorenade vattnet rakt ut i havet.

Tänk på att inte lägga nya gräsmattor eller plantera nya häckar under sommartid. Det kräver mycket bevattning och är mycket bättre att göra från september och fram till april.

Gräsmattan klarar av en långvarig torka. Tänk på att det kan gå åt så mycket som 150–350 liter om du har vattenspridaren eller vattenslangen igång i 20 minuter.

Källa: Nsva

Här kan du läsa om hur du investerar i vattenaktier

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -