På Placera använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

ISK - en bra sparform som kan bli bättre

Privatekonomi Skattehöjningar och krångliga regler för aktie- och fondsparande kan vara förklaringar till att fler känner en osäkerhet till att spara på ISK. Nu uppmanar både myndigheter, sparekonomer och politiker, regeringen att agera för att ISK ska vara en fortsatt attraktiv sparform.

2,3 miljoner svenskar har idag ett investeringssparkonto, ISK. Nu i deklarationstider kan många av dem se fram emot att slippa deklarera sina affärer, en av fördelarna med kontot.

Mindre fördelaktigt är det för alla de sparare som gick med stora förluster under förra året, men som ändå måste betala den årliga schablonskatten, utan möjlighet till förlustavdrag.

Du som sparade på ett ISK förra året kommer i årets deklaration att betala schablonskatt som baseras på vad statslåneräntan låg på 2017 (0,49 procent), plus en procentenhet, alltså 1,49 procent, även kallat schablonräntan. Sedan får du betala 30 procent i skatt på detta belopp, vilket blir 0,447 procent, eller 447 kronor per 100 000 kronor.

För att det skulle ha varit förmånligt med ett ISK under förra året, behöver du ha haft en avkastning som översteg schablonräntan, 1,49 procent

Årets schablonskatt, som används för deklarationen 2020, är 0,453 procent, eller 453 kronor per 100 000 kronor, alltså en marginell ökning.

Det är alltså delvis statslåneräntan som påverkar om din ISK-skatt blir högre, eller lägre från år till år. Men politikerna har också ett finger med i spelet.

2016 beslutade regeringen att införa ett tillägg på statslåneräntan med 0,75 procentenheter,
Detta var en ny skatt som plussades på statslåneräntan. 1 januari 2018 utökades tillägget med 0,25 procentenheter till nuvarande en procentenhet.

ISK har länge haft en stark ställning på den svenska sparmarknaden och ökat snabbt i antal bland svenska sparare. Men nu har vinden mojnat.  

”Tidigare har vi kunnat se en kraftig ökning och övergång till ISK, men den ökningen har nu mattats av, vi ser inte en jättestor ökning jämfört med tidigare år”, säger Johan Schauman, deklarationsexpert Skatteverket.

Det finns naturliga förklaringar till detta. De som är mer aktiva i att se över och välja sitt sparande är oftast relativt tidigt ute eftersom de ofta både är intresserade och har ett kapital att förvalta. Vid någon punkt har den gruppen i samhället redan gjort sitt aktiva placeringsval, i det här fallet startat ett ISK.

Andra skäl till att fler känner en större osäkerhet till ISK, kan vara sparformens skattehöjningar som under en tid varit omdiskuterade, liksom vissa investeringsregler.

”Många är medvetna om att skatten har höjts och det finns en osäkerhet kopplad till ISK nu, tyvärr. Många vet också att räntefonder passar sämre för ISK”, säger Frida Bratt, sparekonom Nordnet.

Frida Bratt

Riksrevisionen har i en rapport från i höstas pekat på att det behövs förbättringar som förenklar aktiesparandet i ISK och gör det möjligt att delta i nyemissioner och börsintroduktioner.

På ett ISK går det nämligen bara att teckna aktier i en börsnotering (IPO) så länge erbjudandet bara består av nyemitterade aktier. Om det består av både nya och gamla aktier, eller bara gamla aktier, kan man enligt lag inte teckna det på ISK.

”Det här är regler som kan göra att det uppstår en irritation över att man inte kan delta i vissa IPO:er i ISK. Många tycker också det är svårt att förstå varför det går bra i en kapitalförsäkring men inte på ett ISK, två sparformer som till många delar ändå liknar varandra. Det är helt enkelt svårt att förstå varför reglerna ser ut som de gör”, säger Frida Bratt.

Men trots att Riksrevisionens uppmanade regeringen att se över dessa bitar i höstas, har inga åtgärder vidtagits.

”Jag tycker att det vore bra om man tog till sig Riksrevisionens rekommendation. Också Skatteverket har ju uttryckt att detta kring börsintroduktioner inte fungerar bra och att ISK-reglerna inte rimmar väl med hur det här går till i praktiken. Jag tror det skulle framstå som rimligt och mer förklarligt för privatsparare om reglerna kunde vara mer enhetliga med övriga kontoformer”, säger Frida Bratt.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att produkten är mindre attraktiv efter att skatten höjts två gånger sedan ISK lanserades 2012, något som retat upp såväl sparare, och ekonomer som politiker. Hos både Nordnet och Avanza är ISK ett mycket uppskattat och populärt konto, och efterfrågan är fortsatt hög bland spararna. 

"Nu är det viktigt att man inte fortsätter med dessa återkommande skattehöjningar, utan ger människor möjlighet att planera sin framtida inkomst och låter oss spara under långsiktigt hållbara villkor", säger Johanna Kull, sparekonom Avanza. 

Johanna Kull

Kristdemokraterna är ett av de partier som är kritiskt till de höjningar som skett, och som förespråkar en sänkning av skatten.

”Vi vill att detta utreds snarast eftersom vi gärna ser förenklingar som gör sparandet mer attraktivt, och som möjliggör för fler att få del av kapitalvinster. Vi har också varit negativa till höjd ISK-skatt som regeringen genomförde under förra mandatperioden och vill sänka skatten igen”, säger Hampus Hagman, skattepolitisk talesperson KD.

Hampus Hagman

Investeringssparkontot, ISK, såg dagens ljus 2012 med syftet att förenkla sparandet i aktier och andra finansiella instrument. Tanken var att uppmuntra svenskarna till långsiktigt sparande genom förmånliga beskattningsregler och enkla regler, till exempel att slippa redovisa vinst eller förlust vid försäljning.  

Riksrevisionen konstaterar tvärtemot att beskattningsnivån inte har gjort ISK till en attraktiv sparform eller uppmuntrat långsiktigt sparande.

”Syftet har delvis urholkats i och med att skatten har höjts, vilket är negativt ur två perspektiv – dels uppmuntras inte privatsparande och dels blir reglerna mindre långsiktiga”, säger Hampus Hagman.

Riksrevisionen har granskat
beskattningen av investeringssparkonto och jämfört den med konventionell beskattning, (aktie-fondkonto) för tre vanliga finansiella tillgångar: svenska aktier, aktiefonder och räntefonder.

Riksrevisionens slutsats är att de två höjningarna av schablonskatten på ISK gjort att det inte är skattemässigt förmånligt att ha ett ISK för räntefondsparande, eftersom den effektiva skattesatsen på räntefondssparande är högre inom ramen för ISK än vid konventionell beskattning.

Samtidigt finns en stor andel av hushållens fondförmögenheten i ISK i just räntefonder och, framför allt, i blandfonder, enligt Fondbolagens Förening, som poängterar att det inte alltid är ofördelaktigt att ha räntefonder på ett ISK.

”Om du enbart har räntefonder på ditt ISK bör du vara lite observant på den totala avkastningen. Ligger den runt 2 procent är det med dagens statslåneränta fortfarande gynnsamt att använda sig av ett investeringssparkonto”, säger Gustav Sjöholm, sparekonom Fondbolagens Förening och tillägger:

”Mitt råd är trots det att undvika det extra frågetecknet, och spara i räntefonder på ett vanligt aktie-och fondkonto, men att tryggt ligga kvar i ditt ISK med aktie- och blandfondsinnehavet.”

Nedan är ett exempel på hur hög skatten blir vid sparande i en lång räntefond på ISK under olika löptider, jämfört med ett sparande på ett aktie-fondkonto. Hade uträkningen gjorts på korta räntefonder skulle utslaget blivit att ISK är ofördelaktigt för de flesta löptider.

Tid Investering Avkastning per år Vinst Skatt ISK Skatt Aktiefondkonto
           
1 år 10 000 kr 0,91% 91 kr 45 kr 27 kr
           
5 år 10 000 kr 1,95%      
År 1 10 000 kr 1,95%      
År 2 10 195 kr 1,95%      
År 3 10 394 kr 1,95%      
År 4 10 596 kr 1,95%      
År 5 10 803 kr 1,95% 1 014 kr 235 kr 304 kr
           
10 år 10 000 kr 2,56%      
           
År 1 10 000 kr 2,56%      
År 2 10 256 kr 2,56%      
År 3 10 519 kr 2,56%      
År 4 10 788 kr 2,56%      
År 5 11 064 kr 2,56%      
År 6 11 347 kr 2,56%      
År 7  11 638 kr 2,56%      
År 8 11 936 kr 2,56%      
År 9 12 241 kr 2,56%      
År 10 12 555 kr 2,56% 2 876 kr 509 kr 863 kr


Källa: Fondbolagens Förening och Placera. Avkastning är genomsnitt för den fondkategorin från Morningstar. Kapitalunderlaget är endast räknat på årsbasis, eftersom månadsvisa insättningar saknas. Statslåneräntan och ISK-skatten är satt till det den är 2019. (kapitalunderlag*statslåneränta (0,51 %) +1 procentenhet)*0,30. Skatt Aktie-fondkonto (0,30%).

När det gäller aktier och aktiefonder så är de effektiva skattesatserna på den avkastning som i ett normalt ränteläge är rimligt, enligt Riksrevisionens beräkningar betydligt lägre på ISK än vid till exempel aktie-fondkonto, förutom vid långa innehavstider.

Men eftersom spararen bär hela risken själv, eftersom skatten schablonberäknas och ska betalas oavsett om tillgångarna ökar eller minskar i värde, så anser Riksrevisionen att det det inte tydligt om ISK är en skattemässigt förmånlig sparform för aktier och aktiefonder.

Än så länge har regeringen inte valt att gå på Riksrevisionens linje för att göra ISK mer attraktivt. Om det finns några planer på förändringar i snar framtid är tveksamt.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och finansminister Magdalena Andersson avböjer att kommentera.

Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -