Nu har de svenska inköpschefsindexen för februari publicerats och även om indexen inte når höjderna från 2018 så är de i alla fall bättre siffror än befarat. I industrin steg indexet från 51,7 i januari till 52,5 i februari och i tjänstesektorn var uppgången från 54,2 till 55,9. Bägge indexen slog därmed förväntningarna och ligger med hygglig marginal över det 50-streck som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.
Därmed bröts också den negativa trend som indexen befunnit sig in sedan slutet av förra året.
I industrin var det delindexet för orderingången som gav det största positiva bidraget till uppgången, och det är främst på exportmarknaden som orderna trillar in. Delindex för orderingången på exportmarknaden steg i februari till riktigt anständiga 56,0, vilket är den högsta nivån sedan mars i fjol.
Det som ändå kan oroa en del är att både leveranstider och pristryck åter börjat sjunka, vilket tyder på ett mer generellt minskat efterfrågetryck. Det ligger också mer i linje med det svaga inköpschefsindex för industrin som kunde noteras för EMU-området. Där sjönk inköpschefsindex för industrin till 49,3.
Det svenska inköpschefsindexet för tjänstesektorn, som publicerades på tisdagsmorgonen, var i det här sammanhanget kanske mer av ett styrkebesked. Delindexet för affärsvolym steg i februari från 54,0 till 55,8 och delindexet för orderstockens storlek från 52,9 till 56,0.
Att större delen av eventuell konjunkturstyrka numera kommer från tjänstesektorn syns också i de internationella mätningarna. I exempelvis EMU-området steg tjänsteindex från 51,2 till 52,3.
Ett land som tyvärr sticker ut lite mer negativt i sammanhanget är Kina där Caixins tjänsteindex föll till 51,1 i februari. Eftersom även industriindex ligger relativt lågt med ett värden på 49,9 så väcker det en del frågor om den kinesiska tillväxten i inledningen av det här året.
Den kinesiska ledningens aviserade skattesänkningar kommer därmed väl till pass även om tillväxtmålet för 2019 justerades ner till spannet 6,0 – 6,5 procent, istället för de ”omkring 6,5 procent” som gällde för 2018. Och trots aviserade skattesänkningar motsvarande cirka 300 miljarder dollar så var premiärminister Li Keqiang noga med att poängtera att man inte planerade någon ”flod av nya stora stimulansåtgärder” under året.
Sammantaget kan sägas att de svenska inköpschefsindexen för februari väcker visst hopp om konjunkturutvecklingen framöver. Det rör sig dock knappast om någon högre fart och det är nog för tidigt att ropa ”faran över” för konjunkturen mer generellt. Svaga EMU-index spökar, liksom den tydliga avmattningen i den kinesiska tillväxten. I det senare fallet skulle en positiv tolkning vara att det sannolikt samtidigt ökar den kinesiska viljan att snabbt få fram ett handelsavtal med USA.
På tisdagseftermiddagen väntas det officiella amerikanska tjänsteindexet som väntas ha stigit från 56,7 till 57,6.
