Varning för bolagen med högst skulder

Börs Höga skulder är sällan ett problem i goda tider när det mesta ser ut att vara frid och fröjd. Att döma av historien så kan det dock vända fort. Äger du något bolag på varningslistan?

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 14 den 1 april. Gå in på Börsveckan.se för att starta din prenumeration och ta del av alla Börsveckans artiklar.

När det råder goda tider så är det få som ser hög skuldsättning som ett stort problem. Tvärtom, ett bolag med hög belåning kan ju skapa en så kallad hävstångseffekt och tjäna multum på hög belåning.

Den berömda hävstångsformeln togs fram av professor Sven-Erik Johansson vid Handelshögskolan i Stockholm. Vi ska inte grotta ner oss för mycket i den men kort sagt så visar formeln att en hög skuldsättningsgrad ökar avkastningen kraftigt för ägarna om verksamheten genererar en högre avkastning än själva låneräntan.

För privata investerare skulle det innebära att man använder lånade pengar för att förstora en investeringsposition. Går investeringen bra så har man tjänat mer än vad det har kostat att låna pengarna och då blir ”vinsten” mellanskillnaden mellan den avkastning som positionen skapat minus låneräntan.

Hävstången går dock tyvärr åt andra hållet också. I ett läge där räntenivåerna överstiger avkastningen från rörelsen så blir resultatet negativt. För privatinvesterare kan detta innebära dels en förlust på investeringen men även en låneskuld som skall betalas tillbaka. Hävstångsprodukter är därför förenade med hög risk.

På samma sätt som hög skuldsättning kan skapa förmögenheter på ganska kort tid (typexemplet är bostadsägare som haft hög belåning och litet eget kapital under en tid då bostadspriserna stigit rejält) så kan det även utplåna förmögenheter på kort tid.

Det kanske främsta exemplet för det sistnämnda är finanskrisen i USA 2008 där familjer med hög belåning och svag intjäning fick lämna sina hem då bostadspriserna rasade och bankerna ville hämta in sina lån i allt högre utsträckning. Ett annat känt exempel är ”Kreugerkraschen” där finansmannen Ivar Kreugers stora företagsimperium gick under på 1930-talet på grund av hög belåning och en försämrad likviditetssituation.

Utlösande faktor var när bankerna krävde tillbaka lånen och Kreuger tog upp nya lån för att rädda situationen. Till slut gick det inte att bära lånekostnaderna och imperiet gick under väldigt snabbt.  Kikar man då på börsens mest skuldsatta bolag så är det även intressant att se hur resultatutvecklingen förväntas se ut innevarande år. En hög skuldsättning kombinerat med svag operativ utveckling är inte sällan en tickande bomb samt ett tecken på att en nyemission kan stå vid dörren. 

Jag har tagit därför fram en lista från databasen Factset där jag rensat bort fastighetsbolag och andra icke-rörelsedrivna bolag. Det som slår mig mest är att de högst skuldsatta bolagen, mätt som nettoskuld i relation till rörelsevinsten före av- och nedskrivningar (ebitda), är sådana som haft stora problem de senaste åren, med undantag för Green Landscaping och kanske Intrum. Eltel, Getinge, Mekonomen, NCC och Itab är samtliga bolag med svag vinstutveckling och där det, i min mening, inte heller ser ut som att det kommer att komma en snabb vändning.

Men kikar man på analytikernas prognoser så tror man tvärtom på betydande resultatförbättringar i många av dessa bolag. Och någonstans så är detta ett krav också för att inte skuldsättningen ska se alarmerande hög ut framgent.  ND/ebitda är baserat på faktiska siffror för 2018.

I till exempel Getinges fall så är den kvoten dryga 8. Skulle ebitdaprognosen för 2019 infrias, innebärande en ökning med hela 166 procent, så skulle ND/ebitda-kvoten falla ner till 3,1. Det är mycket mer normalt och på intet sätt en konstig nivå för Getinge. Men som sagt, det återstår att se om detta inträffar. 

Jag tog med ND/ebitda-kvoten på faktiska siffror för 2018 för att se var risken är som störst för nyemission samt ebitdaprognosen för 2019 för att visa var förväntningarna är som högst. Höga förväntningar betyder också väldigt lite utrymme för resultatbesvikelser och framförallt så handlar det om att bolagen i fråga måste ha hög vinsttillväxt för att bankerna inte ska blir alldeles för nervösa.

Upplåningen är inte sällan kopplad till kovenanter som nettoskuld/ebitda. Det ska tilläggas att siffrorna inte är justerade för diverse engångsposter och liknande så alla bolag på listan är inte i farozonen, men en besiktning av siffrorna är definitivt på sin plats. 

Det finns flertalet bolag på listan där magkänslan säger att man belånat sig för högt. Ett av dessa är Mekonomen där vi varit skeptiskt inställda ett bra tag. Det är ett bolag som har uppenbara lönsamhetsproblem på grund av svag tillväxt och tuff konkurrens och i vår mening en svag ledning. Visst är aktien nedtryckt men vi skulle inte våga köpa givet den höga skuldsättningen.

När konjunkturen viker så kommer fokus att förflyttas från resultaträkning till balansräkning och det är nog bäst att bolagen på listan kan infria vinstprognoserna för att undvika eventuella nyemissioner och stora kursfall.

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 14 den 1 april. Gå in på Börsveckan.se för att starta din prenumeration och ta del av alla Börsveckans artiklar.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -