Du kanske har lagt märke till att din elnätsfaktura blivit mycket dyrare de senaste åren. Faktum är att under åren 2009 - 2017 så har de svenska elnätsavgifterna i snitt ökat med 64 procent.
Det kan jämföras med hur det ser ut i våra nordiska grannländer. I Norge har elnätsavgifterna ökat med 8 procent under samma period, och i Danmark och Finland med 18 respektive 42 procent. Det framgår av en ny undersökning som Sweco gjort åt Villaägarna.
Bland de 39 europeiska länder som ingick i undersökningen har Sveriges elnätsavgifter ökat nästan mest av alla. Bland normalhushållen som förbrukar omkring 15 000 kWh per år, så är det bara Turkiet och Portugal som haft en kraftigare ökning.
Även när det gäller nätkostnaden så får svenska elanvändare betala betydligt mer än de flesta andra europeér. 2017 låg elnätsavgiften i Sverige på i snitt på 0,82 kronor/ kWh, vilket kan jämföras med det europeiska snittet på 0,48 kronor/kWh.
I Sverige utgör elnätsavgiften idag den enskilt största kostnaden av den totala elkostnaden på elfakturan som även består av energikostnad och skatter.
Elnätsavgifterna riskerar bli högre
Villaägarna anser att anledningen till de skenande elnätsavgifterna kan vara politisk ovilja.
”De svenska politikerna har struntat i att avgiftsökningarna innebär en överföring av pengar från vanligt folk till stora vinstmaximerande bolag som statliga Vattenfall, börsnoterade E.ON eller fondägda Ellevio”, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker Villaägarna.
Anna Werner
I energiöverenskommelsen mellan fem riksdagspartier 2016 utlovades fortsatt konkurrenskraftiga elpriser i Sverige. Sedan dess har alla tre delarna i det totala elpriset ökat.
”Ibrahim Baylan genomförde vissa ändringar av regelverket i syfte att dämpa avgiftsökningarna, men än så länge ser vi inte någon förändring. Så jag hoppas att den nya energiministern, Anders Ygeman, är inne på samma spår. Tyvärr, har jag inte hört något från honom ännu”, säger hon.
Nya system kostar
Det finns ett mål om att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040, efter ett riksdagsbeslut förra året. Det innebär att elproduktionen ska bytas ut till sol och vind. I dagens energisystem produceras elen främst i vattenkraft eller kärnkraftverk.
I samband med denna omställning börjar elnätsbolagen ställa om sina system, bland annat för att anpassa dem efter de nya energimålen, men också för att näten börjar bli fulla vissa tider på dygnet.
”Städerna växer, vi har nya stora användare (serverhallar) och vi går successivt från reglerbar till väderberoende elkraft”, säger Anna Werner.
Effektavgift - högbelastningsavgift
Den vanligaste modellen i Sverige är att man betalar en fast nätavgift och en rörlig nätavgift som varierar beroende på hur många kilowattimmar som förbrukas.
Förändringen som flera elnätsbolag nu gör är att införa en så kallad effektavgift, eller effekttariff, som baseras mer på effekten som kunderna tar ut och elkunderna får betala mer då nätet är som mest belastat, varför avgiften även kallas högbelastningsavgift.
Placeras rundringning till några av Sveriges största elnätsbolag visar att de flesta inte ännu använder sig av effektavgifter men att det ligger i korten.
Eon svarar till exempel att de bara infört effektavgifter till alla kunder som har större säkring än 63 A, vilket betyder främst företagskunder och industrier, men att införa effektavgifter även för små elkunder är ett intressant område att titta på.
Effektavgiften debiteras månadsvis för januari, februari, mars, november och december, och kan till exempel tas ut för den högsta uttagna medeleffekten per timme i kilowatt under vardagar klockan 06 - 22. Det högsta effektuttaget blir därmed en rörlig faktor.
De olika elnätsbolagen väljer olika sätt att styra hushållen mot att använda elen på tider när det finns utrymme kvar i näten.
Elnätsbolaget JBF, som ansvarar för elnätet till cirka 2 300 kunder i Kiruna, är ett exempel på ett bolag som nyligen infört effekttariffer, vilket lett till en rejäl kostnadsökning för många av deras elkonsumenter under vintermånaderna.
En elkund som använder 30 000 kWh har med den nya avgiften fått en elnätskostnad som är nästan 50 procent högre, enligt JBF:s beräkningar.
”Prisökningen skedde alldeles för fort. Kunderna blev tagna på sängen. Andra elnätsbolag som är i färd med att införa effektavgifter, har mycket att lära av JBF: fallet”, säger Anna Werner.
”Dialogen med kunderna där de informerar om tariffändringen är mycket viktig. Kanske behövs någon typ av early warning system, där elnätsbolaget helt sonika ringer upp kunder som inte verkar styra om sin elanvändning efter den nya tariffen. De kanske inte fått informationsbrevet om taxeändringen”.
Det finns också många hushåll som inte kan lägga om sin elanvändning så lätt. Det är till exempel väldigt dyrt att byta uppvärmningssystem.
