Den här veckan börjar Skatteverket att skicka ut deklarationen för inkomståret 2018 till alla som har en digital brevlåda. Om du är villaägare, har en ägarlägenhet eller är ägare av en tomt så kan din deklaration innehålla rutan ”Underlag för fastighetsavgift” med ett förifyllt belopp.
Förra året höjdes taxeringsvärdena i landet med i genomsnitt 26 procent. Men trots det behöver du inte känna dig orolig för någon chockhöjning av fastighetsavgiften.
Dagens fastighetsavgift har nämligen ett tak och är därmed transparent och förutsägbar. Taket innebär att ingen i år behöver betala mer än cirka 8 000 kronor per år i fastighetsavgift.
Men nu riskerar dagens system att göras om.
”Tyvärr är det högst troligt att vi antingen får se en återinförd fastighetsskatt, i ny eller gammal skepnad, eller en höjning av fastighetsavgiften”, säger Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarnas Förening.
Sofia Linder
Möjligheten att återinföra fastighetsskatten alternativt att höja den nuvarande kommunala fastighetsavgiften har diskuterats flitigt de senaste åren, men tog ny fart efter Januariavtalets undertecknande, där punkt fyra handlar om en ”omfattande skattereform”.
Eftersom inga detaljer släppts ännu så är det däremot inte säkert att skattereformen handlar om just fastighetsavgiften. Spekulationerna kring vilka skatteåtgärder det rör sig om har varit flera. Ur ett privatekonomiskt perspektiv så har det, förutom höjd skatt på bostäder, också florerat rykten om högre ISK-skatt och slopat ränteavdrag.
En återinförd fastighetsskatt och avtrappat ränteavdrag är båda åtgärder som skulle bli ekonomiskt kännbara för hushållen. Särskilt hårt skulle storstadsområdena drabbas där prisökningarna varit stora.
”Vi märker av en markant ökad oro. Medlemmar ringer och undrar om de kommer att ha råd att bo kvar. Det är samtal som berör”, säger Håkan Larsson, chefekonom Villaägarna.
Håkan Larsson
I Stockholms län skulle det exempelvis handla om en genomsnittlig fastighetsskatt på 41 200 kronor jämfört med dagens fastighetsavgift på drygt 8 000 kronor. Många hushåll, som har sett sina bostäder stiga i pris, till exempel äldre som bott i sina villor under större delen av sin livstid, skulle få det svårt att årligen betala en hög fastighetsskatt.
Både Skattebetalarnas Förening och Villaägarna är därför motståndare till förändringar av dagens fastighetsavgift.
”Vi ser helst att både fastighetsavgiften och ränteavdraget får finnas kvar i nuvarande form. För de allra flesta är en villa eller en bostadsrätt inte en investering utan en bostad”, säger Sofia Linder.
Att den gamla fastighetsskatten återinförs i sin ursprungliga form är däremot inte särskilt troligt säger Håkan Larsson.
”Det är uteslutet. Det skulle över en natt slå undan benen för hundratusentals småhusägare och sänka bostadsmarknaden”.
Desto större är risken att taket i fastighetsavgiften kommer att höjas, kanske i kombination med en extra avgift eller skatt på taxeringsvärden över en viss nivå, som exempelvis Vänsterpartiet tidigare föreslagit som komplement till dagens fastighetsavgift.
Dagens fastighetsavgift
Dagens system gör att ingen behöver betala mer än 8 049 kronor i fastighetsavgift 2019, tack vare taket som ökar i takt med det allmänna löneläget.
Takbeloppet medförde till exempel att förra årets småhustaxering, som höjde taxeringsvärdena med i snitt 26 procent, kunde passera hyfsat obemärkt. Med en återinförd fastighetsskatt hade det handlat om betydligt större höjningar.
Under taket styrs skatten av taxeringsvärdet vilket gör att till exempel Åsele-bor har lägst avgift i landet på cirka 1 400 kronor.
Den tidigare fastighetsskatten som slopades för drygt tio år sedan kunde innebära stora skillnader från ett år till ett annat eftersom den beräknades som en procent av taxeringsvärdet utan tak, men med begränsningen max 4 procent av hushållsinkomsten.
Hade du ett taxeringsvärde på ditt hus som låg på till exempel 5 miljoner så kunde du alltså få betala 50 000 kronor per år i fastighetsskatt, beroende på inkomst.
Så beräknas din fastighetsavgift i årets deklaration
Den maximala fastighetsavgiften för 2018 är 7 812 kronor för småhus, ägarlägenhet och obebyggd tomtmark. Men om 0,75 procent av det senaste taxeringsvärdet ger en lägre avgift ska du betala det istället.
Om ni är två som äger huset tillsammans betalar ni hälften var. Det vill säga 3 906 kronor per person, eller 0,375 procent.
Exempel. Milla och Sture äger 50 procent var av sin villa. Taxeringsvärdet för villan var 2018 5,5 miljoner. Eftersom 0,75 procent av taxeringsvärdet blir 37 500 kronor så får paret betala totalt 7 812 kronor i fastighetsavgift, eller 3 906 kronor per person.
Hade taxeringsvärdet däremot varit 500 000 kronor så hade Milla och Sture fått betala sammanlagt 3 750 kronor istället, eftersom 0,75 procent av taxeringsvärdet blir lägre än 7 812 kronor.
Undantag
Du som är pensionär behöver högst betala fyra procent av deklarerad inkomst i fastighetsavgift. Dessutom premieras du som byggt nytt hus 2012 eller senare, med slopad fastighetsavgift i 15 år.
Har du ett hus som är byggt 2011 eller tidigare har en avgiftsminskning som innebär att de är helt befriade från fastighetsavgift de första fem åren och därefter får de halv avgift de följande fem åren.
Har du ett hus som byggts 2008 - 2011 så får du halv fastighetsavgift i årets deklaration.
Tomtmark som är bebyggd med småhus som har annan ägare, får maximalt betala 3 906 kronor i avgift, eller 0,75 procent av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift.
Du som sålt din bostad under 2018
Om du sålde din bostad i början av förra året, så får du ändå betala fastighetsavgift för bostaden för hela kalenderåret. De nya ägarna börjar alltså betala avgift först året därpå, 2019 i det här fallet.
