Det var inga större överraskningar när ECB på onsdagseftermiddagen presenterade sitt senaste penningpolitiska beslut. Styrräntan hålls kvar på 0,00 procent och väntas, enligt banken, ligga kvar på denna nivå åtminstone året ut, eller i alla fall så länge som behövs för att säkerställa att inflationen närmar sig målet på 2,0 procent. Räntan på kapital insatt hos ECB lämnas också den oförändrad på -0,40 procent.
Det var beslut som låg i linje med förväntningarna och eftersom inflationen i EMU-området envist biter sig kvar en bra bit under inflationsmålet, och väntas ligga kvar där även under 2020 - 2021 ,så ligger marknadsförväntningarna på att ECB höjer räntan tidigast någon gång under senare delen av 2020.
ECB fortsätter dessutom att återinvestera alla förfall på den massiva obligationsportölj som banken byggt upp under krisåren. Det var dessutom först vid årsskiftet 2018/2019 som de regelrätta köpen av obligationer avslutades.
Viktigare för marknadsaktörerna var därför vad ECB-chefen Mario Draghi skulle säga om tillväxt och inflation i EMU-området, samt eventuella indikationer kring framtida stimulansåtgärder, på den efterföljande presskonferensen.
När det gäller tillväxten i EMU-ormådet tvingades Draghi konstatera att den försvagats ytterligare i inledningen av 2019. Framför allt beroende på att svagare global tillväxt slagit mot industrin och att geopolitiska risker och risken för ökad protektionism dämpar investeringsviljan. Till det senare hör bland annat Donald Trumps senaste hot om att införa en del tullar på europeiska varor. Även om det rör sig, om i sammanhanget måttliga, 11 miljarder dollar av exporten som berös.
Riskerna för tillväxten fortsätter dessutom att vara på nedsidan, enligt Draghi. Även om han samtidigt tonar ner riskerna för en regelrätt recession.
Även inflationen fortsätter att gäcka banken och i mars låg inflationen på låga 1,4 procent och väntas sjunka ytterligare under kommande månader, enligt bankens prognoser.
Dessutom snuddade Draghi vid frågan om att införa en form av differentierad räntesättning i syfte att minska de negativa effekterna av att de europeiska bankerna tvingas hålla kapital till minusränta hos ECB. Ett sådant besked skulle förmodligen tolkas som en ytterligare uppmjukning av penningpoltiken av marknadsaktörerna.
Men precis som villkoren för den nya omgången av förmånliga lån till bankerna, TLRTO-III, som planeras till hösten, är ett besked i den frågan beroende på hur makrodata kommer att rullas ut under de kommande månaderna.
Marknadsreaktionerna efter ECB:s och Draghis besked var realtivt små. Euron försvagades något mot dollarn och handlas nu kring 1,124 dollar per euro.
