Räcker siffrorna för att driva börserna?

Makrokommentar Minskad konjunkturoro, framgångar i handelsförhandlingarna och att Brexit-frågan trots allt rör sig framåt har gett aprilbörserna en lysande start.

Även om det är lite skakigt i torsdagshandeln så kan det konstateras att aprilbörsen fått en lysande start. Framför allt i Sverige där de tre första dagarnas uppgång summerade till hela 4 procent. I EMU-området landar den genomsnittliga uppgången på 2,8 procent och i USA har S&P500 stigit med lite mer måttliga 1,4 procent.

Sammantaget betyder det här att i princip hela börsfallet från hösten/vinter 2018 nu är återhämtat i de flesta länder och regioner.

Det finns flera faktorer som bidragit till att aprilbörserna fått en så bra start. Till dessa hör bättre konjunkturdata än väntat, rapporter om framsteg i handelsförhandlingarna mellan USA och Kina och ny spår i Brexit-frågan.  

Den kanske viktigaste faktorn är att den konjunkturoro som börjat greppa finansmarknaderna lättade lite efter att inköpschefsindexen för mars publicerades tidigare i veckan.

JP Morgans globalt sammansatt inköpschefsindex för industri- respektive tjänstesektor steg från 52,6 i februari till 52,8 i mars. I sammanhanget visserligen en måttlig uppgång som fortfarande indikerar en ganska svag global tillväxt men många befarade nog ett betydligt svagare index.

I USA steg det officiella inköpschefsindexet för industrin till 55,3 medan indexet för tjänstesektorn sjönk till 56,1. Bägge indexen ligger därmed fortfarande med bred marginal över det 50-streck som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Det bör dock tilläggas att pessimisterna tolkat nedgången i tjänsteindex till den lägsta nivån sedan augusti 2017, tillsammans med att ADP-mätningen av sysselsättningen i privat sektor i mars hamnade under förväntningarna med en uppgång på 129 000 personer (väntat 170 000), som att den inhemska ekonomi är på väg att svalna av.

Mot den bakgrunden, och analysen, blir fredagens officiella sysselsättningssiffra  ännu mer intressant än vanligt. I februari steg den amerikanska sysselsättningen med, för dem, synnerligen måttliga 20 000 och skulle den väntade rekylen uppåt utebli kan givetvis den typen av spekulationer tillta. Väntat är en sysselsättningsökning med 180 000 personer.  

Den stora positiva överaskningen var annars Kina där inköpschefsindex för industrin (Caixin) steg till 50,8 från 49,9 i februari medan motsvarande tjänsteindex steg från 51,1 till riktigt anständiga 54,4. Bägge indexen kom därmed in bättre än väntat. Uppgången har tolkats som att de stimulansåtgärder som den poltiska ledningen tidigare genomfört nu börjar bita. Vilket ska betyda att den negativa trenden för kinesisk ekonomi kan komma att brytas.

Sämre ser det ut i EMU-området och delar av Asien. I alla fall gällande industrin. Inköpschefsindexen för industrin ligger under 50-strecket i bland annat Tyskland, Frankrike, Japan och Sydkorea. I sammanhanget tunga industrinationer som står för en betydande del av världshandeln gällande industrivaror och ett tydligt tecken på att industrikonjunkturen beinner sig i en nedgångsfas.

En ytterligare bekräftelse på det kom när det visade sig att orderingången till tysk industri sjönk med 4,2 procent i februari jämfört med föregående månad. Nedgången jämfört med februari i fjol var hela 8,4 procent.

I EMU-området räddas dock konjunkturen av att tjänstesektorn fortsätter att gå förhållandevis starkt. Det sammanvägda tjänseindexet för EMU-området steg i mars 53,3 med Tyskland som motor.

  

Det svenska industriindexet låg i sin tur stabilt på 52,8 medan tjänsteindexet sjönk något till 55,3.

Ska man försöka sammanfatta den globala konjunkturbild som inköpschefsindexen för mars signalerar så får det bli ungefär – bättre än befarat men knappast något tecken på en tydlig vändning. Framför allt skrämmer den svaga utvecklingen för industrin.

Det räckte dock för att ge börsmånaden en bra start.

Samtidigt går handelsförhandlingarna mellan USA och Kina framåt även om få, eller inga, direkta detaljer läckt ut. Vi får här förlita oss på officiella uttalanden om att den senaste veckans förhandlingar varit framgångsrika och att ett preliminärt avtal nu bara ligger några dagar bort. Knutarna som fortfarande återstår att lösas tycks vara hur avtalet ska implementeras, när strafftullarna på kineiska varor ska tas bort och hur en eventuell straffmekanism ska se ut. Inga små frågor precis.

I Brexit-frågan har premiärminister Theresa May öppnat upp förhandlingar med oppositionen. Samtidigt har parlamentet (ultra)snabbehandlat och röstat igenom ett lagförslag som tvingar regeringen att ansöka hos EU om en förlängning av uträdesdatum om inget godkännande av utträdesavtalet kommit innan den nuvarande respiten går ut den 12 april. Bägge dessa händelser måste ses som ett hårt slag mot den falang som är beredda att acceptera en Brexit utan avtal istället för det avtal som redan finns på plats. En så kallad ”hård Brexit” kan i princip helt avskrivas som det ser ut just nu.

 Nu får framtiden utvisa om de här faktorerna räcker för att driva börserna mot nya höjder.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -