Vi närmar oss nu nästa avgörande steg i frågan om det brittiska utträdet ur EU. Den så kallade Brexit. Det har varit en del sådana avgörande stunder under en, minst sagt, förvirrande och stökig process. Inte bara i det brittiska parlamentet utan även i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien.

Nu har visserligen små förändringar gjorts i form av tillägg till avtalsskrivningar som i möjligaste mån ska förhindra en ny, bitter förlust för premiärministern - men frågan är om det räcker. I skrivande stund lutar det åt ett nytt nej, om än inte med samma stora marginal som förra gången.

Knutpunkten är den ”back-stop” som är inskriven i Brexit-avtalet och som ska förhindra en ny, hård gräns mellan Irland och Nordirland. I korthet går den ut på att EU ensidigt kan tvinga kvar Storbritannien i tullunionen så länge gränsfrågan inte lösts på ett, för dem, godtagbart sätt. Motståndarna till avtalet hävdar att det i förlängningen skulle kunna leda till att Storbritannien delvis kan bli kvar i EU i stort sett hur länge som helst. Något som exempelvis skull hindra Storbritannien från att teckna egna handelsavtal.

Dessutom motsätter sig det unionistiska nordirländska DUP, som är en viktig del av Theresa Mays regeringsunderlag, egentligen alla former av särbehandling av Nordirland visavi andra brittiska regioner.

Frågan är om de tillägg som gjorts till Brexit-avtalet räcker för att övertyga skeptikerna. För det första är det komplicerade juridiska tolkningsfrågor kring avtalstexten som först måste lösas. En process som pågår i detta nu bland olika grupper i det brittiska parlamentet och där flera redan har efterfrågat mer tid för att nå klarhet i de juridiska spörsmålen.

Klart är också att EU, i alla fall inte direkt, har uppfyllt de två viktigaste brittiska kraven. Dels att britterna själva skulle kunna avlysa ”back-stoppen”, dels att det skulle finns en tidsgräns för hur länge avtalet skulle gälla.

EU har också, genom EU-ordföranden Jean-Claude Juncker, sagt att det här är andra och sista chansen för det brittiska parlamentet att godta Brexit-avtalet och att en möjlighet är att ett nej leder till att Storbritannien blir kvar i EU.

Blir det ett nej i kvällens omröstning väntar två nya omröstningar. Den första lär gälla om parlamentet godtar ett brittiskt utträde ur EU utan avtal. Här väntas det bli ett nej, vilket i så fall leder till nästa omröstning som lär gälla en förlängning av utträdesdatumet. Blir det ett ja in den omröstningen måste en förlängning godkännas av EU.

Blir det ett ja i kvällens omröstning så är tiden troligen för knapp att få fram detaljerna i en ny överenskommelse mellan EU och Storbritannien till den 30 mars som är tänkt utträdesdatum, så en minder förlängning av processen lär även detta leda till.

Både den brittiska börsen och det brittiska pundet har gått starkt i inledningen av 2019. Vår tolkning är att de flesta visserligen tror på ett nej i kvällens omröstning men att ett avtalslöst utträde ändå inte finns på bordet. Det mest sannolika utfallet efter ett nej är att parlamentet under onsdag eller torsdag röstar för att förlänga utträdesprocessen.

Blir det ett överraskande ja till nuvarande avtal kan vi nog räkna med ett glädjeskutt för såväl pundet som flertalet europeiska börser när de öppnar. Men någon långsiktig börs- och pundeufori ska man kanske inte räkna med. Den globala konjunkturutvecklingen är fortsatt blek och detaljerna i den nya relationen mellan EU och Storbritannien ska hamras fram. Något som bäddar för nya konflikter mellan parterna och i det brittiska parlamentet.