Nobelpristagare inspirerar nya PPM

Privatekonomi PPM-systemet står inför en historisk omdaning. Redan i år halveras antalet valbara fonder och 2020 blir antalet fonder ännu färre när ett nytt upphandlat fondtorg ser dagens ljus. Debatten om det nya systemet är stor och åsikterna går isär. Nödvändigt anser regeringen, fel väg att gå tycker andra.

Utredningen om det nya premiepensionstorget pågår just nu under ledning av den särskilda utredaren Mikael Westberg. Det slutliga förslaget om det nya regelverket ska presenteras under hösten nästa år, och sedan är planen att systemet ska sjösättas samma år. 

Även om det inte framgår exakt vad som kommer att förändras, så står det i direktiven att antalet fonder kommer att minska ”avsevärt”.

”Det ligger inte i mitt uppdrag att bestämma antal fonder på premiepensionens fondtorg. Det ska den nya myndigheten avgöra utifrån professionella överväganden och med beaktande av att kunna erbjuda spararna reell valfrihet”, säger Mikael Westberg.

Mikael Westberg

I slutändan är det alltså den nya myndigheten som ska utses, som kommer att välja ut hur många och vilka fonder som ska finnas valbara, och löpande ansvara för att utbudet är tryggt för spararna. Det blir således ett upphandlat fondtorg, där staten väljer vilka fonder som får vara med, till skillnad från dagens öppna fondtorg.

En av fördelarna som lyfts med ett minskat fondutbud är att vissa sparare tenderar att rygga tillbaka när valen blir för många eftersom det är svåröverskådligt och komplicerat. Det är också ett av pensionsgruppens största syften med att det gamla premiepensionssystemet behöver uppgraderas.

”Allt fler väljare ligger kvar i tidigare placeringar, många av dem är nya sparare. Med ett för stort fondutbud blir det svårtillgängligt och svårt att överblicka. Vår grundprincip är att premiepensionen ska ses som en del av socialförsäkringen och då måste vi säkra systemet så att spararna får schysst avkastning och trygghet”, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i pensionsgruppen, till Placera.

Annika Strandhäll

Många gånger lyfts ungdomar fram som en av de grupper som inte tar tag i sin premiepension, men enligt Elin Agorelius, verksamhetschef Ung Privatekonomi, har det främst med okunskap att göra.

"Ofta är det så att ungdomarna inte aktivt väljer att inte välja. Snarare är det att många när de börjar jobba och får orangea kuvertet första gången inte ens känner till att de kan välja, eller vad det innebär”, säger hon och fortsätter:

”Det är inte alla gymnasieungdomar som vet vad en fond är, eftersom det inte ingår i någon läroplan och långt ifrån alla får med sig kunskaperna hemifrån. Kunskapen är första steget för att kunna välja, därefter kan de titta på utbudet. Kunskapsinsatser är det viktigaste för att engagera fler ungdomar. Därefter kommer tydlighet när man väl är inne och ska titta på fonder. Vad sorteras fonderna på, var kan man läsa mer om dem med mera."

Elin Agorelius

En annan fördel med ett upphandlat fondtorg som lyfts av Pensionsgruppen är att det blir lättare för myndigheter att utöva kontroll och tillsyn vilket minskar risken för skräpfonder, och nya Allra-skandaler.

”Många har missbrukat premiepensionssystemet, och under senare år har det handlat om ren kriminalitet där vi har fått jaga pensionsspararnas pengar utomlands. Fortfarande saknas miljarder”, säger Annika Strandhäll.

Trots stora förändringar med ett kraftigt reducerat fondutbud poängterar Annika Strandhäll att både hon och Pensionsgruppen värnar om spararnas valfrihet, men att systemet måste moderniseras och att valarkitekturen görs om, det ska vara enkelt att göra fondval.

”Det nya premiepensionssystemet ska vila på forskning som finns. Vi har exempelvis tittat på nobelpristagaren Richard Thalers koncept nudging, om hur man väljer på ett klokt och smart sätt”, säger hon.

Men flera kritiker menar att det är fel väg att gå att minska fondutbudet och öka den statliga kontrollen. En av dem är Jacob Lundberg, chefsekonom på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

”Under en längre tid har debatten om premiepensionen kretsat kring att inskränka valfriheten och öka den statliga kontrollen. Det är oroande eftersom premiepensionsfonderna numera uppgår till över tusen miljarder kronor och kommer att fortsätta växa de kommande decennierna”, säger han.

Jacob Lundberg

Antalet PPM-fonder minskar redan i år

I väntan på att det nya systemet ska installeras 2020, har riksdagen infört stramare regler för de fonder som redan finns i dagens premiepensionssystem. Ett krav är att fonden och fondbolaget ska ha funnits i minst tre år, 500 miljoner kronor i kapital utanför premiepensionen, är ett annat.

De nya tuffare reglerna medför att antalet PPM-fonder nära halveras i år, till omkring 500, eftersom många fonder inte uppfyller kraven. Pensionsmyndigheten arbetar fortfarande med att gå igenom alla ansökningar från de fondbolag som vill vara med och räknar med att arbetet ska vara färdigt i slutet på juni.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -