De preliminära inköpschefsindexen för EMU-området överraskade återigen negativt när marssiffrorna publicerades på fredagen. Det sammanvägda inköpschefsindexet för industri- respektive tjänstesektor backade till 51,3, efter att ha studsat upp till 51,9 i februari. Indexet hankar sig därmed fortfarande kvar över det 50-streck som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Underliggande ser det ändå dystert ut. Inköpschefsindex för konjunkturledande industrin sjönk till låga 47,6, vilket är den lägsta nivån sedan eurokrisen stod i full blom kring våren 2013. Det sammanvägda indexet räddas av att inköpschefsindexet för tjänstesektorn klamrade sig kvar på 52,7, en marginell nedgång från februarimätningens 52,8.

Enligt de estimat som Markit Economics gör, baserade på inköpschefsindex, betyder de svaga inköpschefsindexen i inledningen av året att tillväxten i EMU-området förmodligen stannat kring måttliga 0,2 procent under årets första kvartal.

När inköpschefsindexet för industrin mot slutet av förra året började halka ner mot det viktiga 50-strecket så var analysen som gällde på marknaden att det delvis kunde förklaras av tillfälliga faktorer. Problem med nya miljöregler för tysk bilindustri och ”gula västarnas” protester i Frankrike för att nämna några av de mer betydande störningarna.

De förklaringarna är nu på väg att tappa sin relevans även om både problemen med Brexit och handelskonfilkten mellan USA och Kina säkert fortsätter att  tynga siffrorna.

Det går ändå inte att blunda för att inköpschefsindex för industrin i viktiga Tyskland nu sjunkit till 44,7, vilket är att beteckna som en reell recessionsnivå. När det gäller själva orderingången får man faktiskt leta sig tillbaka till höjden av finanskrisen våren 2009 för att hitta lika svaga siffror. Tysk ekonomi räddas dock av att tjänseindexet ligger på hyggliga 54,9 och därmed pekar mot stabil efterfrågetillväxt.

I Frankrike sjönk industriindexet till 49,8 medan tjänsteindexet backade till 48,7.

Ungefär samtidigt som inköpschefsindexen för mars publicerades höll ECB-chefen Mario Draghi ett anförande om det ekonomiska läget inför det samlade EU-toppmötet i  Bryssel. Där konstaterade han att EMU-området genomgår en tillfällig avmattning och att risken för recession är mycket låg.

Flertalet analytiker på finansmarknaden har hittills landat i ungefär samma slutsats men de svaga inköpschefsindexen för mars lär ändå få många att ta sig en rejäl funderare på hur djup och lång konjunktursvackan ändå kan bli.

Marsutfallet har i alla fall bidragit till realtivt stora rörelser på finansmarknaden.

Europabörserna har reagerat negativt och tappat 1,5 procent sedan siffrorna publicerades (S&PEurope).

På valutamarknaden har euron åter börjat försvagas och handlas nu kring 1,13 euro per dollar efter att ha varit uppe på 1,145 i samband med att Federal Reserve levererade sitt mjuka räntebesked tidigare i veckan. Den svenska kronan agerar dessutom, sin vana troget, strykpojke och tappar brett, inkluderat mot mot euron som startade dagen på 10,43 kronor men nu krupit upp till 10,49 kronor.

Även marknadsräntorna har sjunkit på bred front.

Här på Placera klamrar vi oss visserligen kvar vid förhoppningen att konjunkturen fortfarande kan vända upp under våren, även om det förefaller allt mer osannolikt. De positiva för EMU-området är att arbetsmarknaden är fortsatt stark och att indexet för tjänstesektorn fortfarande lyckas pressa sig över 50-nivån. För att industrikonjunkturen ska vända upp krävs ändå att surdegar som Brexit och handelskonflikten snart når någon form av lösning.